Regeringen gick emot den svenska minoritetspråkskommittén när detta lagstadgades år 2 000. Man rekommenderade inte jiddisch till att få den status den har idag.
Liksom all övrig judisk invandring sedan 1700-talet, så har de jiddischtalande folkgrupperna snabbt assimilerats i det svenska samhället, även efter kriget. I huvudsak är man svensktalande redan i andra generationen.
De som talar jiddisch idag kom till största delen hit från öststaterna i samband med kommunismens kollaps i slutet av 80 och början av 90-talet.
Så i det sammanhanget finns det idag andra språkgrupper med minst lika lång tradition och utbreddning. Italienska och de olika språken på balkan har funnits här sedan 60-talet. Och som Gurun påpekar så är kurdiska, turkiska och arabiska 10-fallt mycket större än jiddisch.
Et tu Brute: Wikipedia kan man kanske inte alltid lita på men så här skriver de om urvalskriterierna:
"De krav som fanns på ett språk för att erkännas som officiellt minoritetsspråk var att det just var ett språk, inte bara en dialekt, och att det hade talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller omkring hundra år. De kraven öppnar för att flera av Sveriges omkring 150 invandrarspråk också så småningom kan kvalificera som officiella minoritetsspråk. I praktiken var ett tredje krav att talarna av språken själva engagerade sig för att driva frågan."
Därav Jiddisch. Hade Vallonerna behållit sitt språk hade kanske de kommit ifråga också men annars är det väl ingen invandrargrupp som på allvar kommit till Sverige före 1900. Hebreiskan är en modern återkonstruktion av det gamla skriftspråket så jag tror inte att någon som kom till Sverige före de senaste femtio åren talade det.
Absolut, om vi räknar till folkmängden och tidsvolymen på invandringen.
Vad jag har förstått finns det ungefär 10 000 människor i Sverige med judisk bakgrund. En i sammanhanget obetydlig invandrargrupp när man jämför med andra.
Men som sagt en betydande majoritet har haft svenskan som modersmål i över 200 år. Och de har aldrig talat jiddisch.
På tal om minoritetsspråk är det lite märkligt med jiddisch. Fast det förklarar en del kring det svenska samvetet efter andra världskriget.
Annars har vi haft en judisk invandring sedan 1700-talet. Fast dessa människor har som oftast haft hebreiska som modersmål, jämte språk som spanska och holländska.
Den judiska folkgrupp som talar jiddisch har först och främst kommit från öststaterna (samt Tyskland), efter och i samband med kriget.
Varför hebreiska inte fått status som minoritetsspråk skulle i stort kunna bero på en utomordentlig intergrering. Men också att man i svenska läroböcker så sent som på 50-talet ansåg negrer vara "lata av naturen".
Minoriteters status var liksom inte så viktig för 60 år sedan. Fast och andra sidan präglar det väl fortfarande mångas uppfattning om tredje världen! Kanske inte majoriteten, men tillräckligt många för att det skall gå att göra politik av det.