När jag nu sitter och bläddrar i "Timrå IK -en klassiker- så dyker plötsligt en gammal anektdot upp om allas våran käre WÖ-Kalle, och jag känner att jag bara måste berätta om den här på HS.....
Hans egentliga namn var Karl-Gunnar Öhrberg född och uppvuxen i gångviken/Skönvik. Sin barndom tillbringade han till största delen på Sköns ålderdomshem där även min mamma jobbade en tid och då fick chansen att lära känna Kalle som inte för intet blev kallad för en riktig charmör och alltid låg bra till hos alla tjejer.....
Det jag nu tänker berätta ägde rum någon gång i slutet på 70-talet då jag spelade i Nolby IK:s B-Pojkar och var på besök i ladan för att möta ett då mycket starkt Timrå lag med killar som Pajen Lindström, Claesson, Wikström, Norrgård m,fl....
Kalle var ju alltid i ladan oavsett vilka som spelade där och när han fick träffa min mamma som alltid var med på mina matcher så sken han upp som en sol eftersom det var så länge sen han träffat henne. Dom pratade lite om ditt & datt och hon berättade att hennes son spelade i Nolby IK, då ställde sig Kalle upp och skanderade på läktaren så att det ekade i hela ladan, Heja Nolby Heja Nolby Heja Nolby.....
Var nog en av de få gånger som Kalle bytte lag för en dag och det är just sådana här händelser som man speciellt minns av Kalle, plus hans engagemang runt om i hallen både under matcherna och annars med för den delen.
Lottförsäljning,mm var Kalle en hejare på, det gick inte att undgå att köpa ett par lotter av Kalle när han viftade med lottringen framför näsan på en....Sen har jag för mig att Håckla redan berättat om den med grisen så den får vara för denna gång.......Bra jobbat Kalle och du finns alltid i minnet hos oss alla när det gäller hockeyn runt om i distriktet och då framför allt i Timrå IK..
Den låga spelskicklighetsnivån bland backarna är ett minst lika stort problem i defensiv zon. Att vi haft så svårt att snabbt spela oss ur, bli fastcheckade, tappa puckar osv beror ju i hög grad på att man saknar förmåga att skapa tid ... | Läs mer
allas våran käre WÖ-Kalle, och jag känner att jag bara måste berätta om den här på HS.....
Hans egentliga namn var Karl-Gunnar Öhrberg född och uppvuxen i gångviken/Skönvik.
Sin barndom tillbringade han till största delen på Sköns ålderdomshem där även min
mamma jobbade en tid och då fick chansen att lära känna Kalle som inte för intet blev kallad
för en riktig charmör och alltid låg bra till hos alla tjejer.....
Det jag nu tänker berätta ägde rum någon gång i slutet på 70-talet då jag spelade
i Nolby IK:s B-Pojkar och var på besök i ladan för att möta ett då mycket starkt Timrå lag med killar som Pajen Lindström, Claesson, Wikström, Norrgård m,fl....
Kalle var ju alltid i ladan oavsett vilka som spelade där och när han fick träffa min mamma
som alltid var med på mina matcher så sken han upp som en sol eftersom det var så länge sen han träffat henne.
Dom pratade lite om ditt & datt
och hon berättade att hennes son spelade i Nolby IK, då ställde sig Kalle upp och
skanderade på läktaren så att det ekade i hela ladan, Heja Nolby Heja Nolby Heja Nolby.....
Var nog en av de få gånger som Kalle bytte lag för en dag och det är just sådana här
händelser som man speciellt minns av Kalle, plus hans engagemang runt om i hallen både under matcherna och annars med för den delen.
Lottförsäljning,mm var Kalle en hejare på,
det gick inte att undgå att köpa ett par lotter av Kalle när han viftade med lottringen framför näsan på en....Sen har jag för mig att Håckla redan berättat om den med
grisen så den får vara för denna gång.......Bra jobbat Kalle och du finns alltid i minnet hos oss alla när det gäller hockeyn
runt om i distriktet och då framför allt i Timrå IK..