MoDo Hockey

Ja gott folk. Vad ska man säga? Jag tänkte summera denna säsong så gott jag kan nu när jag är lite småfull och sitter i min soffa med en god rom hemma i Ulricehamn och njuter av denna framgång!

Jag är för övrigt ganska ensam att vara modoit här i västergötland. Men det finns säkert många fler än mig kan jag tänka mig och jag känner ett par stycken som har ett modohjärta precis som jag själv. Men vi är inte många här där jag kommer ifrån. Det är väldigt många frölunda och hv fans där jag bor.

En säsong som är lite av överraskningarnas säsong kan jag tycka. 7 års väntan är över och ändå kändes det som lite för tidigt? Det är klart att man varje säsong tror och önskar att Modo ska vinna allt och gå upp men man har nästan vant sig vid tanken att så kanske inte blir fallet. Och så tänkte jag inför denna säsong också.

Jag kände när man kollade på spelarmaterialet vi hade att detta kommer bli som vanligt. Vi kommer spela slutspel men det kommer sluta som det brukar med en semifinalförlust eller en finalförlust.
Men vi vinner serien efter en minst sagt mäktig höst där laget satte sig i respekt gentemot alla andra. Modo är att räkna med! Men sen kom skadorna. Woods ut och Dicken likaså och drömmen om shl va helt ärligt väldigt långt borta. Även när de kom tillbaka i spel så va det inte samma spelare som innan. Men det växte ett hjärta i de andra. Ohlsson, Södergran och många andra hade bestämt sig att vi ska fan inte vika ner oss.

Södergran som har varit skadad och en chansvärvning innan säsongen växte ut och va en dominant spelare. Shl klass så det skriker om det. Och inte minst modo sönerna Ohlsson, Ingman och OP som hade offrat ett ben eller flera tänder för att vinna med moderklubben.
Folin, den osynliga spelaren som egentligen är bäst men ingen ser han. Och ja Aagard. Den Danske mannen med ett av det största modohjärta jag sett!
Det är en saga som man kommer komma ihåg länge!
Jag va förberedd på ytterligare en säsong i HA men gudarna ville annat. Och gladast är jag själv!

Nu är jag på riktigt jävligt glad att all hockey är slut så vi kan fira sommar, dricka öl på stranden och slappa. För det lär krävas en jävel här nere som skriker och hejar på Modo i shl i höst! Och det kräver energi.

Skål på er alla