Välkommen att skriva i Modos gästbok.
Trivselregler
För att mötesplatsen ska hålla hög kvalitet och ha en god stämning så har vi ett antal lättsamma regler som alla skribenter är bundna att följa. Den allmänna regeln är att sunt förnuft skall råda. Vi försöker dock hålla så högt i tak som möjligt. HS vision är att vara den bästa hockey-mötesplatsen i Sverige.
- Vänligen notera och respektera Hockeysnacks regler.
---------------------------------
- Regelbrott som personangrepp, olämpligt språkbruk (t.ex könsord) och hot är extra uppmärksammat.
- Att sprida elakartade rykten om spelare, ledare och skribenter är inte tillåtet.
- Gästboken är ingen plats för svenskpolitisk satir eller åsikter. Det är per definition en provokation mot medlemmar med annan ståndpunkt.
- Om en skribent skriver inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att få en varning. Omedelbar avstängning, utan varning kan förekomma.
- Inlägg som inte tillför debatten något kan raderas. Inlägg som verkar ha till enda syfte att provocera eller håna raderas och kan innebära omedelbar avstängning.(Tänk på att svar till raderade inlägg kan komma att tas bort, även om de inte bryter mot reglerna.)
- Okynnesanmälningar av inlägg tillåts inte.
- Klagomål och ifrågasättanden om modereringen i gästböckerna skall inte förekomma på Hockeysnack och raderas omedelbart av tillgänglig moderator. Att bryta mot denna regel kan innebära avstängning från gästboken.
- Klagomål sker via mail, eller bubbla till moderator. Om en moderator kontaktar er via mail eller bubbla i fråga om regelöverträdelse har man skyldighet att svara. Svarar man inte kan man bli avstängd tills svar erhållits.
- Att som gäst utstuderat skenheligt skriva lismande inlägg i gästboken för att sedan visa sitt "rätta ansikte", genom att förlänga den mening man framförde, fast med motsatt innebörd, i annan gb. kan medföra avstängning i Modos gb., om inläggets innebörd bryter mot HS regler.
# Lokala regler kan förekomma i de olika gästböckerna. Gästböckerna kan således ha olika debattklimat. Anpassa dig till det. Är du "gäst" (annan klubbtillgivenhet) i gästboken, så acceptera och anpassa dig. En gäst klampar inte in och tar för sig som den vill i en annans hem.
Här kommer några av mina reflektioner från Guldnatten och efterföljande firande.Min tidsuppfattning av skeendena lär inte överensstämma med verkligheten så hav överseende.
Stora Torget del I
Efter ha sett matchen på O'learys så begav vi oss runt 22-tiden ut på stan för att fira. Direkt blev man så förvånad över att så många ville in på nämnda sportsbar. I kön syntes bland annat en rödögd Mattias Karlin (förklaringen till detta fick man senare i glädjebilderna från SA). Sen såg man hur mycket folk som redan tagit sig dit och förundrades ännu en gång. Det skulle bli mer av den varan under kommande timmar. Väl ute så vart det ett sjuhejans kramande med bekanta av alla olika grader, och jag har nog aldrig haft så många bekanta som då.
Efter en snabb tur ner i parken för det obligatoriska fontänbadet så hade antalet pers på torget fördubblats kändes det som. Och mer kom hela tiden, taxi lär haft en minst sagt bra dag. Sedan är resten ett myller av kramande, sjungande, skränande, fotograferande och ännu mer kramande.
Gideå International
Egentligen var väl detta det enda under kvällen som man minns med lite blandade känslor.
Uppresan, när vi till slut fått in alla som skulle med i bussen, var ett enda långt sjungande och skränande. Dessutom en hel del skratt. Speciellt när Strandman strax efter vi passerat brandstationbörjade tjoa om pisspaus. Först trodde vi han skämta men han tog sig med lite besvär fram till busschauffören/fixaren Arne som vid Arnäs Kyrka stannade och vips så stod ett dussintal pojkar på rad som i den värsta Orup-melodi.
Väl framme på flygplatsen så var vi långt ifrån ensamma och det fylldes konstant på med nya bilar. En taxi stod där med taxametern tickande och då väntan blev rätt lång så kan det inte blivit särskilt billigt. Några kom mer beredda än andra och dukade fram mat, sprit och öl ur bagageluckan som värsta tailgate-partyt.
På flygplatsen var det lite kaotiskt med poliser, Elvysar och diverse gratulanter som försökte få nån slags reda på när, vart och hur spelarna skulle komma ut efter dom landat. Saken blev inte bättre av att ett flygplan landade och sedan startade kort därefter. Tiden planet var nere på marken var på tokför kort för att hunnit taxa in, lämna av ett hockeylag för att sedan hinna taxa ut och starta.
När man strax efter det rätta planet landat så började inse att, pga polisbeslut(?), det inte blir mer än att se spelarbussen passera så begav vi oss in emot staden igen. Kylan hade då satt sina spår då stämningen inte var lika hög som på uppvägen, dock så blev den högre ju närmare stan vi kom.
På kullarna i norra E4-rondellen så välkommnade marschaller och några SM-Guld skyltar oss. Det stod även några personer ner emot On/Off som vinkade till oss. Även brandstationen misstog oss för spelarbussen då dom kört ut brandbilarna och hälsade oss med blåljus och vågen.
Swedbank Arena del I
Galet med folk. Även här, som på flygplatsen så fortsatte kramandet av bekanta förstås.
Poliserna här såg än vilsnare ut än de på flygplatsen. Dom hade ingen som helst beredskap för att hantera de tusental personer som inväntade, den rätta, spelarbussen. Spelarna började nog sakta inse vad dom ställt till med. Susse, längst bak i bussen förstås, knackade på Morrison som satt bredvid och pekade utåt, båda tittade, skakade sedan på huvudena när dom såg folket och deras reaktioner.
När spelarna till slut tagit sig innanför grindarna så begav man sig, via en kort sejour på baksidan (se nedan), så samlades folket nedanför restaurang Victory's balkong. Där sjöngs det högt och när spelarna dök upp så blev det än värre. En notis var att så fort det "tystnade" lite ner så drog spelarna igång "O A Kuusela" gång på gång. Inget tvivel om vem segerhjälten var där inte. Detta verkade kunna hålla på i evighet så vi började sakta röra oss hemåt i segernatten. Dock hade vi inte hunnit långt då det hela avslutades med ett schysst fyrverkeri.
Hemma var man strax nån gång runt halv fem mer än 12 timmar sedan man lämnat hemmet och mer än 6 timmar efter vi lämnat O'Learys. En storseger-whisky, lite nattamat och en snabb genomgång av HS senare så var det ZZZ-dags.
Swedbank Arena del II
Galet med folk, återigen, när man återkom till "Valvet" ca 8 timmar sen sist. Glada återseenden med de som "missade" natten och sedan lite köande innan man kunde ta plats för hyllningarna. Ganska snabbt insåg man att det var tur man var ute i god tid för det var mycket folk.
En fin highlightrulle, dambrons-hyllning och några gamla guldhjältar senare så var det dags. Spelarentré under jubel efter spelarentré under jubel avlöste varann tills kulmen kom när Capi di Capo Svartvadet kom ut ur den återupplivade stubben med Le Mat. De flesta intervjuerna med spelare och ledare dränktes av publikens jubel men Svartvadets, med klump i halsen och glansiga ögon, ord nådde fram.
Snygg-Hasses spralleri var väldigt olikt honom men det visar bara på den glädje som äntligen fick utlopp. Ärevarvet lett av Robert Döme var underbart och sötast var Karol*2 som kastade slängkyssar upp emot publiken. Inte bara min mamma grinade åt detta kan man väl lugnt säga.
Stora Torget del II
Sjukt med folk när man kom dit men det gick hyffsat att ta sig fram trots allt. Såg hyffsat gjorde man också trots att man inte kom längst fram. De obligatoriska talen från digniteterna var väl inte roligast men who cares. Pink Hink funkar bra, och f-n så mycket bättre än Nick Borgen, som hålligångare för såna här tillfällen och det syntes att spelarna också drogs med när dom drog igång. Staffan Ling var bäst i "Staffan & Bengt" men han klarade detta med galans då han inte tog upp mer plats än nödvändigt.
Kul att man släppte upp MoDoTifo också för det pris dom ville dela ut. Apropå det...
Robert Döme
Robert Döme kanske inte är den bästa på det svenska språket men vårt engelska devis, som jag från början tyckte var lite för pretensiöst, har han både fattat och anammat till 110%.
Hans utspel på matcherna i Swedbank har fått han att bli en stor favorit bland oss fans. Man skulle enkelt kunna avvisa dessa enkla gester som rent publikfrieri men på guldnatten så visade han att han har MoDo i sitt hjärta minst lika mycket som de "infödda".
När spelarbussen till slut kom fram till spelarentrén så gick Döme inte direkt in i SA:a inre utan han haltade, under "Robert Döme Klapp Klapp Klapp" och spridda kommentarer från oss bakom stängslet, emot sin bil tillsammans med Blatny och slängde in sina guldhjälmar i skuffen. Sedan haltar vidare han emot oss, säger "No Pain, No Gain" och kysser guldpengen runt halsen.
Men det är inte slut där. Efter att balkongscenen pågått i 30-40(?) minuter så öppnas plötsligt en dörr nere vid spelarnas omklädningsrum och en gestalt kliver ut i natten. Snabbt identifierad på hans numera klassiska gångstil inser vi att Robert Döme, med en bira i handen, finns mitt ibland oss dödliga.Snabbt var han omringad av ett tjugotal fans och fick emotta en hel del kramar, high-fives och gratulationer. Att han sedan hade problem att komma tillbaka in i SA:s inre då dörren gått i lås bakom honom visar att det var en ren spontan gest från Slovaken.
Lägg till detta de utspel och scener som utspelades på isen i SA och på Stora Torgets scen under söndagens hyllningar så är det ju inte svårt att älska denna spelevink.