MoDo Hockey

Bad_Brett: jag håller med om en del, men inte gällande styrelsen. Snarare tycker jag den förra, men stort undantag för att Marcus Näslund blir ett lyft, var bättre. Kräftgången för MoDo startade under Källström. Hela ekonomin raserades där. Det var snarare under Strinnholm och med Widebro som hela ekonomin vände till Keden pajade till det senast.

Det där med Hinken har du skrivit så många gånger att det inte är lönt att orda om.

Jag hörde en Leksands-podd. Deras plan lät faktiskt identisk med MoDos gällande satsningar, alltså den du dömde ut. Och där sade Hedberg precis som i SSK att hela staben går igenom värvningar. Sportchefen är mest ansiktet utåt och den som i regel förhandlar.

Willow: Jag tyckte som sagt att Fredrik Söderström beskrev det väldigt bra i "MoDoröv", nämligen att sportchefen _måste_ vara den som bestämmer strategin för hur laget ska spela, och sedan plocka in tränare som passar in i den strategin. Dvs, om vi nu ska bli ett mer hårt jobbande lag, då måste det vara Hinkens vision och att rekryteringen av Karlberg var ett resultat av detta.

Det får inte vara så att Hinken rekryterar Karlberg för att han var det bästa som fanns på marknaden, och sedan säger Karlberg till Hinken att han vill spela på ett annat sätt än MoDo har gjort tidigare och att Hinken ska värva spelare som passar in i Karlbergs vision. Då blir det helt uppochnervänt.

Det spelar ofta inte så stor roll vem som tränar Skellefteå, får de har sådan stenkoll på hur de ska bedriva verksamheten att tränaren mest blir en parantes. Så argumentet "Hinken värvade bara de spelare Karlberg bad om" blir såklart bara tramsigt. Jag tvivlar inte på att det fungerar så i praktiken, men en chef måste alltid ta ansvar när helheten inte fungerar. Man kan inte skylla på de under sig.

Willow: Jag tycker att du blandar lite äpplen och päron. Strinnholm har gjort ett fantastiskt jobb, men ibland behövs det en förändring. Det var besvärande att Sjölund satt i Lättelements styrelse. Oavsett hur gärna man vill intala sig själv att man fattar objektiva beslut, så vet vi alla att det inte är så jäkla enkelt när det är vänner som drabbas.

Jag är inte alls säker på att Källström är klockren, men ibland behövs en förändring bara för att få till en förändring. Jag tror de flesta av oss går all-in när vi börjar på ett nytt jobb, för att med åren bli lite mer bekväma. Det är naturligt.

Samma sak med Hinken och Karlin. När de kom in i MoDo hade de ett sånt jäkla "Go" tillsammans som jag hade skrikit efter i över 10 års tid. Med tiden började emellertid båda kännas mer och mer bekväma, som att de inte hade något att bevisa ungefär, vilket irriterade mig.

Om nu sportchefens främsta roll är att vara ansiktet utåt och förhandla med spelare, då bör man rimligtvis satsa på någon som har dessa egenskaper som sina främsta attribut. Hinken är dessvärre vare sig duktig i media eller på att skriva bra kontrakt, därav min kritik.

Willow: Känner både Källström och Strinnholm samt har lite historik där. Tror man att Källström är mer benägen att fatta obekväma beslut så är man nog 100% ute och cyklar.