Varför försöker du få det till att man måste ha sympatier för något lag för att kunna bli äcklad av domslut? Själv har jag enbart följt Sverige och England med något slags intresse i denna turnering. När man med lätt grusiga ögonlock får se liknande uppvisningar i hjärnsläpp/medvetet missunnande blir jag heligt förbannad, oavsett om det skulle ske mot Spanien, Sydkorea eller *host* Norge. Jag blir bara så trött på den status detta mästerskap tydligen har i den stora allmänhetens ögon och de masspsykoser som följer vid segrar och förluster - för stor betydelse knyts till något som inte sköts på ett seriöst sätt, samtidigt som inget annat enskilt idrottsmästerskap ges så mycket utrymme och vikt.
Idéernaa om att "stora" nationer får "skylla sig själv" spyr jag galla på, inget av dem har kommit dit för att "underhålla" någon eller spela fotboll på en förinställd, kvalitetscertifierad nivå. De är där för att VINNA och framkalla kollektiva orgasmer av fontänbadande och flaggviftande på hemmaplan, ingen: "roli fotboll juH!" De har exakt samma rätt som Brunei eller Solomonöarna att bli rättvist bedömda i en VM-kvartsfinal.
Av samma anledning tycker jag inte om Mats Olssons krönika i Expressen idag om att "våga ta till sig nya lag". Han faller offer för sin egen retorik när han tillmäter varje lag en image som kommer att vara oföränderlig för all framtid, för försök inte få mig att tro att han någon gång kommer att ta till sig ett pånyttfött Tyskland el. Spanien som kommer ur en 20-årig svacka. Allt handlar bara om missunnande, och i det långa loppet kanske även: en undertryckt besvikelse över att Sverige är, och rimligen alltid kommer att vara en medioker fotbollsnation?
Varför försöker du få det till att man måste ha sympatier för något lag för att kunna bli äcklad av domslut? Själv har jag enbart följt Sverige och England med något slags intresse i denna turnering. När man med lätt grusiga ögonlock får se liknande uppvisningar i hjärnsläpp/medvetet missunnande blir jag heligt förbannad, oavsett om det skulle ske mot Spanien, Sydkorea eller *host* Norge. Jag blir bara så trött på den status detta mästerskap tydligen har i den stora allmänhetens ögon och de masspsykoser som följer vid segrar och förluster - för stor betydelse knyts till något som inte sköts på ett seriöst sätt, samtidigt som inget annat enskilt idrottsmästerskap ges så mycket utrymme och vikt.
Idéernaa om att "stora" nationer får "skylla sig själv" spyr jag galla på, inget av dem har kommit dit för att "underhålla" någon eller spela fotboll på en förinställd, kvalitetscertifierad nivå. De är där för att VINNA och framkalla kollektiva orgasmer av fontänbadande och flaggviftande på hemmaplan, ingen: "roli fotboll juH!"
De har exakt samma rätt som Brunei eller Solomonöarna att bli rättvist bedömda i en VM-kvartsfinal.
Av samma anledning tycker jag inte om Mats Olssons krönika i Expressen idag om att "våga ta till sig nya lag". Han faller offer för sin egen retorik när han tillmäter varje lag en image som kommer att vara oföränderlig för all framtid, för försök inte få mig att tro att han någon gång kommer att ta till sig ett pånyttfött Tyskland el. Spanien som kommer ur en 20-årig svacka. Allt handlar bara om missunnande, och i det långa loppet kanske även: en undertryckt besvikelse över att Sverige är, och rimligen alltid kommer att vara en medioker fotbollsnation?