Brynäs IF

Ligger och funderar mitt i natten...

Kan verkligen inte förstå hur Brynäs kan ha så svårt att agera. Gång på gång ser vi hur viktig coacherna är för ett lag. De ska vara gruppens fältherre. Den starkaste rösten i båset. Hur kan denna roll underskattas så pass grovt inom Brynäs IF?

19 januari 2015 - Brynäs anställer Thomas Berglund. Spelet får ett omedelbart lyft och inom 2 år spelar Brynäs SM-final efter 5 år av svaga resultat. Man gör sin poängbästa säsong någonsin.

12 december 2015 - Pittsburgh anställer Mike Sullivan efter en tung inledning på säsongen. Spelet förbättras kvickt och laget vinner två raka Stanley Cup.

Inför 17/18 - Bulan återvänder till Luleå och har förvandlat dem från ett mittenlag till att leda serien. Likt med oss tog det två säsonger för dem att bli ett topplag.

20 november 2018 - Craig Berube anställs. I januari 2019 ligger laget sist i NHL innan det börjar klicka. Blues går sedan på en streak med 11 raka segrar och vinner sedan Stanley Cup.

20 november 2019 - Sheldon Keefe anställs av Maple Leafs efter att laget spelat dåligt under Babcock, 0-5-1 de 6 sista matcherna med honom. Har sedan dess endast förlorat 4 matcher av 20, är formstarkast i ligan med ett facit på 9-0-1 de senaste 10 matcherna.

Slump?!?

Listan kan garanterat göras längre. När ska Brynäs inse att spelarna behöver en nystart med en coach som har erfarenheten att leda ett framgångsrikt lag och kan få truppen att dra åt samma håll? Brynäs gör det så onödigt svårt för sig själva och jag för inte varför.

Ledsamt och tragiskt att se klubbens utveckling de senaste åren. Hur somliga kan försvara detta totala haveri övergår mitt förstånd. Dessa personer kan inte vilja Brynäs väl på sättet de har huvudet i sanden - likt Brynäs själva.