kulltorp

3826 inlägg · 6457 besökare

Presentation

Född och uppvuxen i metropolen Tallnäs.

Rött och vitt!! 

Modoiter måste sättas och hållas på plats! Det är allas våran skyldighet!

Sv: Silly Season 2020-2021
bisterfinnen: Vi får ändå inte skriva i er bok eftersom era moderatorer tror att alla som inte älskar modo är troll, så ni behöver inte skapa något sådant. Det finns liksom inte i en modosupporters begreppsvärld att det finns människor, ganska många visar det sig, som inte tycker speciellt bra om er.

Det är ungefär som att två socialdemokrater (eller vilket parit som helst) ska debattera mot varandra om något där de är överens. Det blir ingen vidare spännande debatt men man får lätt uppfattningen att alla i hela Sverige håller med en.

Så fungerar även vanligen en diktatur. Bara förbjuda alla åsikter som inte stämmer överens med ens egen uppfattning så verkar det helt plötsligt som att alla håller med.

Därför förstår jag att ni modoiter blev upprörda när några timråsupportrar började protestera när Sture efter 45 minuter gick in i tredje akten och började tack bespisningspersonalen på sin gamla lågstadieskola. Det fanns liksom inte i er värld att det kunde finnas folk i världen som inte var lika intresserade som ni av att höra om er egen förenings förträfflighet.

Det blir liksom så när man aldrig tillåter någon annan åsikt. Det är också därför vi känner att vi får ha lite överseende med ert beteende här inne, ni vet liksom inte bättre. Ni är som nykläckta fågelungar som provar era vingar i den stora, riktiga världen, utanför ert eget lilla inbajsade red
_------_-------+++++---++++++------------
Apropå nånting...
DansbandsWolf: Jag vet inte hur kärleken till ditt lag fungerar men för oss fungerar kärleken som i alla delar av livet, man älskar och blir sviken. As simple as that.

Men själva grundbulten i kärleken... om den är på riktigt... handlar ju om att våga vara naiv och drömmande nog att älska ändå.
Min kärlek till Timrå påverkas inte av vad spelarna heter eller ens om laget vinner el. förlorar. 
Den är en grundlag.

Det är motgångar som definierar en människa likväl som ett lag. 
Det är hur man enas under motgångar som berättar något för oss, om laget består av en samling underhuggare eller av hjältar.

Att skråla sig hes i kortege längs Storgatan när man vunnit kan vem som helst göra. 
Att möta fans o media när man ligger näst sist och får stryk med 0-7 mot sina värsta rivaler, är en helt annan sak. 

Jag sviker aldrig.

Egentligen är det både rätt rörande och patetiskt att de enda som förblir trogna en klubb livet ut är vi supportrar.

Vi timråiter är lojala in i döden. Vi är trogna hundar. Vi är löjliga lallare, romantiska dårar som faktiskt tror på en spelare när han säger att han älskar klubben han är i... tex Dahlén.
Vi tror förresten inte... vi vet.

När man talar om kulturer i olika klubbar blir det gärna lite flummigt. Det är lätt att fastna i myter. Kultur är inte bara något ”som sitter i väggarna”.

Kultur är inte ständiga nostalgitrippar eller rotande i det som varit, som för tex Modoiter mfl som nostalgiskt gråtrunkar till youtubeklipp på att det var bättre förr.

Det blir liksom lite svårt att gå rakt fram när man ska titta bakåt alldeles för mycket.

Ett slags kultur sker här och nu också faktiskt.
Kultur skapas dagligen, i det stora och det lilla… t om hur man klär sig när man är ute och rör sig bland folk, hur man för sig, vad man säger och inte säger till pressen osv.
Kultur bryr sig väldigt lite i det som har varit.

Just nu är det så här för Timrå IK: Det enda som går att vinna är framtiden. 
Det förflutna är lika dött som grus… just nu... snart är vi väl där med Modoiterna också och gråter över att det var bättre förr men den dagen den sorgen.
Det som gäller för Timrå IK nu är att foga samman bitarna från sitt fina förflutna med den hägrande framtiden.

Så ser jag på det iaf...
Kärleken är som herpes...man blir aldrig av med den.
Kommentera (Snabbt)