Anklagas för att dopa LIF – ger minst bidrag av alla 19 maj 2025 06:00
Leksands IF får sex miljoner kronor per år av Leksands kommun i hyra för istider.
Konkurrenterna får i flera fall dubbelt – i ett fall tre gånger – så mycket i hyra och bidrag.
– Jag är ”hundra” på att vi har lägst ersättning av alla privata ägare av ishallar i Sverige, säger koncerncontroller Magnus Proos.
När Leksands IF bestämde sig för att bygga en arena 2005 behövde man ett lån på 73,5 miljoner kronor.
En förhandling med Leksands kommun resulterade i ett hyresavtal, där kommunen förband sig att betala 4,5 miljoner kronor årligen för att ha nyttjanderätt av isarna i träningshallen, nu Clas Ohlson Foundation arena, och Tegera arena.
Hyresintäkten användes som säkerhet gentemot bankerna för att Leksands IF skulle klara av att betala ränta och amortering under de 25 år hyresavtalet ursprungligen gällde.
Avtalet kompletterades senare (vid rekonstruktionen 2013) med en klausul om en dyrare hyra för kommunen när LIF inte spelar i SHL för att kompensera för uteblivna intäkter.
Ville att Leksands IF skulle tvångsdegraderas När sedan Leksands IF AB tvingades till en rekonstruktion 2013 och kommunens förhållande till föreningen sattes under lupp av ”kommungranskarna” i SVT:s Uppdrag Granskning blev klubben hela Sveriges hackkyckling. ”Trottoarbiten” blev en symbol för det som kallades ”kommundopning” av idrottsföreningar.
När LIF i slutet av april tvingades gå till kommunen igen för att be om hjälp tog kritiken ny fart. Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, gick så långt att han menade att Leksand borde tvångsdegraderas till förmån för uppflyttning för de båda Stockholmslagen Djurgården och AIK, som då gjorde upp om en plats i SHL.
”Stockholms stad betalar över fem miljarder kronor per år i utjämningsskatt. Pengar som sedan fördelas till kommuner runt om i landet,” skriver Wedin och fortsätter:
”Bidragen ska enbart betalas ut till kommuner som fokuserar på kärnverksamheten. En kommun som bygger arenor eller sponsrar det lokala elitidrottslaget ska inte erhålla en krona i bidrag.”
Ann-Charlotte Zackrisson, ekonomichef i Leksands kommun, menar att bilden som Wedin målar upp i sin debattartikel är rentav felaktig.
– De stora arenorna som ligger runt Globen, de fyra arenorna som delas av flera klubbar och lockar några av de allra största världsstjärnorna, de kostar 250 miljoner om året att driva. Intäkterna som det kommunala bolaget har är 95 miljoner, så Stockholm har lagt en halv miljard på underskottstäckning på sina arenor på tre år, säger hon.
I det tjänsteutlåtande som ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut på måndagen kring att eventuellt stötta Leksands IF ur den ekonomiska krisen med bland annat fem års amorteringsfrihet på fastighetsbolagets lån radar Zackrisson också upp SHL-klubb efter SHL-klubb som får mer i bidrag av sina kommuner än Leksands IF.
”Alla klubbar har någon form av hyreskontrakt med kommunen och de erhåller ofta samtidigt ett driftbidrag,” skriver Zackrisson.
Fakta: SHL-arenaägarnas intäkter från kommunerna Brynäs: Ingen uppgift.
Färjestad: 9,1 mkr (har även sponsring från kommunala bolag).
HV71: Ingen uppgift.
Leksand: 6 mkr.
Modo: 7,6 mkr (får även hyra för lokaler på en miljon kronor/år och årligt driftbidrag på 4,3 miljoner kronor)
Växjö: 9,7 mkr (har även ett årligt driftbidrag på 13,3 mkr).
Fotnot: Föreningarna har olika många isytor så förutsättningarna är inte helt jämförbara. Med i sammanställningen är bara föreningar som äger sina egna arenor. Kommunala dokument som FK-sporten har tagit del av visar att andra SHL-klubbar som också äger sina arenor får dubbelt – i fallet Växjö till och med tre gånger – så mycket i hyresintäkter och andra bidrag från sina kommuner.
– Jag är ”hundra” på att vi har lägst ersättning av alla privata ägare av ishallar i Sverige, säger Magnus Proos.
Vad blir konsekvensen för Leksands IF?
– Jag ser att ventilen blir att man håller ner på fastighetsunderhåll.
I det förslag till beslut på måndagens kommunfullmäktige om ekonomisk hjälp till Leksands IF ligger som en av fem punkter att ”utvärdera befintligt hyresavtal med Leksands IF och ta fram förslag på eventuell revidering”.
LIF:s ekonomi
LIF-basen inför ödesbeslutet: ”Kostar inte skattebetalarna en krona” 19 maj 2025 15:24
Leksands IF ansöker om ett förlängt borgensåtagande av kommunen – och i kväll tar fullmäktige beslut.
Beviljas det får föreningens fastighetsbolag amorteringsfritt för tredje gången på 14 år.
– Så länge vi gör rätt för oss kostar det inte skattebetalarna en krona, säger bolagsordförande Andreas Gärdsback.
LIVE-RAPPORT, 17.30: Följ heta debatten i fullmäktige om räddningspaket till LIF och vägfrågan i Leksand
Leksands IF:s lån på 73,5 miljoner kronor för att kunna uppföra arenan 2005 har blivit övermäktigt för koncernen att kunna betala tillbaka.
Redan 2011 togs det första beslutet i kommunfullmäktige om fem års amorteringsfrihet av lånet och förlängning av amorteringstiden med fem år. 2020 togs ett beslut om förnyad amorteringsfrihet på en del av det totala lånet i ett år.
Nu går Leksands IF till kommunen en tredje gång på 14 år med samma fråga. Dessutom vill man förlänga amorteringstiden i ytterligare 15 år till 2050.
– Att ansöka om en längre återbetalningstid på våra lån hade inte spelat någon roll om vi hade gjort plus/minus noll i år. Det här hade vi fått göra i alla fall, säger Andreas Gärdsback.
Har skulder på 76,1 miljoner kronor Lånet från bygget är dock inte det enda Leksand har till olika banker.
2012, mitt i den kris som slutade med rekonstruktion, gick Leksands kommun i borgen för ett lån på åtta miljoner kronor för att gjuta en betongplatta i Tegera arena.
2023 gjorde föreningen investeringar i Clas Ohlson Foundation arena för 20 miljoner kronor, varav kommunen gick i borgen för tio.
Leksands IF Fastighets AB:s långfristiga skulder (skulder som ska betalas tillbaka på längre tid än ett år) uppgick i det senaste bokslutet till 76,1 miljoner kronor.
Vi får en mycket bättre likviditet. Det är därför vi vill det.
Totalt är det lån på 70 miljoner kronor som Leksands IF nu söker amorteringsfrihet för.
– Situationen är orimlig, särskilt om vi jämför med andra företag och privatpersoner. Det är väldigt få som betalar av sina fastigheter på 30 år. Det här är en förutsättning för att kunna bygga en långsiktigt hållbar ekonomi och få ett bättre kassaflöde, säger Gärdsback.
Varför vill ni ha amorteringsfrihet? – Under fem år så skulle det göra att vi hade 40 miljoner mer i kassan. Vilket gör ju att vi får en mycket bättre likviditet. Det är därför vi vill det.
Kostnaden för att nå målet om SM-guld för både herrar och damer 2025 har satt Leksands IF i en prekär ekonomisk situation.
Hur ser du på att det är någonting som föreningen kommer att dras med i ytterligare 25 år som istället hade kunnat vara avklarat om 10 år? – Det har jag väl inget bra svar på, men jag menar att det är bara att konstatera att vi kommer inte klara av det om vi inte gör tio jättefina resultat framåt och solen står rätt så att vi ska kunna betala tillbaka det här på ett snabbare sätt. Det här är den lösning som är. Vi sprider utbetalningen på en längre period. Ett 50-årigt, eller i det här fallet ett 45-årigt, fastighetslån är ju inte orimligt på något sätt.
Skattebetalarna i Leksands kommun kanske tänker lite annorlunda. – Ja, men så länge vi gör rätt för oss så kostar det ju inte skattebetalarna en krona.
Har en plan B Hittills tycks ni kontinuerligt ha lite problem och göra just det, det vill säga göra rätt för er. – Det är ju det… Ja, men vi har dragit ner 20 miljoner kronor (i kostnader, reds anm). Sedan försöker vi höja intäkterna med ett antal miljoner kronor. Vi gör en resultatförbättring i budgeten på 25 miljoner kronor. Det är jättekliv vi tar nu. Det är på kostnadssidan och det har vi ju, eller ni och andra, skrivit om; Leksands låga budget på spelare till nästa år och det är ju priset vi får betala nu för det som har varit helt enkelt.
Om ni inte får med er kommunen på det här, vad gör ni då?
– Då behöver vi hitta åtta miljoner till om året för att kunna amortera de här pengarna. Då får vi återigen sätta oss ner med bankerna och titta: Vad kan vi göra utan kommunens hjälp? Kanske prata med andra banker och säga: Vill ni ta över de här fastighetslånen? Samtidigt kan det ju finnas andra finansiärer också utanför bankvärlden som kanske inte kräver en kommunal borgen som vi också kan prata med, liksom, ”okej, kan vi få låna upp pengar hos er istället?”
Leksands kommunfullmäktige röstar på måndagskvällen i frågan om att ge Leksands IF amorteringsfrihet i ytterligare fem
Varför började ni inte där då, med andra lösningar än just kommunen? – För det är vårt befintliga lån. Alltså, det är ju våra befintliga avtal vi har som vi vill skjuta på framtiden. Jag tänker också att man börjar bearbeta andra finansiärer och alltså: ”Kan ni hjälpa oss med pengar?” Jag har samtal med en massa både företag och privatpersoner runt oss, men vi är ju inte i ett skarpt läge nu. I november pratade ni om att det var lite kris, men inte så allvarligt att ni inte skulle kunna lösa detta själva. Nu, fem månader senare, måste ni gå till kommunen och be om ett större åtagande vad gäller borgen. Nu pratar ni om obestånd, men vägrar ta konkurs i er mun – hur ska man förstå detta? – Mm. Det här året innebär ett jättedåligt ekonomiskt resultat. Kommande år är det inte resultatmässigt dåligt utan då är det likviditetsmässigt. Vi kommer att ha en jättestor utmaning när vi ska betala igen de här lånen och skulderna som vi har dragit på oss. Men genomför vi den budgeten vi har lagt, får vi till en förlängning av amorteringen på arenan, då börjar kassaflödet se ut att vara på en okej nivå. Men det krävs att vi får allt på plats framöver.
· 
Anklagas för att dopa LIF – ger minst bidrag av alla
19 maj 2025 06:00
Leksands IF får sex miljoner kronor per år av Leksands kommun i hyra för istider.
Konkurrenterna får i flera fall dubbelt – i ett fall tre gånger – så mycket i hyra och bidrag.
– Jag är ”hundra” på att vi har lägst ersättning av alla privata ägare av ishallar i Sverige, säger koncerncontroller Magnus Proos.
När Leksands IF bestämde sig för att bygga en arena 2005 behövde man ett lån på 73,5 miljoner kronor.
En förhandling med Leksands kommun resulterade i ett hyresavtal, där kommunen förband sig att betala 4,5 miljoner kronor årligen för att ha nyttjanderätt av isarna i träningshallen, nu Clas Ohlson Foundation arena, och Tegera arena.
Hyresintäkten användes som säkerhet gentemot bankerna för att Leksands IF skulle klara av att betala ränta och amortering under de 25 år hyresavtalet ursprungligen gällde.
Avtalet kompletterades senare (vid rekonstruktionen 2013) med en klausul om en dyrare hyra för kommunen när LIF inte spelar i SHL för att kompensera för uteblivna intäkter.
Ville att Leksands IF skulle tvångsdegraderas
När sedan Leksands IF AB tvingades till en rekonstruktion 2013 och kommunens förhållande till föreningen sattes under lupp av ”kommungranskarna” i SVT:s Uppdrag Granskning blev klubben hela Sveriges hackkyckling. ”Trottoarbiten” blev en symbol för det som kallades ”kommundopning” av idrottsföreningar.
När LIF i slutet av april tvingades gå till kommunen igen för att be om hjälp tog kritiken ny fart. Dennis Wedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, gick så långt att han menade att Leksand borde tvångsdegraderas till förmån för uppflyttning för de båda Stockholmslagen Djurgården och AIK, som då gjorde upp om en plats i SHL.
”Stockholms stad betalar över fem miljarder kronor per år i utjämningsskatt. Pengar som sedan fördelas till kommuner runt om i landet,” skriver Wedin och fortsätter:
”Bidragen ska enbart betalas ut till kommuner som fokuserar på kärnverksamheten. En kommun som bygger arenor eller sponsrar det lokala elitidrottslaget ska inte erhålla en krona i bidrag.”
Ann-Charlotte Zackrisson, ekonomichef i Leksands kommun, menar att bilden som Wedin målar upp i sin debattartikel är rentav felaktig.
– De stora arenorna som ligger runt Globen, de fyra arenorna som delas av flera klubbar och lockar några av de allra största världsstjärnorna, de kostar 250 miljoner om året att driva. Intäkterna som det kommunala bolaget har är 95 miljoner, så Stockholm har lagt en halv miljard på underskottstäckning på sina arenor på tre år, säger hon.
I det tjänsteutlåtande som ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut på måndagen kring att eventuellt stötta Leksands IF ur den ekonomiska krisen med bland annat fem års amorteringsfrihet på fastighetsbolagets lån radar Zackrisson också upp SHL-klubb efter SHL-klubb som får mer i bidrag av sina kommuner än Leksands IF.
”Alla klubbar har någon form av hyreskontrakt med kommunen och de erhåller ofta samtidigt ett driftbidrag,” skriver Zackrisson.
Fakta: SHL-arenaägarnas intäkter från kommunerna
Brynäs: Ingen uppgift.
Färjestad: 9,1 mkr (har även sponsring från kommunala bolag).
HV71: Ingen uppgift.
Leksand: 6 mkr.
Modo: 7,6 mkr (får även hyra för lokaler på en miljon kronor/år och årligt driftbidrag på 4,3 miljoner kronor)
Växjö: 9,7 mkr (har även ett årligt driftbidrag på 13,3 mkr).
Fotnot: Föreningarna har olika många isytor så förutsättningarna är inte helt jämförbara. Med i sammanställningen är bara föreningar som äger sina egna arenor.
Kommunala dokument som FK-sporten har tagit del av visar att andra SHL-klubbar som också äger sina arenor får dubbelt – i fallet Växjö till och med tre gånger – så mycket i hyresintäkter och andra bidrag från sina kommuner.
– Jag är ”hundra” på att vi har lägst ersättning av alla privata ägare av ishallar i Sverige, säger Magnus Proos.
Vad blir konsekvensen för Leksands IF?
– Jag ser att ventilen blir att man håller ner på fastighetsunderhåll.
I det förslag till beslut på måndagens kommunfullmäktige om ekonomisk hjälp till Leksands IF ligger som en av fem punkter att ”utvärdera befintligt hyresavtal med Leksands IF och ta fram förslag på eventuell revidering”.
LIF:s ekonomi
LIF-basen inför ödesbeslutet: ”Kostar inte skattebetalarna en krona”
19 maj 2025 15:24
Leksands IF ansöker om ett förlängt borgensåtagande av kommunen – och i kväll tar fullmäktige beslut.
Beviljas det får föreningens fastighetsbolag amorteringsfritt för tredje gången på 14 år.
– Så länge vi gör rätt för oss kostar det inte skattebetalarna en krona, säger bolagsordförande Andreas Gärdsback.
LIVE-RAPPORT, 17.30: Följ heta debatten i fullmäktige om räddningspaket till LIF och vägfrågan i Leksand
Leksands IF:s lån på 73,5 miljoner kronor för att kunna uppföra arenan 2005 har blivit övermäktigt för koncernen att kunna betala tillbaka.
Redan 2011 togs det första beslutet i kommunfullmäktige om fem års amorteringsfrihet av lånet och förlängning av amorteringstiden med fem år. 2020 togs ett beslut om förnyad amorteringsfrihet på en del av det totala lånet i ett år.
Nu går Leksands IF till kommunen en tredje gång på 14 år med samma fråga. Dessutom vill man förlänga amorteringstiden i ytterligare 15 år till 2050.
– Att ansöka om en längre återbetalningstid på våra lån hade inte spelat någon roll om vi hade gjort plus/minus noll i år. Det här hade vi fått göra i alla fall, säger Andreas Gärdsback.
Har skulder på 76,1 miljoner kronor
Lånet från bygget är dock inte det enda Leksand har till olika banker.
2012, mitt i den kris som slutade med rekonstruktion, gick Leksands kommun i borgen för ett lån på åtta miljoner kronor för att gjuta en betongplatta i Tegera arena.
2023 gjorde föreningen investeringar i Clas Ohlson Foundation arena för 20 miljoner kronor, varav kommunen gick i borgen för tio.
Leksands IF Fastighets AB:s långfristiga skulder (skulder som ska betalas tillbaka på längre tid än ett år) uppgick i det senaste bokslutet till 76,1 miljoner kronor.
Vi får en mycket bättre likviditet. Det är därför vi vill det.
Totalt är det lån på 70 miljoner kronor som Leksands IF nu söker amorteringsfrihet för.
– Situationen är orimlig, särskilt om vi jämför med andra företag och privatpersoner. Det är väldigt få som betalar av sina fastigheter på 30 år. Det här är en förutsättning för att kunna bygga en långsiktigt hållbar ekonomi och få ett bättre kassaflöde, säger Gärdsback.
Varför vill ni ha amorteringsfrihet?
– Under fem år så skulle det göra att vi hade 40 miljoner mer i kassan. Vilket gör ju att vi får en mycket bättre likviditet. Det är därför vi vill det.
Kostnaden för att nå målet om SM-guld för både herrar och damer 2025 har satt Leksands IF i en prekär ekonomisk situation.
Hur ser du på att det är någonting som föreningen kommer att dras med i ytterligare 25 år som istället hade kunnat vara avklarat om 10 år?
– Det har jag väl inget bra svar på, men jag menar att det är bara att konstatera att vi kommer inte klara av det om vi inte gör tio jättefina resultat framåt och solen står rätt så att vi ska kunna betala tillbaka det här på ett snabbare sätt. Det här är den lösning som är. Vi sprider utbetalningen på en längre period. Ett 50-årigt, eller i det här fallet ett 45-årigt, fastighetslån är ju inte orimligt på något sätt.
Skattebetalarna i Leksands kommun kanske tänker lite annorlunda.
– Ja, men så länge vi gör rätt för oss så kostar det ju inte skattebetalarna en krona.
Har en plan B
Hittills tycks ni kontinuerligt ha lite problem och göra just det, det vill säga göra rätt för er.
– Det är ju det… Ja, men vi har dragit ner 20 miljoner kronor (i kostnader, reds anm). Sedan försöker vi höja intäkterna med ett antal miljoner kronor. Vi gör en resultatförbättring i budgeten på 25 miljoner kronor. Det är jättekliv vi tar nu. Det är på kostnadssidan och det har vi ju, eller ni och andra, skrivit om; Leksands låga budget på spelare till nästa år och det är ju priset vi får betala nu för det som har varit helt enkelt.
Om ni inte får med er kommunen på det här, vad gör ni då?
– Då behöver vi hitta åtta miljoner till om året för att kunna amortera de här pengarna. Då får vi återigen sätta oss ner med bankerna och titta: Vad kan vi göra utan kommunens hjälp? Kanske prata med andra banker och säga: Vill ni ta över de här fastighetslånen? Samtidigt kan det ju finnas andra finansiärer också utanför bankvärlden som kanske inte kräver en kommunal borgen som vi också kan prata med, liksom, ”okej, kan vi få låna upp pengar hos er istället?”
Leksands kommunfullmäktige röstar på måndagskvällen i frågan om att ge Leksands IF amorteringsfrihet i ytterligare fem
Varför började ni inte där då, med andra lösningar än just kommunen?
– För det är vårt befintliga lån. Alltså, det är ju våra befintliga avtal vi har som vi vill skjuta på framtiden. Jag tänker också att man börjar bearbeta andra finansiärer och alltså: ”Kan ni hjälpa oss med pengar?” Jag har samtal med en massa både företag och privatpersoner runt oss, men vi är ju inte i ett skarpt läge nu.
I november pratade ni om att det var lite kris, men inte så allvarligt att ni inte skulle kunna lösa detta själva. Nu, fem månader senare, måste ni gå till kommunen och be om ett större åtagande vad gäller borgen. Nu pratar ni om obestånd, men vägrar ta konkurs i er mun – hur ska man förstå detta?
– Mm. Det här året innebär ett jättedåligt ekonomiskt resultat. Kommande år är det inte resultatmässigt dåligt utan då är det likviditetsmässigt. Vi kommer att ha en jättestor utmaning när vi ska betala igen de här lånen och skulderna som vi har dragit på oss. Men genomför vi den budgeten vi har lagt, får vi till en förlängning av amorteringen på arenan, då börjar kassaflödet se ut att vara på en okej nivå. Men det krävs att vi får allt på plats framöver.