För att använda Tychotråden och slippa slipsen från Modomålet i rubriken så minns jag värvningen av Nubben som spelare som en ljuv händelse. Det var första steget från absoluta nollpunkten i byggandet av laget som så småningom gick upp. Säsongen innan var det bara juniorer som fick fylla på när "stjärnorna" som Smedberg och Wikberg lade av, varvade ner eller flyttade till andra utmaningar. Jörgen Eriksson, Nubben och Kuusisari var riktiga, etablerade spelare med karaktär. Sen kom Ulin, Emil Skoglund, Huss, Dyrén, supersatsningen på "elitseriefemman" Tjobba, Lind, Casselstål, Lindström och Karjalainen. Starostenko! Jävla fucking Nyköping och sen nya tag med Gerhardsson och Degerstedt och så småningom var vi här igen. Men det började med Nubben.