MoDo Hockey

Kulltorp: Det förstår alla som inte har huvudet uppe där solen inte skiner, varför skulle man annars avlöna en sportchef.

Jag driver ett bolag idag och om jag ska ta in underleverantörer/entrepenörer eller rent av anställa så diskuterar jag givetvis detta med kollegor och personal för att skaffa mig mer kännedom, men det är jag som genomför samarbeten/ anställningarna sätter prislistor/löner och således är det mitt ansvar att se till så att allting fungerar efteråt.

Gavelo: Det har blivit väldigt tydligt på sistone att de som är en del av sekten, eller åtminstone visar lojalitet gentemot den, nästan alltid argumenterar baklänges. När man väl har lagt märke till det blir det sorgligt uppenbart. Här är exempel på argument jag har läst:

"Hinken hade kunnat vara en bra sportchef om han hade haft ett bättre bollplank!"
"Karlin hade kunnat fungera om han hade haft en taktiskt kunnig andretränare!"
"Berglund hade kunnat vara bra med ett bättre spelsystem!"

Ad infinitum.

De naturliga frågeställningarna hade såklart börjat i andra änden:

"Vilken potentiell sportchef skulle vara bäst lämpad för att sätta ihop en balanserad tränarkonstellation?"
"Vilka tränare kan sätta ett bra grundspel och få special teams att fungera?"
"Vilka spelartyper behöver vi för att spela det spel som tränarna har bestämt?"

Jag har sett samma inkompetens i min egen karriär. Man inleder med att köpa in en dyr programvara, och sedan konstaterar man att vi måste anpassa våra projekt så att programvaran kommer till nytta, istället för att börja i "rätt" ände.

Det är plågsamt tydligt att sekten ville ge både Svarten och Hinken en chans till revansch. Och även Karlin, tills det inte gick längre. Och för varje gång Hinken misslyckas, så flyttas målburen något. När vi åkte ur hette det "Hinken kan ligan utan och innan, HA passar honom mycket bättre". När det sedan blir ett dunderfiasko i HA gråter man ut och "för högt ställda förväntningar" osv.

Frågan är om drömmen om Hinkens återupprättelse är viktigare än supportrarna och sponsorerna. Styrelse och ledning är totalt insyltade i beroenden hit och dit och ändå sättet att ordna upp detta är att göra rent hus. Denna förening kommer aldrig bli framgångsrik så länge Hinken fixar en gratis båtplats i Öviks Marina åt en styrelseledamots frus kompis (ett fiktivt exempel, men tillbringar man några timmar på Alla Bolag är det chockerande att se vilken soppa det är i beroenden hit och dit). Bolagens styrelser är en ankdamm, och går man in på LinkedIn och kollar anställda så hittar man nästan alltid mängder av före detta MoDo-spelare eller spelarfruar.

En styrelse måste kunna fatta objektiva beslut och det blir såklart helt omöjligt med detta upplägg.