Ännu en riktigt bra jävla match mot ett frenetiskt kämpande HV. Vi är lite bättre, men de viker då inte ned sig. HV är inte lik bra som oss och Frölunda, men lag 3-9 är helt jämna enligt mig. HV är bra när de spelar som ikväll. Men de är inte lika bra som oss.
De har däremot sjukt jäkla flyt, med domslut, med flipperspel och studsar, med ramträffar. Pär Lindholm drar den alltså i stolpen med 5 sekunder kvar! Tredje ramträffen för oss får jag det till, och så har vi då 10-0 i mongodomslut som att man får åka och hugga klubban ur händerna en meter från domaren som tittar på. Sen känner man igen Christina Abbot. Mopsar upp sig mot en större och starkare alfahane, sen ligger han där på rygg med läppstift och söker utvisning. Kärring!
Tiden talar för oss. HV ska ha beröm för att de mentalt inte viker ned sig mot ett i grunden bättre lag, man spelar smart och med hjärta för att maximera sina chanser, men tror bara att de inte orkar. Vi ser starkare och piggare ut.
Lite irriterande ändå när man tycker vissa kedjor inte riktigt kuggar i.