HockeySnack (HS) är en mötesplats där vi snackar hockey i allmänhet och svensk hockey i synnerhet.
Bli medlem, välj ditt lag och börja snacka! Vi har nu 9760
medlemmar som skrivit 1601929 inlägg i våra forum.
Vet inte vilken bok jag skall skriva i men nu har jag fått ett nytt jobb from i höst samt att jag idag skrivit på ett avtal inför sommaren inom handikappomsorgen i Borlänge Kommun på heltid, livet har vänt efter sjukskrivning, tabletter och fan och hans moster
Spock: UPPDATERING: Det är många som nu hör av sig gällande Sebastian, har tyvärr inte möjlighet att svara varje enskild person, men kommer uppdatera denna sida när vi vet mer. I nuläget befinner han sig på akuten och inväntar resultatet från röntgen. Vi tackar för alla som visar omtanke och delar vår oro. Det var ingen oschysst tackling mer en olycklig screening dock var det hög fart på Sebbe olycka kallar jag det, knappast ett matchstraff, Max 2 minuter för interferens enligt mig. Så ingen skugga skall falla på Södertälje spelaren. Nu håller vi tummarna ♥️.
Sebastian mår efter omständigheterna väl och har efter genomförd magnetröntgen konstaterats klarat sig utan större efterföljande men. Han förlorade känseln i vissa kroppsfunktioner b la ett av benen en längre stund därav den dramatik runt allt. Vid magnetröntgen konstaterades att han har en skadad disk i ryggen, den tror man dock att han ådragit sig tidigare. Just nu är han väldigt öm men vid gott gry, han hoppas få ansluta till laget redan under uppkommande road trip. Återigen vill vi tacka alla som hört av sig och varit oroliga för Sebastian 🙏
Sa upp mtt cmoreabb med motiveringen "den skeva fördelningen av tv-pengar mellan hockeyallsvenskan och SHL som jag inte inte vill bidra till". Har nog inte större betydelse men känner att jag iaf vill markera, kanske fler som vill haka på.
Jag kan berätta lite om Psykisk ohälsa för de som inte riktigt vet vad det innebär jag är sjukskriven sedan september för ångest och depression, började i somras när mitt vikariat gick ut på jobbet i Augusti.
Kände direkt efter någon vecka som arbetslös att det skulle komma att bli jobbigt, i mitten av september kontaktade jag läkare för bedömning och konstaterades direkt att jag var deprimerad, fick tid hos psykolog och fick 2 olika mediciner utskrivna för mitt mående.
Blev sjukskriven på heltid from 28 september - 1 december, nu är jag sjukskriven på halvtid fram tills 9 Januari sedan skall jag förhoppningsvis komma i arbete igen,
I slutet av Oktober försökte jag ta mitt eget liv, jag trodde inte jag var kapabel till det men tydligen, jag överlevde men det var inte mer, drack kopiösa mänger alkohol under flera månader, nu dricker jag inget så länge jag äter tabletter och jag får den hjälp jag behöver av vänner och läkare psykologer och medicinerna har hjälpt m.m
Man skall ta Psykisk ohälsa på allvar, detta är ingen man skojar om, det kan drabba dig nästa gång.
Allt kanske verkar fint på ytan hos folk man träffar men det är ingen som vet hur personen mår inombords om man inte känner personen.
Förlåt om jag öppnade mitt hjärta lite men kände att jag ville.
Brände iväg ett Mail till Nubben och önskade lycka till i slutracet, och bara påminde att även om det stormar mycket nu så är han för evigt en ikon i Timråland, och vi är otroligt många som är evigt tacksamma för allt han gjort för Timrå.
Tror han behövde höra det. Åsyftar främst allt konkret hat han får från HV-håll. Jag tycker nog det är uteslutande konstruktivt från vårt håll! Gokväll på er så laddar vi för 3 pinnar och en REDIG Boycehyllning imorgon!
Vänder mig till Timråfamiljen! Min mamma somnade in igår natt efter en plötslig och kort sjukdom. Hon var inte jättemycket för hockey, men älskade när Timrå vann eftersom hon vet hur mycket det betydde för mig och min bror. Fick ofta SMS efter nyheterna och sporten på TV, om Timrå vunnit.
Denna vinter kommer jag behöva vår rödvita kärlek mer än någonsin, eftersom jag är helt trasig inuti.
Ta hand om era nära och kära. Berätta att ni älskar varandra någon gång extra. Ta hand om er 💔🤍
Boyce stannade kvar när vi åkte ur första gången, Hallin som var given i många SHL-lag fick rubrikerna för att han stannade. Boyce satt där i omklädningsrummet i Karlskoga när vi var timmar från konkurs. Boyce gick i marschen till kommunhuset när vi behövde visa att vi håller ihop. Boyce stannade när vi åkte ur för andra gången.
Detta har inget med Brynäs och göra men idag vände det i mitt liv till det positiva, skrivit på att anställningsavtal i 3 månader som vikarie på förskola och skola inom kommunen där jag bor.
Detta känns så skönt efter all skit man gått igenom senaste månaderna med sjukskrivning, självmordsförsök, panikångestattacker m.m
Så skönt att må bra igen och kunna börja jobba.
Skall fira med en pizza och ett glas vin ikväll och förhoppningsvis en Leksandsseger.
brynäs08: Fyfan vilken kväll, Timrå säkrar kontraktet!! Och som grädde på mosen så satte fugans värkar igång i 3e perioden, jag kan få träffa min son för första gången denna underbara dag:)
De flesta slutspel ändas med att man är utslagen och halva livet - det som handlar om hockey - är över och det återstår ett halvt år innan livet vaknar igen. Och det är tungt.
Och ibland har man svårt att acceptera att det som hänt har hänt, om det förekommit dåliga domare eller fuskigt uppförande av motståndare.
Men så är det inte idag. Tack och lov fick vi en avgörande match där domarna levererade en utmärkt insats och lät lagen avgöra. Och ni gjorde precis vad som behövdes och vann och det är bara att acceptera.
Nu är allt över och vårt hockeyliv är dött medan ert lever. Men jag kan ta det. Jag till och med är övertygad om att det är nödvändigt, till och med önskvärt på något sätt.
Föreställ er ett liv där precis allt går som man hoppas. Överraskande kul första dagen, lite mindre andra dagen, men fortsätter det så kommer det inte att beröra oss längre. Vi människor behöver dessa framgångar och motgångar och det är vad som gör livet värt att leva. De som drabbas av en djup depression upplever inte alls att "allt går emot dem" utan att allt är känslomässigt nollställt och risken för att en människa i det läget tar livet av sig är extremt hög: vi människor kan inte leva så. Vi behöver uppleva glädje, men priset är att vi också måste uppleva sorg. Detta mitt sätt att betrakta livet är för mig viktigt i mitt andra liv utanför hockeyn, men tillika inom hockeyn som de flesta av oss känner och förstår verkligen är en betydande del av vårt liv. Så jag överlever att vi förlorar mot er liksom ni överlever när, och om, ni förlorar.
Jag vet att man allmänt anser att ni är chanslösa och speciellt när ni nu får möta suveräna Läjkers. Men jag håller inte med. Ni har en strålande uppsättning backar som kan spela slutspelshockey, ni har Rautio Berguv i mål och ni har ett helt lag som kan försvara sig med Bula… förlåt; Sjödinhockey och till det har ni vassa forwards som kan vara extremt effektiva att utnyttja de kontringar och andra chanser som är tillräckliga för att vinna matcher mot lag, som skenbart äger puck och spel men som ni inte släpper in i slottet.
Jag tror att ni har fler verktyg för slutspelhockey än många uppfattar och ni har hockeyanor och en anda som inga andra lag och som innebär att ni alltid kan lyckas vilka förutsättningar som än gäller.
Jag har läst vad som skrivits på denna sida och kan inte annat än att imponeras av den kunskap och den härliga inställning som här finns.
Med detta sagt är det min högsta önskan för resten av denna säsong att ni går så långt att ni vinner den sista match ni spelar denna säsong.
Lira: Är ledsen över att behöva säga det, men det kommer du inte få göra. För att uppleva den lyckan behöver man:
1. Åka ur på samma bisarra sätt som vi gjorde (ungefär som ni hade förlorat mot Nybro efter total dominans i 95% av tiden)
2. Få återtåget förstört direkt då hemvändare som Pär Edblom tvingas avsluta karriären efter 5 matcher
3. MoDo hade kanske Hockeyallsvenskans bästa lag genom tiderna med Karlkvist, Tambellini, Jonathan Johnsson, Fredrik Olofsson, Henrik Björklund, Tobias Enström, Mattias Norlinder, Bartosak med flera, för att sedan tvingas bevittna hur Tjomme pressar några hockeypampar att lägga ner säsongen.
4. Denna status quo gjorde att de klubbar som skulle ha åkt ur SHL (Leksand och Oskarshamn), istället kunde välja och vraka bland toppspelarna i HA. Oskarshamn plockade som bekant Olofsson, Rosdahl och senare Karlkvist, samt Cannata och Cooper från Blötröven, medan Leksand snodde vår succécoach som nyss förlängt med tre år.
5. Efter att hela föreningen blivit lemlästad på spelare, hamnade vi en djup svacka och vara nära att tvingas genomlida ett negativt kval.
6. Till slut blev det sagan om konungens återkomst, där Karlin, som en gång i tiden ansågs vara ett större löfte än bröderna Sedin, men som fick karriären förstört av knäskador, till sist fick chansen att träna klubben i sitt hjärta, och där Hinken, som fick sparken som andretränare säsongen MoDo åkte ur, fick sin revansch efter åratal om av scoutande. De värvade in spelare som Oscar Pettersson, som stod på läktaren och grät den kvällen MoDo åkte ur, och Emil Wahlberg, som var nära att avsluta karriären, men som ångrade sig eftersom han alltid drömt om att få representera MoDo.
7. Inför säsongen 22/23 var mönstret tydligt. De SHL-klubbar som hade åkte ur, hade nyttjat fallskärmen för att få ihop en 50% högre spelarbudget än de starkaste konkurrenterna. Det kändes näst intill hopplöst att besegra ett lag med så mycket dyrare trupp över sju matcher... det skulle vara ungefär lika osannolikt som när Leksand spelade ut MoDo. Dvs, det händer en gång på hundra.
Men på jäkla vänster, lyckades vi stå där, på valborgsmässoafton 2023, och för första gången på väldigt länge kunna drömma om att vinna SM-guld istället för att drömma om avancemang. Och glädjas åt hur fula ankungar som Karlin, Hinken, Pettersson och Wahlberg, fick sin revansch och för evigt kommer bli ihågkomna som några av de största hjältarna till att klubben är tillbaka i finrummet.
***
Detta kommer ni inte få uppleva. Att ni åkte ur kommer bara bli ihågkommet som ett olycksfall i arbetet. Alla förväntar sig att ni går upp direkt, att detta bara var ett gupp på vägen. Ni har inte blivit stoppade av deus ex machina, ni har inte tvingats bevittna Larsson, Rödin, Kopacka, Kinnvall och Ölund bryta sina kontrakt för att istället dominera i Leksand. Ni har inte varit nära att åka ner i Division 1.
Glädjen ifjol var inte resultatet av ett vunnet slutspel. De flesta MoDoiter kan intyga hur mycket starkare det kändes än SM-guldet 2007. Det handlade om att vi, mot alla odds, lyckades bryta förbannelsen, och att de som var mest bidragande till att göra det, var en skara fantastiska människor som samtliga vandrat väldigt krokiga vägar genom livet för att hamna där de är idag.
Visst hade det varit coolt ifall Sedinarna och Hedman hade flyttat hem, och sponsorerna hade gått in med 30 miljoner så att vi hade kunnat köpa allt bra på marknaden och gått upp direkt. Men precis som antik grekisk dramaturgi, som i princip alla stora litterära verk bygger på, så måste protagonisten stöta på ett rejält hinder och börja tvivla på sig själv, för att ett bombastiskt klimax skall få maximal effekt. Och tyvärr, att legoknektar som Vesel och Kelleher kommer in och gör exakt samma sak som de gjorde för HV 71 för två år sedan, kommer aldrig ha den effekten.
Även om jag har svurit och gråtit mycket under dessa år, så är jag nu, med facit i hand, glad att det blev som det blev. För utan detta evighetslånga stålbad, hade jag aldrig fått uppleva den där fantastiska valborgsmässoaftonen 2023.
- ”Morfar, morfar berätta sagan om när Brynäs hamnade i Hockeyallsvenskan och hur de lyckades komma tillbaka till SHL! - ”Kära barn, jag har ju berättat den sagan så många gånger...” - ”Snälla, snälla, snääällla...!” - ”Ja ja”, sade morfar och satte sig tillrätta i fåtöljen. Det var uppesittarkväll före jul och den glöggfryntlige morfar njöt av att ha alla barnbarnen runt sig. - ”Brynäs tomtenissar hade haft en dålig säsong. Det var dålig stämning i laget. De finska nissarna höll sig för sig själva, samma sak med juniornissarna och Rödin, ja, han höll sig för sig själv. Man hade provat olika coacher och inget fungerade. Man prövade Peter Den Store Andersson som skrek och domderade att ’allt är ert fel!’. Sånt sade man inte ostraffat i Brynäs omklädningsrum, så Andersson fick sparken. Istället tog man in Mikko Manner som sade ’allt är mitt fel, allt blir bättre om vi bara åker skridskon och rör på höften’”. Det budskapet togs förstås emot mer positivt, men funkade inte heller. Så man förlorade en massa matcher, åkte ner i Allsvenskan och Manner fick sparken.” - ”Morfar”, sade den välkammade Peja, ”tack för en klok analys, men menar du att det fanns en inneboende social, kanske kognitiv dysfunktionalitet bland nissarna som hade en negativ inverkan på deras kollektiva prestation?” - Kan nån skicka mig ordboken?”, frågade morfar. ”Om du menar att nissarna var för dumma för hockey så var det inte det jag försökte säga. Men hockey är ett lagspel där alla måste se till helheten och sin egen roll i det större sammanhaget. Misslyckas man med det drabbas hela laget.” - ”Men vad hände med alla nissarna när man åkte ur SHL?”, undrade Lunkan försynt. - ”Ja, finnarna, dansken och tjecken försvann som oskulder på en studentbal, men en del av de andra stannade kvar. De tyckte att hade man varit med och spela ner laget i HA så har man ett ansvar att spela upp det igen till SHL. Anders Lindbäck, t ex, förklarade högtidligt att ’har jag släppt in en massa skitmål i SHL så ska jag absolut göra det i HA också. Det är vara bara den sortens kille jag är, antar jag.’” - ”Sade han inte alls det”, pep lille Huge. ”Alla de där målen berodde på att pucken träffade en utespelare och ändrade riktning. Vartenda ett!” Här rullade alla de andra barnens ögon bakåt och en kollektiv suck gick igenom huset. Men alla insåg att här lär inte några ståndpunkter ändras, så det var lika bra att gå vidare. - ”Men hur gick det då, i HA?”, frågade lille Munkas med ett septiskt leende. ”Det gick väl inte alls?” Munkas hade precis blivit ny ledare för supporterklubben TGOS (”Typ gamnackar och sofftyckare”) för, som deras motto löd, ”supportrar som inte är det.”. - ”Ja du, min lille dysterkvist”, sade morfar till Munkas, ”i början såg Brynäsnissarna ganska förvirrade ut. Lagen de mötte verkade inte ha någon plan. De for mest runt som tättingar, alla framåt och sen alla hem. Brynäsnissarna var förvirrade. ’Var ligger Nybro? Någon? Och framför allt, vad i helsicke har vi ens där att göra?”, frågade Rödin. ”Och tröjorna sen”, sade Ölund, ”har aldrig sett fulare tröjor i hela mitt liv. De ser ut som missslyckade hologramöverföringar allihop.” - ”Problemet”, sade morfar med en lång blick mot taket, ”var att de här misslyckade hologramöverföringarna började vinna en massa matcher mot våra nissar. Vi hade ingen plan för hus man spelar mot såna här lag. Vi har ju aldrig varit ett spelförande lag. I SHL märktes det inte eftersom vi var ett av de sämre lagen, men i HA var vi plötsligt ett av de bättre lagen och då synades den bluffen.” - Men vem bestämmer egentligen över Brynäsnissarna? Kunde ingen fixa till alltihop?”, frågade den välmenande men ibland tyvärr feltänkande Anders. - ”Nu blir det lite mer komplicerat”, sade Morfar och satte sig upp i fötöljen och fyllde på glöggmuggen. ”Medlemmarna tycker att de bestämmer eftersom vi har en medlemsförening. Styrelsen tycker att de bestämmer eftersom, ja, de är liksom styrelsen. Och klubbdirektören Svedman tycker att det är han som bestämmer eftersom han är ansvarig för verksamheten. Man förväntas ha medlemsmöten, så Svedman har motvilligt orgsniserat sådana möten någon gång varje år. Men Svedman har hellre svärmor på 14-dagarsbesök än samtal med medlemmar, så han hittade på en metod för de här mötena. ’Tricket’, förklarade han för kollegorna, ’är att låta som om man säger mycket medan man i själva verket inte säger något alls. Språket ska gå ut på att prata om – ingentng. Jag kan prata långa stunder om hur jag känner mig, om att ekonomn är ansträngd men under kontroll, att vi utvärderar förra årets insatser och att styrelsen träffas regelbundet. Ser ni? Mycket prat, noll information. Jag kallar det Svedish. Smart, eller hur?’” - ”Men hockeyn då?”, sade bradberry. - ”Well, Brad”, sade Morfar, ”med två målvakter med en räddningsprocent i närheten av den svenska inflationen, ett PP som ofta var varken Power eller Play och en fjärdelina vars enda roll var att ta alla lagstraff var det inte så konstigt att det inte gick så bra. Hade det inte varit för att Hockeyförbundet i sin iver att få upp Brynäs i SHL bestämde att SHL skulle ha fler lag hade vi nog inte kommit tillbaka. Först ökade man till 18 lag, men det visar sig inte räcka så man ökade till 24 lag. Men Brynäs hängde ändå på gärdsgården, så till slut ökade man till 32 lag. Så gick det till när Brynäs kom tillbaka till SHL.” God Jul, alla Beynäsvänner.
Nu tog jag igen det. Av en händelse sprang jag på Daniel Paille på Clarion i Gävle. Pratade i 5 minuter. Han var pratsam, ödmjuk. Tacksam över all support. Berättade om min nu 12-åriga dotter som minns den matchen som om det var igår. Hon var 8 då, vi var på plats och trots sin unga ålder reagerade hon ändå på tyskarnas vidriga uppträdande. Sen förstärktes det med hennes pappas reaktion också såklart…🙄
Jag berättade att många fans har pratat om att man borde bege sig till rättegången med banderoller och visa support, men att det är vardag, folk jobbar etc. Han försäkrade att han ändå kände starkt stöd från fans och Brynäs. Dessutom att Brynäs brukar delge honom uttryck från fans etc. där samtalet om den där kvällen kommer upp…
Slås av hans värme. Ett riktigt föredöme när det kommer till såväl inställning på isen som uppträdande och bemötande utanför…
Jag är en trogen läsare av HS och idag har jag äntligen skapat mig ett konto på Hockeysnack. Dock inte som enbart supporter utan som SLO för Brynäs IF.
I rollen som SLO är tanken att vara ett bollplank mellan supportrarna och klubben. Med tanke på det stora intresse och engagemang det finns för Brynäs på HS så tänkte jag därför att det vore lämpligt om jag finns tillgänglig för frågor och diskussion även här. Således tänkte jag att denna tråden enbart handlar om vår läktarkultur och så kommer jag svara på alla frågor som är möjliga. Ett HS-bollplank med andra ord 🙌
Läste precis GD’s artikel som de gjorde med mig i torsdags och tänkte förtydliga två saker. 1 Jag har arbetat med våra sociala medier under matcher sedan 2020.
2 Jag skriver matchreferaten på vår hemsida. Därav är min enda koppling till hemsidan just referatet som kommer ut efter matchen.
Vill ni komma i kontakt med mig utanför HS? Då är det [email protected] som gäller.
Nu har även uppgifterna om att Dahlén är klar nått mig. Jag hade lite svårt att tro på det från början när det skrevs om det här inne, men efter att ha fått höra det från den här personen så kan jag med säkerhet säga att Dahlén är en Timråspelare kommande säsong
Lite illa att man börjar bli oengagerat uppgiven redan nu. Blir inte ens förbannad eller småkränkt när polare, krönikörer eller annat löst folk gör sig lustiga över lagets uselhet. No shit, liksom. En spade är en spade är en spade.
Behövs lite injektioner nu (verkligen n u) om det här ska kunna bli någon form av säsong i förhoppningens tecken. Det LHC vi mötte igår är nog det näst sämsta SHL-laget jag någonsin sett. Och vi fick, med nöd och näppe, med oss en poäng. You do the math.
Brukar inte tycka att tränare ska kickas, men det är jävligt svårt att uppbåda någon form av förtroende när man gör så obegripliga saker. "Defensiven ska vara vår styrka", basunerar man ut på förhand - sen formligen sprutar det in mål bakåt. Försvarsspelet - eller egentligen h e l a spelet - är ett totalt haveri. Frågan är om inte ett lag som Västervik hade släppt in färre mål än Timrå om dom fått praoa 10 matcher i SHL. Hur fan är det möjligt?
Det tog en försäsong och 1/5 av grundserien innan man avbröt det helt sinnesslöa experimentet och särade på Zajje/Lalle. "Vi vill ha ett offensivt backpar, och resten defensiva". WTF? Skulle så jävla gärna vilja få en förklaring till hur och när den idén uppstod, och varför man höll fast i galenskaperna trots att den mest hockeydumme såg att det det var vansinne. Skulle någon annan tränarkonstellation i SHL få för sig att köra samma grej? Nä. Hint hint, Freddanz.
Spelarmässigt bör vår backlinje vara fullt kapabla att hålla uppe en SHL-defensiv. Värvningarna av Bohm och Erixon framstår inte direkt som lysande - Per Svenssom överglänser med råge dom båda tillsammans - men fine. Nubben kom in sent på marknaden och kunde inte plocka allsvenska guldkorn. Synd det. Men nog hade man kunnat plocka två backar från allsvenskan idag som är kapabla att göra ett lika bra jobb för en betydligt mindre peng. Bohm/Erixon är värdelös bang-for-the-buck. I synnerhet när man formerar och använder backarna så som man gjort hittills.
Och framåt har man också misslyckats med att få till en bra mix. Lastar inte Nubben för hela forwardshaveriet, det är t ex för jävla synd - och lite obegripligt - att Lundin inte kan leverera på den här nivån. Han verkar inte hinna med alls. Skapar väldigt få målchanser, skrinnar större delen av matcherna omkring i ingenmansland och söker position. Han måste få speed och kreativitet omkring sig om han ska få ut någonting offensivt av sitt spel. Tyvärr paras han ofta ihop med Lööke, som visserligen har speeden, men som inte verkar tro på sig själv. Eller så är han helt enkelt otillräcklig på den här nivån. Oavsett så är dom långt ifrån den Dynamic-Duo dom var i HA, och frågan är om ens Jonte hade kunnat rädda upp den kedjan idag.
Sen har man gjort bort sig när man givit Liljewall kaptensbindeln. Säkert en kanonkille på alla sätt och vis, men hur mycket mod kan han ingjuta när han gnuggar sarg i 3e/4e-formationen? Dahlén i fjol, Liljewall i år. Större kontrast än så är nog svår att hitta.
Värvningen av Liljegren är helt obegriplig. Nubben måste ha en fetisch för brunkare om han ansåg att detta var en nödvändig pusselbit i årets SHL-bygge. Kvar i HA - absolut. Då hade han nog funkat fint. men vad ska han bidra med i SHL som inte någon av dom redan befintliga 5, 6 gnuggarna i laget kan?
Erik Andersson är en typisk Nubben-värvning: gnuggare från topplag som ska ges en ny, offensivare roll och blomma ut. Tyvärr svek Nubbens fingertoppskänsla här. EA ser helt menlös ut, och kommer sannolikt ha svårt att hamna högre upp i hierarkin än sin tidigare cementerade 3e/4e-kedja. Får en otäck känsla av att han dessutom är omotiverat dyr, i förhållande till exempelvis Boyce eller Madsen.
Alvarez kändes rätt på förhand, och såg bra ut under försäsong. Men i serien har han varit en stor besvikelse. Är han inte skadad hoppas jag att han är på väg bort. Annars är det - förmodat - stora pengar som kan användas betydligt bättre.
Olofsson har blivit en lite oförtjänt hackkyckling (tycker att han faktiskt kämpar och sliter bra i år, och ser dessutom starkare ut än på länge), men han får oförtjänt mycket istid i dagsläget. Att han går före en in-och-kör-100%-snubbe som Wall-E i det här läget är ytterligare en obegriplig manöver av tränartrojkan. Olofsson h a r dimensioner i stitt spel som Timrå verkligen skulle kunna ha användning för, men han har tyvärr också så stora brister att summan av arbetsinsatsen snarast blir negativ. Wall-E:s mer endimensionella "what you see is what you get"-spel skulle förmodligen ha en större positiv inverkan.
Hanzl och Rattie må ha problem att dominera dojon på det sätt en förstakedja i ett lag som Timrås egentligen måste, men jeeeez så jävla likblek offensiven varit dom förutan. Ge dom en bra, finurlig och kreativ partner. Vi har en sådan i laget, även om han just nu spelar på helt fel plats. Släpp lös Lalle, och låt honom fokusera på det han verkligen kan bidra med: offensiven.
Nu snackas det om tålamod. För oss som fortfarande har mardrömmar om säsongen 18/19 är det svårt att inte börja kallsvettas när det ordet kommer upp. Tålamod med v a d? Att defensiven "sätter sig"? Att felrekryterade spelare plötsligt får Lidnerska knäppar och transformeras till SHL-äss? Att motståndarna snart börjar spela långsam hockey så att alla tröga timråspelare hänger med?
Nubben har redan erkänt att han underskattat SHL och, får man förmoda, därmed insett att han byggt ett lag på fel premisser. Då är det hans jobb att, omedelbums, försöka rätta till det. Naturligtvis kommer han inte kunna kicka 5 spelare och ersätta med creme de la creme, men det är fanimej hans skyldighet att börja korrigera. Låna ut Olofsson. Det han behöver jobba på kan han inte träna bort i SHL, i det läget Timrå befinner sig. Bort med Liljegren. Byt kapten. Svensson känns klockren i dagsläget (jävvvlar vilken chef han är!). Gå all-in på minst två nyförvärv. jag skulle lägga krutet på forwards. En riktigt bra center och en ytterforward som kan lyfta spelet och se till att laget avlastas bakåt genom mer tid i anfallsszon.
Ja, ovanstående spelare är naturligtvis snorsvåra att lyckas landa. Vi är redan - i dagsläget - ett cementerat bottenlag, och det krävs nog såväl rejäla pengar som ett speciellt psyke på nyförvärven för att dom ska kunna lockas hit. Men: tiden hastar, och det blir garanterat ä n n u svårare för varje förlust som inkasseras. Saknas pengar - dra igång en swish-kampanj. Gör NÅGOT! Visa att vi inte accepterar att befinna oss i den här jävla skitsitsen. Erkänn att det blev åt helvete och försök att förbättra läget. Inga jävla uttalanden som "hellre slutar jag själv än att sparka tränarna", eller "det viktigaste nu är tålamod". 3028 på plats igår. Snart spricker publikbudgeten med besked. Därefter väntar kval med oddsen klart emot.
Fi fan. Blivit upprörd bara genom att skriva detta inlägg, så uppenbarligen är man inte helt oengagerat uppgiven ändå. Skönt det, ändå. Men kom igen nu, Timrå. Vi kämpade hela jävla förra säsongen med att ta oss upp - visa då i helvete att vi har något där att göra!
Farsang: Detta ärrr så sjukt känsligt å vackert gråter som en unge .🖤💛❤ Känslorna är på utsidan då jag själv drabbats av en satans sjukdom . Inte samma som kungen men har startat en tuff behandling som ska pågå i några månader med strål å kemo. Så tankar rusar . Blev lite personligt bland Brynäsvänner . Hoppas nu laget inser vilken förening dom företräder å kan visa det framöver . All kärlek till Brynäsfamiljen ❤💛🖤
Tusen tack för de fina gåvorna och er omtanke efter min skada. Ni betyder oerhört mycket! Jag blev oerhört överraskad och rörd. Ni är fantastiska!! ❤️❤️
eliassjo : Ja, det är onekligen ett hyperintressant läge just nu. Malmö visade upp exakt det lag-i-fritt-fall-beteende som man på förhand hoppades på. Det spreds puckar, soloåktes, osynkades och var allmänt dysfunktionellt. Givetvis hjälpte det till att Timrå var riktigt täta defensivt och sylvassa i kontringarna. Malmö ser ut att få det oerhört tufft att hålla sig kvar ovanför strecket.
Låt oss hoppas på något liknande i Linköping. Som sagt, en seger på dom senaste fem där. Timrå har knaprat in 7 poäng senaste 5, DIF 6. Det som såg ut som en utopi för någon vecka sedan är nu ett högst reellt scenario. Hur hanterar man det? Förhoppningsvis minst lika panikartat som Malmö.
Och, hörrni: värt att fira är faktumet att vi i o m gårdagens seger nu tagit 3 poäng mer än under vår senaste SHL-säsong! Då lyckades vi krampa ihop 44 poäng efter 52 omgångar. Nu har vi 47 med 10 omgångar kvar. Noterbart är också att vi då, efter 52 spelade, hade mäktat med 115 mål framåt. Nu har vi redan gjort 110. Och bakåt släppte vi totalt in 182 puckar. Nu ligger vi på 141, så om vi undviker att släppa in 4 bakåt i snitt resterande matcher lär vi förbättra även den statistiken.
Och apropå statistik och LHC: dom är det lag i serien som gjort minst antal mål framåt i år, 98 st. Faktum är att samtliga lag där nere som vi möter under vår the-only-way-is-up!-week har producerat färre mål än oss. Men det är väl ingen hemlighet att det inte är där våra problem sitter, även om vi haft uppenbara problem att få in puckjäveln i många matcher. Men det är ju det som är en av skillnaderna mellan topp och botten i SHL: förmågan att förvalta lägen.
Trend, ja. Timrå har som sagt tagit 10 poäng senaste 5. Målskillnad 17-10. Vi har alltså producerat i snitt drygt 3 framåt och släppt in 2. Och då har vi ändå mött Leksand, Luleå, Frölunda, Skellefteå och Malmö. Är det månne så att den berömda defensiven äntligen börjat "sätta sig"?
Som sagt, vansinnigt imponerande hur man lyckats prestera i dom här matcherna. Trots käftsmäll efter käftsmäll under hela säsongen. Bara att man kunde hämta sig efter 12-matcher-streaken är egentligen helt fantastiskt. Och att spelare som Lundin, vars säsong varit som en femmil i motlut utan fästvalla, nu när det verkligen gäller kan spela sin säsongsbästa hockey är ingenting annat än oerhört.
Så, låt oss ta en stunds eftertanke och kontemplation. Kanske främst över det ledarskap som jag, och många med mig, så hårt kritiserat. Oavsett brister i lagsammansättning, coachning och taktik, så...måste man imponeras av hur jävla väl den här gruppen fungerar. Ju mer som står på spel, ju fler käftsmällar man åkt på, desto bättre jobbar man ihop. Det är imponerande på riktigt.
Nu har vi fortfarande, nästan, 20% av grundserien kvar och precis allt kan fortfarande gå Den Bruna Vägen och sluta i kval och degradering. Men: just nu och i detta gränsland mellan himmel och helvete vill jag ändå lyfta på hatten för Nubben, Freddan och Ante. Jag tror på er. Nubben: du höll tjuraktigt fast vid ditt "hellre avgår jag själv än att sparka tränarna", trots att det sett fruktansvärt dysfunktionellt ut långa stunder och att trycket utifrån varit hårt. Just nu ser det ut som ett genidrag. Freddanz: jag vetefan vad ni håller på med allt som oftast, men fortsätt bara. Kör kedje-tombola, lira Alvarez hur mycket ni vill, kör skiten ur Hanzl i boxplay. Det borde inte funka, men uppenbarligen gör det det. Och eftersom det gör det bör jag klädsamt notera vem som är clueless här.
Ja, herregud. Vilken jävla säsong det här är ändå. Som att befinna sig mitt i Gessles "här kommer alla känslorna på en och samma gång". Hopp, panik, bottenlös förtvivlan, eufori. Är det inte exakt detta som är anledningen till att vi älskar den här jävla sporten, och det här jävla laget? Den här märkliga, familjära/inavlade (you choose your pick) klubben, i den här lilla fattigmanskommunen, som spelar i den här skabbiga, underbara jävla grytan till hockeyhall, med sitt kokande västra stå, med sina grågubbar.
Säga vad man vill om den här säsongen, tråkigt är det inte. Och just idag, efter en fanta-fucking-tastic seger mot Mif går man med spänst i steg och stål i blick. Vi ska fan greja det här. Nu ger vi LHC en rejäl jävla match i morgon, sen tar vi det hem till Timrå. Där SKA det koka utav helvete. Håller själv på att försöka stöka i agendan och styra bort oviktigheter som bröllop, dop och begravningar. Vore ju för jävla härligt att kunna komma upp och se Timrå ta sig an Brynäs eller Djurgården. Får se om jag lyckas. Håller as we speak på att göra en liten fördelar/nackdelar-lista med att behålla äktenskap och familjeband. På plussidan har jag hittills fått ihop "kolla på Timrå" och "försöka lägra den där blondinen i 63:an". Än står dom sig mot dom 43 punkterna jag har på nackdelarsidan, men...
Fantastisk match av Timrå, men det är givetvis ingenting man kan glädjas åt. Fi fan. Brukar aldrig onda på domare, men botten att dom tillät lövenspelarna att hålla på. Att man inte ens kan ha toppkedjorna på isen för att man bedömer det som för farligt. Är det hockey? Lövare tilläts ge efterslängar, hopptackla i huvudet, slita tag i spelare i båset...och Wessner nöjde sig med muntliga tillsägelser. Helt sinnessjukt.
Och sinnessjukt, ja. Rahimi, vilket jävla äckel till spelare. Ute för att "spela hårt", och kapar första bästa knä efter...12 sekunder?...av 3e-perren. Fi fan. Blir det mer spel för honom i finalen är det justitiemord. Och äckel-adepten Hellström ska givetvis bort från finalen han också. Kan man inte ta en förlust utan att vilja skada folk har man förverkat sin rätt att delta.
Och: så har vi överste-äcklet själv. Mannen som gett ordet "felknullad" ett ansikte. Wallson. "Blev han skadad?" Nä, Wallson. Han var bara lite trött och ville åka bår. Och apselut, det var hans eget fel att han inte ville bli tacklad och valde att åka på Rahimis ben istället. Ditt jävla kioskmongo.
Nej, jag är så förbannad att det inte liknar någonting. Nu måste disciplinnämnden steppa upp och markera. Hårt. Annars kommer den här finalen sluta med en hel avdelning full med timråspelare.
Jävligt bra krigat även om det blev för passivt i 3e. Tycker Printz är bästa back och förlängning klar där Svedberg SHL bästa målvakt landslaget nästa. Men det är laget som gör det alla ger ALLT för varandra att en Allsvensk trupp får ihop det så här är sanslöst. Freddan Nubben får 5+ för vad de lyckas med av truppen.Får ta tillbaka sågningarna av Lill Challe o Boyes trodde inte de kunde räcka till på den här nivån
KHK-callahan: Det här är ju en sida där Timråsupportrar pratar med timråsupportrar i första hand. Sedan är vissa mer eller mindre ödmjuka, vissa är mer eller mindre gnälliga osv. Hade du varit med på vår resa från åtminstone mitten av 90-talet och framåt så hade du också förstått oss. Hade du varit med om fusionsåren (mörkret), hade du varit med om kvalseriematchen mot Nyköping -00, eller när 800 av oss åkte till Västerås, hade du varit med om ”Slaget om Västernorrland”, hade du varit med om när vi borde vunnit (lockoutåret), hade duvarit med om när 1000 av oss marscherade till kommunhuset (inkl. spelare) för att visa hur mycket vi bryr oss, hade du varit med när vi stod timmar från att inte existera, hade du varit med om den långsamma vändningen när vi utvecklade spelare från vår egna led och erbjöd kontrakt till de som ingen annan ville ha.
Hade du varit med om den resan och sedan fått se ditt lag stå två matcher från att sudda ut allt negativt och skriva nya kapitel i den rödvita historien. Ja, då hade jag köpt att du gnällt över att vissa inte är ödmjuka här inne. Nu får du nog bra gilla läget om du ska få vår respekt.
Jag unnar er alla här inne som gjort varit med on det jag skrev ovan all sportslig framgång oavsett om ni är ödmjuka eller inte. Det är vi fan så värda!
Alltså, den här utvecklingen detta lag genomgått under säsongen...helt sanslöst. Från den sprudlande inledningen till 'dippen' då vi var oerhört lättstressade och kändes sönderlästa. Sen började det så sakteliga mullra igång, sällan spektakulärt men stadigt. Defensiven blev starkare och starkare, spelvändningarna började sätta sig. Samtidigt kunde vi närsomhelst förlora mot vilket lag som helst. Men allt mer sällan.
Och mot slutet av serien: en jävla lagmaskin. Det är så oerhört mäktigt att se spelet i egen zon, det stenhårda backspelet, hur forwards hjälper till, hur man överbelastar och täcker åt varandra...jag är faktiskt helt mållös över den förvandlingen. Vem faen kunde tro detta i mitten på november?
Nubben, Freddan och samtliga kring laget ska ha så sjukt mycket cred för detta. Vilket karaktärsgäng man fått ihop. Och vilken jävla utveckling man fått på spelare som Johnsson, Hållander, Olofsson, Kinnvall, Berglund, Strömberg...m fl m fl. Helt makalöst. Det är ju precis det här man drömmer om som supporter till ett lag som satsar på talanger och billiga bang-for-the-buck-värvningar. Ibland händer det. Och faen så vackert det är när det gör det.
Vi ska inte prata SHL nu (eller egentligen någonting som ligger efter nästa match på tisdag), men: skulle det här laget lyckas göra det onämnbara, så...skulle jag vilja behålla nästan allihop. Några måste givetvis bytas ut, men...det är jävligt få. Det här gänget är one in a million. Enda motsvarigheten jag kan komma på är den på förhand så nederlagstippade 02/03-upplagan. 99/00-gänget? Sjukt imponerande. Men ett jävligt starkt lag redan på pappret vid seriestart. Det här laget f a n n s inte vid säsongstart. Det här laget har uppfunnit och utvecklat sig självt.
Hockey är i sanning en underbar sport ibland. Och Timrå ett helt fantastiskt lag att hålla på. Jag vet inte något som kan göra så ont, kännas så förtvivlat meningslöst och hopplöst...för att plötsligt fylla en med ett sånt rus att det fanimej är larger-than-life.
Nu står vi här, mitt i en allsvensk final och 2-0 i matcher mot mediaälskade, storsatsande Leksand. Vi har precis bevittnat den bästa matchen ett timrålag presterat sen vi kunde hävda oss i elitserien. Och det finns inte antydan till mättnad bland spelarna. Man brinner, sprakar, glänser. En jävla ynnest är det, att få vara med om detta. Så stolt, så imponerad.
Vi vet ingenting om var detta slutar. Men just nu spelar slutet ingen roll. Nuet är fantastiskt. Låt oss blicka framåt med glädje och stolthet. Match på tisdag, allsvensk final i vår hemmaborg. I vår skamfilade, underbara arenajävel ute bland tallarna i kommunen som Gud (eller i a f Mammon) glömde. Låt oss vallfärda dit. Låt oss ta med allt hopp, all glädje, all vår tacksamhet. Nu lyfter vi taket. Nu visar vi detta fantastiska, oerhörda gäng precis hur mycket det dom gör betyder för oss.
Pär Lindholm i studion efter matchen 😂 ”Är det högt tempo i dom här matcherna?” ”Nä, det är högre tempo i SHL.” ”Är det? Är det lägre här?” ”Ja det är som att möta Brynäs 3 matcher i rad!” 😂😂
Sputnik: Bara kul att följa med vad Ni skriver om. Har valt att hålla en låg profil blev lite väl mycket uppståndelse senast. Timrå ser ut att få ett slagkraftigt lag, är övertygad om att de redan nu har kapacitet att hålla sig på säker mark kommande säsong. Mitt tips är att de kommer vara utropstecknet och överraskningarnas lag i SHL när säsongen 2021/2022 väl summeras.
mikenomad: Jag hade förvisso varit bekväm med en utlåning av Hardegård så då kanske det blir lite skenheligt från min sida men jag tycker att Boyce förtjänar en viss odödlighetsstämpel, han har täckt många skott för klubben och spillt många droppar blod, jag tycker att klubben ska stå upp för honom. Vad sänder det för signaler om man skulle skicka ner honom till nån allsvensk klubb i det här läget OM det nu skulle vara så att han har svårt med tempot? Ska vi ersätta en trotjänare som kostar 50.000/mån med en ny legoknekt som är 30% bättre och tjänar 100.000/mån? För en plats i fjärdelinan? Finns inte på kartan i min värld iallafall.
Tycker nästan diskussionen är ovärdig, boyce har hjälpt oss dit vi är idag, två gånger om. Ska han nu inte få vara med och skörda frukten av det jobb han lagt ner? Glöm den diskussionen, det finns många som ska hänga upp tröjan och gå ut innan han måste göra det.
Hej alla kära modoiter. Jag tänkte ventlera en sak med er. Det är på tok för mycket i huvet och jag behöver skriva några rader. Jag kände att 2023 hade mycket spännande att ge, en hockeyallsvensk final som överträffade alla förväntningar, modo är äntligen i shl igen! Mycket kul att se fram emot i höst. Sen planerade vi vårt bröllop, i augusti blev vi man och hustru, allt känns på topp! Lyckligare har jag aldrig varit. Vi hade en fest med närmsta släkt och vänner som vi aldrig ville ska ta slut. Vi planerar vår bröllopsresa, vi vill uppleva världen tillsammans. Trodde vi i alla fall. Varför är ödet så grymt? I början på veckan trillar min fru ihop i svåra kramper i köket, ambulans och massa undersökningar följer. Efter flera dagars outhärdlig väntan får vi beskedet att hon har hjärntumör. Tårarna rinner hela dagarna och allt känns hopplöst. Va vi för lyckliga? Måste det slå tillbaka så.... tack för att ni läst.
Inte lätt att vara Rödin. Han snittar mer än en poäng per match, men vissa tycker att han inte levererar tillräckligt. Han byts ut som lagkapten och surar inte ett jäkla dugg, men folk spekulerar i att han påverkar laget negativt. Han väljer att stanna kvar i Brynäs trots att han kunde tjänat mer någon annanstans. Hans familj blir hotad av "supportrar" men han stannar. Han blir anklagad för att vara en notorisk filmare, men borde i verkligheten ha fler utvisningar med sig. Han jobbar ALLTID stenhårt men är en diva enligt vissa.
Rödda är en jävla superkille tycker jag det verkar som. Utan honom kanske vi hade hamnat i HA snabbare än vad vi gjorde..?
Pjuh! Trodde inte en seger kunde bli skönare än lördagens oskarstriumf, men frågan är om inte den här trean smakar än mer fågel. Blev t o m tvungen att busa till det lite och ta en crazy whisky. På blanka torsdagen!!!1
Annars var ju Brynäs inledning på matchen fantastisk. Undrar hur deras gejmplän/inför-match-snack ser ut egentligen? Total hönsgård. Vilket timråspelarna uppfattade blixtsnabbt och började profitera på. Borde ha stått 0-5 efter 20. Men det gjorde det inte. Det stod 0-3, och det är som bekant den svåraste ledningen man kan ha. Vilket bevisades genom att Timrå började slarva och kladda utav helvete samtidigt som Brynäs plötsligt ville spela hockey. Pet, lall och kramp, 2-3. Som sen blev 3-3 i början av 3e. Näppeligen tro på någon poäng där. Bultande halspulsådror och synnerligen affekterad stämning i det birgerska hemmanet. Jag och dottern turades om att skaka varandras axlar och salivstänkande skrika "MEN VAD GÖR KARLN!!" med psykgubbestirriga ögon.
Men se, vi har inget vanligt jävla timrågäng i år. Vi har ett gäng som leds av Anton Fucking Lander. Das Kapitän. El Gigante. Helvete, vilken match han gör. Någon skrev att hans 3-4-mål borde användas som obligatoriskt kursmaterial inom klubben, skridskoskola och uppåt. Bara att hålla med. Jävvlar, Anton. Ungefär exakt precis så definieras uttrycket "leading by example". Tack som fan.
Slutet intogs i fosterställning. Med 1,20 kvar började vi kasta soffkuddar på varandra. Sen blev det snusdosa, ett munspel och, lite märkligt nog, en sån där tratt som katter måste förnedra sig med när dom opererats. Gutturala läten, skrik av fasa när puckjäveln i princip är inne i mål fast JJ (eller är det bara stolpen? Såg inte riktigt i regnet av prylar) på något sätt får dit benskyddet. Sen, typ 8 sekunder kvar, puckjäveln till sist och äntlig-fucking-en ut ur zon, vi upp ur kaozet, vrålar framför tv:n innan vi på slutsignalen faller ner på knäna och bara stönar upp i taket, som två stycken Elias omgivna av vietnameser i Plutonen. Eufori! Gränslös lycka! 3 poäng!
Och nu ligger man i sängen, whiskyfryntlig och med ett efter-match-pirripirr i lillkroppen. Det kommer att bli en god natt, det känner jag på mig. Och en bra jobbdag i morrn, trots möten-from-hell med dom allra jobbigaste kollegorna. Fast inte i morrn. I morrn kommer jag att möta dom med franska kindpussar och strössla komplimanger över noppiga ullkoftor och tveksamma hårfärgningar. I morrn är alla mina käraste vänner.
Tack Timrå! Det var fanimej inte snyggt, men det var fantastiskt.
Hallå! Jag har följt forumet i det tysta under en längre tid. Har sett att det finns en efterfrågan hos oss brynäs supportrar på en mer tifo-inriktad kultur under hemma matcher. Vad jag har förstått så är det rätt svalt med intresse både från brynäs support och KK inför den här säsongen. Och några måste helt enkelt ta tag i rodret för att det ska hända något.
Jag har pysslat med olika former av konst under cirka 17 års tid (Mest inriktad på graffiti). Så jag är relativt van att måla stora motiv på större ytor. Däremot har jag inte så mycket erfarenhet av läktarkultur generellt, förutom att jag gärna står på ståplats och sjunger med klacken. Och jag har inte direkt ett brett kontaktnät av brynässupportrar i mitt umgänge. Men jag kan iallafall tänka mig att bidra med det jag kan för att få igång en tifo-kultur igen. Jobbar dock gärna i bakgrunden och har inte tänkt mig en ”ledande” roll i själva klacken. Men gör gärna det som krävs bakom kulisserna.
Någon har skrivit här tidigare att hjulet inte borde behövas uppfinnas på nytt. Men hur gör vi för att organisera oss isåfall? Jag tror att det behövs ett externt engagemang i det här fallet. De supportergrupper som finns har ju fokus på annat, fixa bortaresor etc..
Jag bor i Gävle och har bra kontakter inom kulturlivet här med omnejd. Så om vi lyckas styra ihop ett gäng som är villiga att bidra med lite extra engagemang för slutspurten av säsongen, kan jag nog fixa lokal osv.
Andersson: i den här bilden finns allt som skiljer Timrå 20/21 och Timrå 21/22. En ledare står upp för sina lagkamrater och en sån har vi saknat. Tror fan Friberg lipade på vägen ut till båset igen. Det går inte längre att hugga på Timrås målvakter och flina. Lander visar att det blir konsekvenser. Det är så vackert.
Ida ä dä sorg Timråiter 🥺 Vår käre Legend Kjelle Lönnå har gått ur tiden 🥺🙏❤️ Ida rinn dä lätt i strupuslingen å mina tankar går till Lönnås närmaste! Minns när vi möttes på Sveriges Radio i Sundsvall på slutet utav 80-talet! Ida går grammofon på högsta mä dina underbara låtar! 🙏❤️
danne80: självklart återkommer när jag vet mer hur det gått. Bara hoppas att det är en kraftigt lårkaka eller mjukdels blödning då är han nog gärna med igen. Så jäkla synd då han sa att han börjat känna stäm igen plus att de börjat hitta varandra i formationen riktigt bra. Men men, är så jävla förbannad att jag kokar.
· 
· 
· 
· 
· 
· 
7af83289-b3dc-4e15-a168-08e8b2346418.jpeg
· 
· 
screenshot-2022-03-28-230232.png
· 
screenshot20220827-181250swish.jpg
b73fde6d-f11f-4b18-aeae-cece423a46f8.jpeg
5e194ccf-dff2-4b0e-8678-7b520c7b9ee9.jpeg
fbimg1649934093972.jpg
screenshot20200513141529.jpg
e15587f3-0841-4906-a964-0e943c200aef.jpeg
screenshot20220827-181250swish_0.jpg
998b7125-24f3-43cd-a979-4c360fe815df.jpeg
skarmbild-2024-04-26-155106.png
Vet inte vilken bok jag skall skriva i men nu har jag fått ett nytt jobb from i höst samt att jag idag skrivit på ett avtal inför sommaren inom handikappomsorgen i Borlänge Kommun på heltid, livet har vänt efter sjukskrivning, tabletter och fan och hans moster
Nu mår man bra igen.
Trevlig kväll allihopa
Hoppas vi ses nästa år igen i SHL
Kram på er från Mattias