Brynäs IF

Alltså jag känner att laget redan gett upp. Kanske innan seriens ens började. Vi inleder med Gälla som av någon anledning vill hitta bortförklaringar varför Växjö är favoriter. Vilket mod ingjuter det? "Vi tror på oss själva och har segrar i ryggen mot dem", kanske hade varit ett bättre alternativ. Istället sitter han i två skilda intervjuer och vill framhäva hur stora favoriter Växjö är.

Sedan intervjun med Kinnvall ikväll. "Surt", "Irriterande", är inte ordval man använder när man brinner av ilska av det som precis hänt. Jag får uppfattningen att hela laget och ledningen tar detta med en axelryckning. Det är signalerna dom skickar iallafall.

Jag ser ingen desperation, uppoffringsvilja, jävla anamma och en avsky att förlora. Det ser helt avslaget ut från både spelare och ledare.

Varför är det så lätt att förutspå vad som kommer hända när Brynäs spelar? Man sitter och väntar på misstaget, allt från en målvaktstavla, stillastående BP, total hönsgård i egen zon där spelarna i ren panik försöker sortera motståndare. Men och vips så sker det. I avgörande lägen viker Brynäs ner sig konstant. Vad är det som gör att andra lag kan ha en stabilitet, men spelarna i Brynäs faller som korthus i alla pressade situationer? Alltid.

Ju äldre jag blir desto mer tappar jag intresset för hockeyn och på sättet Brynäs fördriver sin verksamhet. Allt är så jävla mellanmjölk. Jag ser ingen vilja att bli bättre, vi läcker som ett såll i BP hela säsongen och vad gör man för att bli bättre? VAD GÖR MAN???