Örebronx: Timrå är en kommun med drygt 18000 invånare. Närmaste stad Sundsvall. Huvuddelen av publiken kommer förstås från den egna kommunen. Fans finns från Härnösand i norr Ånge i väst och Hudiksvall i söder.
Kerstin_k: Klubben är bildad 1997. Eller bildad och bildad. Man fick ta över konkursande Växjö HC's plats i division 4 (dåtidens femtedivision). Man marscherade i snabb takt och gjorde tre försök (två missade kval) att nå SHL innan man tog klivet upp 2011. Tre guld har man tagit och det mest häpnadsväckande är väl att ingen som håller på laget tycks vara bekant med ordet köpelag.
Kerstin_k: Eftersom jag inte känner till en enda känd spelare som jag vet har Lejkers som moderklubb googlar jag mig till svaret. På Wikipedia, som jag använder mig av ofta, finner jag att man nämner tre utländska spelare som framstående: Sjon Podein (2003-05), Tomi Kallio (2011-13) och Martin Gerber (2011-12) samt EN svensk målvakt som nog alla känner till, nämligen Viktor Fasth. Fasth härstammar från Vänersborgs HC. Nu känner jag mig som Chris Härenstam under TV-pucken 😆🤣 Men han är ju mer förknippad med spel i AIK.
Sputnik: Precis min åsikt. Att känslan eller inställningen att laget inte riktigt räcker till rent sportsligt gör att man kanske väljer att istället se det som en erfarenhet.
Från Örebrohåll är det förstås helt andra känslor efter matchen igår, liksom det till skillnad från Timrås upplägg med resor blir enorma skillnader vad gäller återhämtning.
"– Det vi gjort fram till nu lever vi på. Nu är det matcher som gäller, däremellan återhämtning. Sedan om det finns tid emellan som inför kvartsfinalerna så kan man träna lite, säger Niklas Eriksson."
Det går ju inte att blunda för vilka skillnader upplägget vad gäller resorna har gjort. Chartrat flyg igår betydde att Örebro var hemma före tolvslaget. Man fick välbehövlig sömn och kunde börja dagen med återhämtning.
Vidare pratar man om matchen igår som man nämner som en laginsats. Det är en tydlig konsekvens i det enkla spelet som ger laget en bättre balans.
"-Det är inte så många omställningar de får på oss som i match tre. Har vi balansen i vårt spel så kan vi känna oss trygga."
Jag säger inte att det måste göra skillnad, men det krävs ju ingen hittepålogik för att inse vilken stor skillnad det gör att kunna komma hem ett par timmar efter match kontra att kliva på en buss som dessutom havererade. Få några timmars sömn, på bussen igen och samtidigt sitter motståndarlaget på cykeln på gymmet alternativt ligger och får massage och kan ladda om på ett helt annat sätt. Skolboksexempel på ett vinnande kontra ett förlorande upplägg.
Zäta75: Hittills mot Örebro har dom ju helt läst sönder oss. Inte för att vi har ett eget spel som känns väldigt svårläst. Antes enda val av taktik är mer på nivå "Hej matematik åk. 1" på mattespråk. Här kommer också vanan av slutspel in och spelar roll bigtime. Liksom hur lagbyggena ser ut. Nu märks ju våra brister enormt mycket.
Det är som att läsa en öppen bok hur vi ska hålla på och båga runt i våra uppspel från backarna. Det går dessutom så sjukt långsamt. Gång på gång forecheckar man fast oss helt. Ofta kommer vi knappt ifrån bakom mål ens.
Show54: Det som var allra mest uppenbart ikväll var väl hur våra backar blev helt fastcheckade gång på gång vid försök till uppspel. Där försvann ju både dyrbar tid när vi behövde lägga spelet i andra änden av planen plus att den nödvändiga energin att orka gå framåt också försvann.
Smokey: Upplägget innan hemresan var stopp med övernattning i Uppsala. Hemfärd till Timrå idag och allt skulle varit frid och fröjd. Det som "inte var optimalt" går ju att spekulera vilt om. Men ett busshaveri KAN ju ha inträffat närsomhelst mellan Örebro och Uppsala. Och att man som en följd av detta drabbades av sen ankomst till hotellet, dåligt med sömn. Det är min personliga teori. Men gissningsvis kunde man väl sova ikapp under de timmar resan tog. Huvudsaken är väl att inget gått väldigt fel, t.ex sjukdom eller att någon skadat sig.
Stryparn: Rindell vore ju mumma. Men det kanske måste ses som way beyond dag till dag där? Jag följer en zombieserie på HBO Nordic (The walking dead). Låt oss fortsätta ha tron att Timråspelarna tagit inspiration därifrån och fortsätter äta sig in i märg och ben på de igår märkbart veka närkingarna. Ja, för dom såg ut att vara helt slut i slutet av fjärde perioden igår.
Fysiskt borde lagen vara jämlika, men nu när vi har investerat i ytterligare en avgörande faktor, det mentala spelet, kändes gårdagens vinst brutalt viktig.
Och morgondagens- eller kvällens match, vilket jävla tryck det lär bli. Från start, eller långt före start. Dyker det upp folk från det andra laget vi möter? Nu kommer det inte spela någon roll alls. Vi ska bära Timrå IK till seger. Tillsammans ❤️🤍
Erol Ateceae: Då är jag med dig bättre och visst är det så. Hela -80-talet kämpade ÖIK med konkurshot som låg som en våt filt. Sen var man väl aldrig riktigt nära att ens få spela i den näst högsta ligan i Sverige under-90-talet. Vad som sedan gör att man ändå fixar det vet andra bättre än jag?
Rip Kirby: Och för den ännu oinvigde eller totalt ointresserade är då Marcus Eriksson en före detta förare i ett av de sämre stallen i Formel 1. Numer kör han i motsvarigheten till F1 i USA, nämligen Indycar, och där vann han det allra mest prestigefyllda racet i världen - Formel 1 inräknat - Indy 500, förra säsongen.
Zäta75: Helt rätt att Anton Lander tilldelas den utmärkelsen, men den spelare #51som enligt klubben benämns som enormt duktig tekare vet jag inte om jag sett till alls nu på slutet. Ska man göra skillnad som center och speciellt i egen zon är ju tekningarna A och O. Nu har vi tyvärr, förutom Per Svensson, backar som mönstrar in i klassen flugvikt, och Örebro felar aldrig på det spelsättet. En förlorad tekning för Timrå genererar i regel en målchans.
Idrottsklubben härstammar från 1921 då Wifstavarfs GIF bildades. 1929 införlivades Wifstavarvs IK som grundades 1928. 1937 började klubben med ishockey.
År 1942 sker en sammanslagning med lokalkonkurrenten Östrands IF och namnet blir Wifsta/Östrands IF. 1956, när lag från Norrland tilläts delta i de högre nationella serierna, avancerade W/Ö för första gången till högsta serien. 1964 blev det dags för nästa Timråklubb, Fagerviks GF, att fusionera in sig och namnet blev därmed Wifsta/Östrand-Fagerviks IF (WÖF). 1966 ändrades WÖF till Timrå IK.
1990 skedde en allt annat än lyckad satsning mot Elitserien genom en sammanslagning med lokalkonkurrenten Sundsvall Hockey (Sundsvall/Timrå Hockey) En ren misär såväl sportsligt som för oss supportrar. Även ekonomiskt blev det jobbigt, varför hela idén helt enkelt gick omkull.
Eftersom att spelplatsen för det satsande laget Sundsvall/Timrå Hockey blev Timrå Isstadion, och för Tunadals IF (gamla Sundsvall Hockey) blev Gärdehallen hemmaplan, så kvarstod ju klubbarna (på supporternivå) egentligen kvar där man befann sig redan innan sammanslagningen. Det fanns aldrig någonsin några förutsättningar för att de bägge lagens fans att enas.
Sundsvall Hockey som varit en ganska god utmanare och även varit bättre rent sportsligt under ett par säsonger, led väl egentligen hårdast av sammanslagningen då man fick nitlotten och blev lämnad kvar med den sämre hälften av de bägge tidigare klubbarna ( Tunadals IF). Och mycket riktigt åker man också ur till division 2. Här drar sig Sundsvall ur samarbetet och byter tillbaka till Sundsvall Hockey. Timrå får här för sig att S/T Hockey är det rätta namnet. (Någon kan gärna få förklara varför?) Säsongen 1994-95 gick man äntligen tillbaka till Timrå IK. Fotbollen var väl en del i och med att Fagerviks IF fanns med, men den har ändå varit en så försvinnande liten del och jag tror ingen exempelvis känner till att herrlaget har spelat i näst högsta serien säsongerna 1960 (då som Wifsta/Östrands IF) och 1971 (då som Timrå IK). Vi skiter i bollsparkande, iallafall i det här forumet 😆
Beläggningsgrad Timrå IK: 2018/19: 67 % 2019/20: 57 % (Hockeyallsvenskan) 2021/22: 69 % 2022/23: 86 % Publikrekord genom alla tider: 11 695. Match mot Brynäs 1972.
Svenska mästerskapsfinaler: 1 (1974) Säsonger i Sveriges högsta division: 36 Säsonger i Svenska Hockeyligan: 18 Svenska Hockeyligans maratontabell: 14
{9682}: 1985-86 mötte Timrå IK Hammarby på hemmaplan I Allsvenskan. Som 15-åring skulle det dröja några år innan man blivit riktigt fast i hockeyn. Jag hade börjat i skrikdsoskolan själv sedan 7 års ålder, men någon talang fanns aldrig. Däremot en jävla glädje att tillhöra en grupp.
Tillbaka till 1986. Timrå slutar sist i Allsvenskan med bara tre poäng på 14 matcher. Matchen mot Hammarby var den enda som vi vann, trots underläge med 3 mål mot 6 efter halva matchen så lyckas Timrå vända och vinna med 7-6. Som vanligt på just den här tiden fullkomligt vallfärdade Timråborna på hockeyn. 788 åskådare orkade släntra sig dit. Jag tror att jag som ungdomsspelare hade fritt inträde. Jag köpte väl min sedvanliga 33cl cola och en sån där liten påse grillchips. Man såg nog ut som man badat i frityrolja när man kom hem efter matchen sen. En helt annan tid detta där Timrå för övrigt förlorar på hemmaplan mot SG Hockey med 16-2. Nej, gävleklubben kunde inte utmana om en plats i elitserien. Modo tog ju klivet upp på nytt här.
Sputnik: Matchen i matchen är väl Växsjö - ettan i SHL med allt att förlora vs. Lulää - världsmästare i trubbighet 2023. Plastlaget vill eller vågar inte bjuda till alls. Inte ens framför sina egna fans. Tror faen jag fattar varför "supportrarna" hellre väljer måndagsbingo på Korpen.
KulltorpsOlli: Ja, jag vet, tvåa på bollen och allt det, men kan någon förklara för mig hur oerhört kortsiktigt Kimmo Kapanen har agerat med förlängningar av högst random på gränsen till lågt presterande spelare, som gör att denna uppgradering just nu känns som att den ligger flera säsonger fram i tiden?
TD: Men berätta hur mentalt jobbigt det kan vara att det andra laget dyker upp i andra tröjor? Rött mot svart. Inte ens nära att likna varandra. Orkar man lägga någon energi alls på det skapar man ju själva ett problem som överhuvudtaget inte finns där.
Rallarn: Örebro har ju gjort jobbet. Det är egentligen busenkelt, särskilt i pp men även övriga situationer där vi inte har kontroll på spelet när man bara parkerar en spelare i nyllet på JJ, matar puckar och detta spel fixar tyvärr inte Jacob Johansson. Slutspel är ett kliv för högt upp där.
DJ Hemp: Precis så är det. Det är bara Färjestad och Brynäs som aldrig åkt ur Elitserien/SHL sedan starten 1975/76. Nu snart 50 år senare är väl risken tyvärr överhängande för Brynäs del att så blir fallet.
Chrille: Klart störst i Gävle på den tiden var ju Gävle GIK. Svenska mästare en gång, just säsongen 1956-57. 17 säsonger i högsta serien (division 1 norra eller södra). Den första klubben utanför Stockholm/Södertälje att bli svenska mästare.