MoDo Hockey

Framnäs: Problemet är att det saknas karaktärer i laget. Lite som det var de första åren i HA. Kelleher är en joker då han brukar tända till lagom till slutspelet, men rent generellt är denna säsong första gången som truppen känns fullkomligt ointressant.

Det finns ingen Woods, Big Dick, Big Sam, Bernhardtz, Näsén, Aagaard, Vela, Karlkvist, Tambellini, Johnsson etc. Allting känns så dött. Det blir inga 7-0-segrar där Linus Andersson är 4+2, det blir inga kaosmatcher med slagsmål och open-ice-proppar.

Hela säsongen har känts som ...försäsong. Eller som att titta på typ en Icebreakers-match, fast utan profiler.

Det är väl Hermansson som sticker ut lite, som väcker något till liv för en stund och man tänker "Oj, ishockey kanske inte är så tråkigt trots allt". Men på det stora hela är det för sorgligt.

Jag har märkt att jag har svårt att behålla fokus i matcherna. Tidigare har jag alltid följt spelarna i detalj, nu vet jag knappt vilka som är på isen. #51 har jag koll på, för då skriker jag till sambon "Titta nu när han skjuter i första täck...!", men i övrigt känns det så satans grått allting.