- Luleå hade fenomenalt målvaktspel - Brynäs hade inte ett bra målvaktsspel
Jag påstår att % insläppta skott på mål inte alltid visar hela sanningen. Luleås utespelare lirade fantastiskt bra i försvaret och Pölsan kom oftast bara åt att skjuta på distans i lägen där våra målvakter såg skottet hela tiden. Resten tog vårt försvar bort: stoppade spelare med puck att avancera in i utmärkta skottlägen, hindrade pass till pölsaspelare som kunde haft bra lägen, gick i skottlinjen och raderade bort bra skottchanser, plockade bort skymningar och så vidare. Lagets försvarsspel fungerade perfekt nästan hela finalen och då vet vår målvakt vad som är hans uppgift och det gjorde han bra.
Pölsan å sin sida hade bara sitt styrspel att falla tillbaka på. Forwards var för lata för att backchecka helt, Luleå fick vändningar mot få försvarsspelare, där vi kunde passa oss till öppna lägen, Luleås forwards var i toppklass och passade sig snyggt in i nedre slottet där duktiga skyttar smällde in mål. Källgren första matcherna tog som regel det en bra målvakt ska ta, men Pölsans taffliga försvarsspel - verkar som att de bara kört styrspel säsongen igenom - tillät Luleås forwards att passa sig fram till utmärkta lägen där Källgren hade svårt att göra något åt - vilket även andra vakter inklusive våra skulle haft problem med. Sedan började ju er deminstränare, ivrigt påtappad av alla supportrar, att laborera med vakter. Det sänkte er ytterligare.
Där har du en analys värd namnet. Att bara räkna upp räddningsprocent duger inte.
- Luleå hade fenomenal effektivitet men skapade inte särskilt mycket
Du har tydligen missat att Luleås anfallsspel, sedan vi rekryterat ett flertal spelare av nationell/europeisk stjärnklass, inte handlade om att slänga iväg meningslösa skott för att "skapa mycket". Forwards var så skickliga att de spelade fram till betydligt bättre chanser och därifrån satte de puckarna. Ni vann skotten med 31-22 i snitt varje match. Luleå kunde ha vunnit skotten men förlorat matcherna om vi pysslat med den "statistikhockey" dy vurmar för. I stället sket vi i satsestetiken och vann de flesta matcherna med typ 5-2. När våra forwards spelade så fin hockey öppnade det också upp för backarna att hänga på i anfallen och det passade Allard bra; som Limpan insåg redan Allards första säsong när de flesta inklusive jag själv, ropade på att han skulle få sparken.
Men när Luleås Bulanhockey väl satt passade det Allard som handen i handsken. Han tog själv fram de lägen där han kunde lägga bra målfarliga pass och hans pass satt perfekt på bladen. Kan han upprepa det? Ja, naturligtvis; han har den skickligheten och i ett väl fungerande lag kan han utnyttja det. Däremot gjorde han "aldrig" mål, men slog plötsligt till med hattric i en match. Två av hans mål där kom från tekcirkel och när pölsaspelarna kaotiskt försökte markera pass hade han öppen gata att smälla i puckarna i bortre krysset millimetrar under ribban. Du vet sådana där mål som Silfverberg, Trevigno m fl gjorde i parti och minut under grundserien. Men sådana lägen fick de sällan mot oss, men ert usla försvar släppte fram Allard för sådana "eftersom han aldrig gör mål".
- Brynäs skapade fler A-chanser i match 5 än något annat lag gjorde i någon annan slutspelsmatch 24/25. En ytterst kraftfull motsägelse till tesen att Luleå var fenomenala på att hålla Brynäs på utsida
Oj, wow. Satsestetik-expertis förklarar att Pölsan var hemskt mycket jätteduktiga i en match och du köper det med hull och hår. De som sett mer hockey förstår att man måste väga in siffror med sammanhang.
Satsexpertisen har för vana att lyfta fram att "seriens bästa lag" är oförklarligt svaga i tredje perioder och "bevisa" det med siffror. Medan vi andra som sett matcherna vet att laget genomgående vunnit matcherna redan efter två perioder och sedan tar det lite lugnare, jobbar mer på att döda match. Men satsexpertisen vet förstås bäst; de har ju siffror på det! Inser du inte att siffrorna utan tänket räcker inte?
När det gäller match 5 hade Luleå ledningen med 0-2 efter första perioden, med 0-3 efter två perioder och vann till slut matchen med 2-6. Trots att Pölsan enligt satsestetisk objektiv expertis var det bästigaste laget i någon match i hela slutspelet?
Inser du inte nu att det är överlägset selekterad sifferexcercis att verkligen se och förstå matchen? Eller tror du att den matchen vann Luleå med 2-6 enbart p.g.a. helt onaturlig effektivitet av spelare som "just då" råkade peaka i sin karriär. Luleå lät Pölsan stånga sig blodiga mot ett perfekt fungerande försvar, och satte enkelt de mycket, mycket bättre lägen de tog fram när de fick chansen, mot Pölsans dassiga för att inte säga obefintliga försvarsspel de "bjöd på" när styrspelet passerades.
Inom forskning kallar man din teknik att "plocka körsbär" d.v.s. bara se till de få data man vill lyfta eftersom det stöder ens eget resonemang, men blunda för allt som talar för motsatsen.
Siffror kan vara användbara, ja, men de ersätter inte det mänskliga vetandet vare sig i vetenskap eller hockey.
Den ende pölsa som presterade riktigt bra under finalerna var backen D'astous, och dessutom var Källgren duktig inledningsvis. Resten kunde inte göra sig själva rättvisa eftersom lagets hockey inte dög till och de blev obönhörligen avslöjade av Luleå; inte av enskilda Luleåspelare utan av den Bulanhockey de lirade. Och Pölsans hyllade stjärnforwards underpresterade finalerna igen, så pass att man undrade om de var hemligt skadade eller om de tappat sammanhållningen och bara skällde på varandra i omklädningsrummet.
Att peka ut Källgren och skälla det mesta på honom är riktigt dåligt. Mer korrekt vore att inse att er tränare kom med en hockey som fungerade som sämst när det gällde som mest.
Sven.Savage: Målvaktsspelet var definitivt en faktor. Om man bortser från alla fakta som visar just det, kan man också helt enkelt kolla på målen och enkelt konstatera att en SM-guldvinnande målvakt tar flertalet av målen som Luleå gör. Både Källgren och Persson var helt ur slag, och naturligtvis påverkade det Brynäs chanser att vinna.
Däremot var inte målvaktsspelet den enda faktorn som avgjorde, och det har nog ingen påstått heller, men känns lite oseriöst att bortse helt från det när alla möjliga mätmetoder visar att det var för dåligt. Du kan kolla på målchanser, på xG, på räddningsprocent eller helt enkelt kolla på målen igen. Allt visar samma sak och det är ett målvaktsspelet var för dåligt.
När det gäller effektiviteten tror jag att det, förutom några uppenbart formtoppade spelare, också berodde på att Luleå hade en bredare spets, vilket flera experter också var inne på. Det var fler som kunde spela avgörande roller.
Det var ju precis att bredda spetsen som var huvudsyftet med Luleås silly season inför 24/25, det köptes ju in offensiv skicklighet helvilt i forwardsled, så det var givetvis ingen slump att den breda spetsen fanns där när allt avgjordes.
Spelare som Schroeder och Indrasis lyckades exempelvis inte bidra på samma sätt som O’Neil och Levtchi gjorde.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (21)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
· · 
- Luleå hade fenomenalt målvaktspel
- Brynäs hade inte ett bra målvaktsspel
Jag påstår att % insläppta skott på mål inte alltid visar hela sanningen. Luleås utespelare lirade fantastiskt bra i försvaret och Pölsan kom oftast bara åt att skjuta på distans i lägen där våra målvakter såg skottet hela tiden. Resten tog vårt försvar bort: stoppade spelare med puck att avancera in i utmärkta skottlägen, hindrade pass till pölsaspelare som kunde haft bra lägen, gick i skottlinjen och raderade bort bra skottchanser, plockade bort skymningar och så vidare. Lagets försvarsspel fungerade perfekt nästan hela finalen och då vet vår målvakt vad som är hans uppgift och det gjorde han bra.
Pölsan å sin sida hade bara sitt styrspel att falla tillbaka på. Forwards var för lata för att backchecka helt, Luleå fick vändningar mot få försvarsspelare, där vi kunde passa oss till öppna lägen, Luleås forwards var i toppklass och passade sig snyggt in i nedre slottet där duktiga skyttar smällde in mål. Källgren första matcherna tog som regel det en bra målvakt ska ta, men Pölsans taffliga försvarsspel - verkar som att de bara kört styrspel säsongen igenom - tillät Luleås forwards att passa sig fram till utmärkta lägen där Källgren hade svårt att göra något åt - vilket även andra vakter inklusive våra skulle haft problem med. Sedan började ju er deminstränare, ivrigt påtappad av alla supportrar, att laborera med vakter. Det sänkte er ytterligare.
Där har du en analys värd namnet. Att bara räkna upp räddningsprocent duger inte.
- Luleå hade fenomenal effektivitet men skapade inte särskilt mycket
Du har tydligen missat att Luleås anfallsspel, sedan vi rekryterat ett flertal spelare av nationell/europeisk stjärnklass, inte handlade om att slänga iväg meningslösa skott för att "skapa mycket". Forwards var så skickliga att de spelade fram till betydligt bättre chanser och därifrån satte de puckarna. Ni vann skotten med 31-22 i snitt varje match. Luleå kunde ha vunnit skotten men förlorat matcherna om vi pysslat med den "statistikhockey" dy vurmar för. I stället sket vi i satsestetiken och vann de flesta matcherna med typ 5-2. När våra forwards spelade så fin hockey öppnade det också upp för backarna att hänga på i anfallen och det passade Allard bra; som Limpan insåg redan Allards första säsong när de flesta inklusive jag själv, ropade på att han skulle få sparken.
Men när Luleås Bulanhockey väl satt passade det Allard som handen i handsken. Han tog själv fram de lägen där han kunde lägga bra målfarliga pass och hans pass satt perfekt på bladen. Kan han upprepa det? Ja, naturligtvis; han har den skickligheten och i ett väl fungerande lag kan han utnyttja det. Däremot gjorde han "aldrig" mål, men slog plötsligt till med hattric i en match. Två av hans mål där kom från tekcirkel och när pölsaspelarna kaotiskt försökte markera pass hade han öppen gata att smälla i puckarna i bortre krysset millimetrar under ribban. Du vet sådana där mål som Silfverberg, Trevigno m fl gjorde i parti och minut under grundserien. Men sådana lägen fick de sällan mot oss, men ert usla försvar släppte fram Allard för sådana "eftersom han aldrig gör mål".
- Brynäs skapade fler A-chanser i match 5 än något annat lag gjorde i någon annan slutspelsmatch 24/25. En ytterst kraftfull motsägelse till tesen att Luleå var fenomenala på att hålla Brynäs på utsida
Oj, wow. Satsestetik-expertis förklarar att Pölsan var hemskt mycket jätteduktiga i en match och du köper det med hull och hår. De som sett mer hockey förstår att man måste väga in siffror med sammanhang.
Satsexpertisen har för vana att lyfta fram att "seriens bästa lag" är oförklarligt svaga i tredje perioder och "bevisa" det med siffror. Medan vi andra som sett matcherna vet att laget genomgående vunnit matcherna redan efter två perioder och sedan tar det lite lugnare, jobbar mer på att döda match. Men satsexpertisen vet förstås bäst; de har ju siffror på det! Inser du inte att siffrorna utan tänket räcker inte?
När det gäller match 5 hade Luleå ledningen med 0-2 efter första perioden, med 0-3 efter två perioder och vann till slut matchen med 2-6. Trots att Pölsan enligt satsestetisk objektiv expertis var det bästigaste laget i någon match i hela slutspelet?
Inser du inte nu att det är överlägset selekterad sifferexcercis att verkligen se och förstå matchen? Eller tror du att den matchen vann Luleå med 2-6 enbart p.g.a. helt onaturlig effektivitet av spelare som "just då" råkade peaka i sin karriär. Luleå lät Pölsan stånga sig blodiga mot ett perfekt fungerande försvar, och satte enkelt de mycket, mycket bättre lägen de tog fram när de fick chansen, mot Pölsans dassiga för att inte säga obefintliga försvarsspel de "bjöd på" när styrspelet passerades.
Inom forskning kallar man din teknik att "plocka körsbär" d.v.s. bara se till de få data man vill lyfta eftersom det stöder ens eget resonemang, men blunda för allt som talar för motsatsen.
Siffror kan vara användbara, ja, men de ersätter inte det mänskliga vetandet vare sig i vetenskap eller hockey.
Den ende pölsa som presterade riktigt bra under finalerna var backen D'astous, och dessutom var Källgren duktig inledningsvis. Resten kunde inte göra sig själva rättvisa eftersom lagets hockey inte dög till och de blev obönhörligen avslöjade av Luleå; inte av enskilda Luleåspelare utan av den Bulanhockey de lirade. Och Pölsans hyllade stjärnforwards underpresterade finalerna igen, så pass att man undrade om de var hemligt skadade eller om de tappat sammanhållningen och bara skällde på varandra i omklädningsrummet.
Att peka ut Källgren och skälla det mesta på honom är riktigt dåligt. Mer korrekt vore att inse att er tränare kom med en hockey som fungerade som sämst när det gällde som mest.