MoDo Hockey

Sigge: Japp, det är en affärsidé , eftersom det inte finns krav på att spelaren/junioren man plockar in ska ha speltid eller anat, man kan göra som lhc gjorde förra veckan, plocka in 2 talanger och låna ut dom direkt, lhc står för ynkliga kontrakt men äger talanger som någon annan klubb kostat på pengar och utbildat , sedan får man ta eventuella NHL pengar.

Åtgärder:
Kravet för att få ta del av NHL pengar är att spelaren skall ha representerat klubben i minst 2 säsonger för att få ta del av 1 säsong NHL pengar, dvs det blir ett karensår som tillfaller tidigare klubben.
Sen skall juniorerna ha X antal spelminuter i ligan för att klubben öht skall få räkna säsongen , annars tillfaller säsongen tidigare klubben osv.

Att följa utvecklingen kring Lucas Pettersson har varit smärtsamt – inte bara för att en exceptionell talang lämnar sin hemstad, utan för att det blottlägger ett system som allt mer hanterar unga hockeyspelare som handelsvaror snarare än människor.

Vi bör prata om det här. För vad vi ser är inte enstaka undantag, utan ett mönster.

Systemet tillåter klubbar att plocka in juniorer, utan att behöva erbjuda verklig speltid eller utvecklingsmöjligheter. Man samlar på sig rättigheter, ofta för småpengar, lånar ut talangerna, och hoppas på NHL-pengar som belöning. Den klubb som faktiskt investerat i utbildning och utveckling står med tomma händer. Det är en affärsidé som parasiterar på andra klubbars arbete och utnyttjar unga spelares drömmar.

Agenter och rådgivare borde vara de som skyddar och vägleder unga spelare. Istället har vi sådan som Filip Hjorth och andra som skapar bidrar till ett klimat där snabba cash och kortsiktiga vinster prioriteras framför spelarnas långsiktiga utveckling och trygghet. Hur kan någon med ett uns ansvarskänsla råda en 18-åring att lämna en nyckelroll i sin moderklubb – för en osäker framtid i ett lag där han ”typ inte har någon plats”?

Och så har vi NHL-klubbarna, som Anaheim Ducks i detta fall, som från andra sidan Atlanten har reell påverkan på beslut som rör unga människors liv här i Sverige. Tonåringar. I Örnsköldsvik. Filip Hjorth menar att Anaheim "äger" Lucas. Eller hur? Lever vi i en fri värld eller inte? Hockeyn är en global industri, men måste vi verkligen låta tonåringars vägval styras av amerikanska klubbar som knappt sett dem spela live? Nog fan borde väl svensk och europeisk lagstiftning kunna hantera sådant?

Ja, det är en fri värld. Spelare får fatta egna beslut. Men ett fritt val kräver också goda alternativ och människor omkring dig som sätter din utveckling före sin egen plånbok, sin egen vinning.

Vi behöver ett regelverk som skyddar både juniorer och de klubbar som utbildar dem:

* Krav på speltid för att NHL-pengar ska utgå.
* Karensår för att hindra att talanger plockas för att sedan dumpas.
* Ett uppföljningssystem som granskar agenters agerande ur ett etiskt perspektiv.

Det handlar om svensk hockeyns framtid, men också om vilket samhälle vi vill ha. Ett där unga människor får växa i trygghet, eller ett där de säljs till högstbjudande och luras till osunda beslut?

Lucas borde få känna stolthet över att få bära sin hemstad på bröstet - inte pressas bort av ekonomiska incitament och yttre påtryckningar.

Nog är nog