Bragd-Birger

Den erbarmerligt snåla biljettilldelningen tvingar många av oss att stanna hemma. Ett faktum som upprör, skapar ångest och djup melankoli. För att lindra dessa plågor vill jag gärna vända på resonemanget och lista fördelarna. Nämligen allt du slipper uppleva genom att stanna hemma. Såsom:

Lokalpatriotismen
Lokalpatrioter är vi alla till mans, men nån jävla ordning får det väl ändå vara. Här snackar vi inte sund kärlek till den egna myllan, snarare überpatriotism i dess obehagligaste form. USA framstår vid en jämförelse som en sadomasochistisk samling felfinnare. Bäst, bäst, bäst och bäst. Ungefär så låter en göteborgares omdöme om den egna staden. Och då har du förmodligen lyckats pricka in en självkritisk jävel.

Dialekten.
Ren terror maskerad som tungomål. Ger trivselfaschismen ett ansikte. Hörs överallt där någon har en skitprodukt som han vill nasa. Bingolotto, dammsugarförsäljare på TV-Shop, den rödflammige smygalkisen med knivseten vid ditt lokala köpcenter...listan kan göras lång. Har nyligen nått nya, kräkframkallande höjder med 'Det vet du!' - reklamen i TV.

'Göteborgsandan'.
En anda som i oreflekterande sillstryparhjärnor står för en unik, varm känsla som liksom omgärdar hela staden. En känsla av 'vi är alla likadana, hög som låg...' och dylika idiotier. Målar i sin mest naiva form upp scener av alkisar som gassar i solskenet på avenyn, sippar belevat ur sina pavor och fäller underfundiga, kvicka kommentarer till de förbipasserandes glädje.

Analfabetismen.
Inte nog med de pinsamma orala omskrivningarna ('Kålleseum' höhö, ja jävvlar), man envisas med att stava dialektalt också. Exemplen är många, men det räcker med ett för att visa exakt hur allvarlig denna defekt är. Feskekörka.
I rest my case.

Lillebrorskomplexet.
Ett visst mått av stockholmsförakt är sunt, men liksom i fallet med den rena lokalpatriotismen tappar göteborgarna greppet fullständigt. Det blir mest absurd komik av det hela. Pröva själv om du någon gång har olyckan att ha vägarna förbi. Säg något oskyldigt såsom 'det var visst vackert väder i Stockholm idag' och betrakta resultatet med skräckblandad förtjusning.

Vintern.
Dom lär ha det jävligt i Sibirien, men i jämförelse med Götet står det sig slätt. Stormar, slask och underkylt regn i en horribel kombination. Enda stället på jorden där regnet kommer underifrån. Borde klassas som tortyrmetod och förbjudas av FN.

Har svårt att ta till några suicidala utspel efter gårdagens debacle. Kapanen/Freddan skadade, Lind likaså. Antar också att det i någon mån förbereds en liten formtopp när slutspelet börjar. Bajs händer.

Håller dock med nedanstående skribenter som efterlyser mer ungdomlig fräschör på isen. Timrå har just nu en för klubben fullkomligt unik situation. Slutspelet är stensäkert, och 11 omgångar återstår. Utnyttja detta tillfälle! In med någon av juniormålvakterna från start nästa match. Ge dom bra förutsättningar, dvs 'känn på hetluften, ta det lugnt, du har vår fulla tillåtelse att misslyckas, se det som en träning inför framtiden, bla bla'. Samma med Lauritzén, Zetterström (är han helt ute ur bilden nu?), Hansson och möjligen någon mer (Tägtström?).

Kent-Anders har gjort en bragdartad insats så här långt, men på juniorpunkten förtjänar dom kritik. Kolla på hur det gick för Hansson förra säsongen. Han fick chansen av Molin och visade sig vara en smärre sensation. Var är han i år? Har han helt plötsligt blivit sämre eller är det så att han bara inte får chansen längre?

Timrå är en liten elitserieklubb. Vi har inte samma resurser som FBK, HV71, DIF, m fl. Därför är egna, bra juniorer en livsnödvändighet. Man måste ha som ambition att plocka upp någon/några varje säsong. Ge dom chansen, visa juniorerna att vägen ligger öppen för den som vill, orkar och kan.
Att tänka kortsiktigt i detta läge är livsfarligt. Vi ligger tvåa i serien nu, men det innebär inte att det är något once-in-a-lifetime-tillfälle att greppa SM-bucklan, nu eller aldrig liksom.
Vi vet redan att det blir elitseriespel även nästa säsong. Börja bygg för detta redan nu.