Tom Topp: Kommer av principskäl aldrig ge Örebro cred för någonting, whatsoever. Möjligen om man la ner sin "verksamhet" ögonaböj, no questions asked. Lite där här ni mig..
{469}: Omark hyllas som Luleås "store spelare" varje säsong. Han är 37 pannor och vi får väl tacka för Luleås övertro på honom helt enkelt. Dom körde helt klart över oss i säsongsstarten där uppe. Men sen då. Dominanta? Nej, knappast.
Främst i Luleå har vi fittan Bromé. Med 11+8 är han typ på Anton Wedins nivå (8+12). Skillnaden här är dock att Bromé har ett rövhål tatuerat i pannan. Här saknar jag några av de finska förvärven man gjort inför säsongen och där jag förväntade mig mer.
{469}: Vi får en skapligt viktig match i "omstarten" före jul då vi möter Skellefteå borta. Ett SAIK som börjat hitta rätt i spelet på allvar och som också spöar Färjestad borta iväll med klara siffror. Det skiljer fem pinnar i nuläget. Det kan vara så lite som två, men det kan också vara hela åtta points som skiljer lagen åt inför juel.
Labban: Inte direkt otippat. Bara en sak. VÅGA köra Lundmark i andrakedjan! Inget ont alls om OJ, men i en enhet där du ska ha rollen som producerande forward väger han på tok för lätt. Tyvärr går Oliver endast i fjädervikt och det kommer förstås bli svårt att ändra redan den här säsongen..
NDR: Den offensiva "lösningen" kan vara Wedin-Lander-Hållander, Dahlén-Kapanen-Lundmark. Väl värt att prova, för #57 #51 och #29 är alldleles för bra för att riktigt ha råd att splittras, enbart i syfte att "få igång" offensiven mellan Dahlén och Kapanen.
Zäta75: Jag ser förstås gärna att det inträffar. Brynäs spelar en rolig hockey och Timrå visade ikväll ett sätt att vända en jobbig matchbild som jag av någon aledning tvivlade på skulle kunna hända. Men ska en final bli "klassisk" så ser iallafall jag att de båda lagen ska ha mötts, gärna i en final, men åtminstone någon gång tidigare i ett slutspel.
Timrå och Brynäs var båda stora under -70-talet, där tyvärr för Timrås vidkommande såväl Gävlelaget som Leksand stod ivägen för att kunna vinna det där guldet. Timrå IK´s hittills enda medaljer kom ju där och då.
1971/72 där både mästarna Brynäs och Leksand med god marginal placerar sig först i tabellen i Svenska mästerskapsserien som den hette, med Timrå på tredje plats.
1973/74 har Timrå bara Leksand före sig i tabellen, med lika god marginal. Så riktigt nära var vi aldrig här heller.
1974/75 där man för första gången avgör säsongen i slutspelsform, går de fyra första lagen till slutspel. Semifinaler direkt alltså. Brynäs är för starka och vinner, 2-1 i matcher (4-2, 1-6, 4-1).
Här spelades det även om bronset och Timrå vinner då över Skellefteå med 2-1 i matcher (3-2, 2-6, 7-5).
Hälge: Skitkul! Och ett fint betyg på varför Timrå IK bedriver den här verksamheten med Ollis "nya sätt" att hitta och fånga upp talanger OCH att ge dom chansen, oavsett om A-laget har full trupp eller inte.
"Å hela den biten" lever kvar som ledord i klubben. Härligt att höra!
OlliJanne: Just jävlar! Jag hade läst detta innan. Well, inget kan väl få vara perfekt. Men i Kapanens fall behöver han kanske spela för att om möjligt finna en form som vi vet finns där men som sedan en tid lyser med sin frånvaro. Win-win, således va?
Inga Timråspelare med i Swiss Hockey Games. Vilken befrielse!
Tre Kronors lag till Swiss Hockey Games 2025
Målvakter 31. Lars Johansson, Frölunda HC 75. Arvid Holm, Rögle BK
Backar 9. Gabriel Carlsson, EV Zug 32. Lukas Bengtsson, EV Zug 43. Tom Nilsson, Frölunda HC 55. Calle Själin, Rögle BK 72. Tim Heed, HC Ambri-Priotta 73. Adam Ollas Mattsson, Färjestad BK 74. Andreas Borgman, HC Fribourg-Gottéron 81. Theodor Lennström, Genève-Servette HC
Forwards 19. Marcus Sörensen, HC Fribourg-Gottéron 22. Fredrik Olofsson, EV Zug 23. Lucas Wallmark, HC Fribourg-Gottéron 26. Oskar Lindblom, Brynäs IF 33. Jakob Silfverberg, Brynäs IF 40. Andreas Wingerli, EV Zug 44. Victor Ejdsell, SC Bern 69. Milton Oscarson, Örebro HK 82. Jesper Frödén, ZSC Lions 86. Mathias Bromé, Luleå HF 88. Malte Strömwall, SC Rapperswil-Jona Lakers 95. Jacob de la Rose, HC Fribourg-Gottéron 97. Max Lindholm, Skellefteå AIK 98. Linus Sandin, Rögle BK
The great one: Att spela Pettersson som forward är ett otroligt slöseri med kvalitet med tanke på bristen på bra centrar i laget. #14 har sin självklara plats i första- eller andrakedjan.
Anton Lander skulle kunna vara en väldigt bra lösning i en tredjekedja, där han får en lite mer defensiv roll. #92, #51, #94 är min lösning. Landers fysiska status vet hela SHL om. Lundmark kan både spela fysiskt och vet hur man gör mål. Barre får man väl hoppas att man har en anledning till varför man förlängde med honom en massa år..? Ja, annat än att bara ruttna bort i en roll där han får försvinnande lite möjligheter att faktiskt göra skillnad.
Andersson: Varken 3:e eller 4:e femmor i SHL brukar väl ha rollen som producerande linor. Men våra känns som väldigt svaga rakt igenom. Allsvensk nivå i stort sett.
Olli Nomadinen : Energi i mängder bidrar han absolut med. Det är väl bara Färjestad som kan utmana oss bland forwards i topp-6. Sen har vi väl tyvärr inte riktigt samma djup.
Bragd-Birger: För egen del tycker jag det börjar bli uppenbart hur pass jävla mycket Olli har underskattat SHL. Nej, det går inte att jämföra med Liiga och du kan ju inte förvänta dig att det ska gå lika "lätt" som det kanske gör i NHL att vara en nagel i ögat på motståndarn tanke på skillnaden vad gäller isytor.
Jag tycker man får såna kommentarer från honom då och då, ofta inbäddade i nån match- eller situationsanalys. "-It´s a really fast league overhere."
Det verkar bara vara Olli som är det minsta överraskad här. Risken är stor att vad vi har fått se av Olli-hockeyn fram till nu inte har nån ytterligare nivå?
Jag har några matcher den här säsongen som hittills sticker ut där känslan är att Timrå IK innvarande säsong inte är så jävla pissdåliga ändå:
* Vändningen hemma mot Örebro i premiären. Här visade spelarna en bra start på Olli-hockeyn. Vi tappar visserligen också matchen, helt oförklarligt (tappade vi ödmjukheten?), men lyckas ändå vända tillbaka och vinna, om än knappt. * Hemma mot Skellet (som man iofs då trodde var ett givet topplag..not so very much IRL va) där vi spelar med fart och aggressivitet över hela banan och inte ger dom en chans att vinna. * Modo hemma. Här var hela aggregatet påkopplat från start till mål. Modo extremt usla här, ska förstås sägas, vilket drar ner lite av den där totalhockeykänslan som fanns under match.
Gott så. Men vad vi ser nu är väl att verkligheten börjar komma tillbaka med rätt kraftiga stöveltramp allt mer och mer. Och allting som jag ser det bottnar inte i spelsystemet. Det är inte systemets fel att det ser ut att hacka mer och mer. Det är personerna som ska få systemet att gå runt - spelarna - som inte är tillräckligt bra för att utföra sina uppgifter. Varken individuellt eller som lag. En käpphäst bigtime detta som är jävligt svår att lösa.
Tom Topp: Lagmoralen kan och bör väl kunna ifrågasättas. Om världens bäste tränare Karlin efter 20 matcher ännu inte nått fram till sina spelare med hur han vill spela, bör man nog ifrågasatta och syna hans system för att om möjligt nå en bättring.
Sen fattar ju vem som helst att Karlin inte vill sitta och försöka bortförklara varje förlust på alla PK utan hellre skickar sin ass.coach Sundell dit. Hur länge räcker energin för Karlin?
Och Henrik med hinken full av vatten Gradin, när ska du lära dina "klasspelare" simma utan flytväst? Hittills liknar det mest hela havet stormar.