Schyssta nerver det var här inne, då. Ett desperat, dödssprattlande Modo tar en match med kniven mot strupen och inläggen här handlar om att 'buhuuu, nu tappar vi detta, jävla skitspelare'. Coolers, som man säger.
Men visst. Jag var helt vansinnig under matchen i går. Backlunds tavla var...fanimej inte snygg. Helt fruktansvärt. Och Hahls nonchalanta inbromsning och dräll vid rödlinjen samt Timrås obegripliga spela-fast-sig-i-egen-zon med tillhörande Koskinen-pet...hualigen. Fan inte semifinalklass på det agerandet.
Likväl: Ett styrketecken att man trots allt var så med i matchen som man var. Modo var riktigt bra. Nu spelade dom verkligen med passion. Knappast förvånande, med tanke på det bruna läge man befinner sig i, och de bleka insatser som lett dit. Nu lirar man för hedern.
I kväll gäller det, verkligen. Modo kommer förmodligen kunna uppbåda aningens mer desperation och hunger än Timrå. Timrå slåss trots allt inte för livet. Därför är ledorden: kyla, noggrannhet och tålamod. Sortera lägena att fylla på med backarna bättre. Lira mindre smånätt vid inspel i anfallszon. Ner med puckarna djupt och jobba. Stå upp i mittzonen.
Modo har tidigare, med klen framgång, försökt få ner Timrås speed. I går lyckades man, till stor del beroende på att man själva var aningens rappare och kompaktare. Nu vill jag se Timrå ta lite mer hänsyn till Modos spel, redan från början. Sänk deras jävla fart i mittzonen! Även om det innebär ett något defensivare grundtänk - och därigenom en något lägre speed - så...vill jag verkligen inte se en shoot-out fest i kväll. Timrå kommer inte att kunna kontrollera en sådan. Glöm match 2 och 3. De är historia. Njut av känslan av hur sköna de var att spela, men...den tiden är förbi. Nu måste Modo stoppas med andra medel. Kyla, exempelvis. Det är en lyxfaktor som endast Timrå kan använda sig av. Utnyttja den.
Men visst. Jag var helt vansinnig under matchen i går. Backlunds tavla var...fanimej inte snygg. Helt fruktansvärt. Och Hahls nonchalanta inbromsning och dräll vid rödlinjen samt Timrås obegripliga spela-fast-sig-i-egen-zon med tillhörande Koskinen-pet...hualigen. Fan inte semifinalklass på det agerandet.
Likväl: Ett styrketecken att man trots allt var så med i matchen som man var. Modo var riktigt bra. Nu spelade dom verkligen med passion. Knappast förvånande, med tanke på det bruna läge man befinner sig i, och de bleka insatser som lett dit. Nu lirar man för hedern.
I kväll gäller det, verkligen. Modo kommer förmodligen kunna uppbåda aningens mer desperation och hunger än Timrå. Timrå slåss trots allt inte för livet. Därför är ledorden: kyla, noggrannhet och tålamod.
Sortera lägena att fylla på med backarna bättre. Lira mindre smånätt vid inspel i anfallszon. Ner med puckarna djupt och jobba. Stå upp i mittzonen.
Modo har tidigare, med klen framgång, försökt få ner Timrås speed. I går lyckades man, till stor del beroende på att man själva var aningens rappare och kompaktare.
Nu vill jag se Timrå ta lite mer hänsyn till Modos spel, redan från början. Sänk deras jävla fart i mittzonen! Även om det innebär ett något defensivare grundtänk - och därigenom en något lägre speed - så...vill jag verkligen inte se en shoot-out fest i kväll. Timrå kommer inte att kunna kontrollera en sådan. Glöm match 2 och 3. De är historia. Njut av känslan av hur sköna de var att spela, men...den tiden är förbi. Nu måste Modo stoppas med andra medel. Kyla, exempelvis. Det är en lyxfaktor som endast Timrå kan använda sig av. Utnyttja den.