Att tänka på innan du skriver inlägg:
- Vänligen notera och respektera Hockeysnacks regler.
- Moderatorerna kommer att vara extra uppmärksamma på regelbrott som personangrepp, olämpligt språkbruk (t.ex könsord) och hot.
- Personangrepp gäller inte bara andra forumanvändare utan även spelare, ledare, domare etc.
- Om en skribent skriver ett inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att få en varning.
- Om en skribent skriver flera inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att bli avstängd från att skriva i Brynäsboken under en viss tidsperiod.
- Om en avstängd användare återkommer under nytt användarnamn kommer det resultera i en permanent avstängning av det nya kontot.
- Om en skribent skriver fler än 5 inlägg under samma dag kan denne stängas av för spam om inläggsmönstret är av spamkaraktär.
- Motståndarfans som kommer in och hetsar under match kommer tilldelas matchstraff på en dags avstängning.
- Klagomål och ifrågasättanden om modereringen i gästböckerna skall inte förekomma på Hockeysnack och raderas omedelbart av tillgänglig moderator. Att bryta mot denna regel kan innebära avstängning från gästboken.
- Moderatorerna ger alltid skribenterna chansen att editera inlägg i 5 minuter.
Man tycker att vi brynäsare borde vara vana med en premiär i svensk hockey högsta serie (med tanke på att Brynäs IF spelat i högsta serien i 42 år i rad!!!), men ändå har man den kittlande känslan nere i magtrakten. En känsla av förväntan. Hur kommer laget se ut i år? Vilken av nyförvärven kommer bli en ny publikfavorit? Håller det gamla gardet ännu? Vem kommer överraska mest? Man känner dessutom en självklar känsla av lättnad. Äntligen är den, iallafall hockeymässigt, förhatliga årstiden sommaren över och äntligen ser man fram emot varje sportnytt på TV och kvällstidningarnas sportbilagor. Samtidigt blir man varje år förvånad över hur kort uppehållet har känts. Är sommaren redan slut? Jag kommer inte ens ihåg att det var ett hockey-VM i våras. Glömde dom bort att spela det? Längst ned i mellangärdet finns som alltid den där gnagande känslan av oro. Tänk om skadorna fortsätter plåga oss i bibliska format. Tänk om Ram får stora skälvan. Tänk om Molins axel sabbas för gott, Djoos börjar pinka blod, samtliga halvskadade knän plötsligt behöver opereras. Tänk om de lag som "ska" vara efter BIF plötsligt visar sig vara så mycket bättre, tänk bara på de storförluster vi åkt på de sista träningsmatcherna mot just två sådana lag...
Jag har fått löpande rapporter i sommar från träningarna i Gavlerinken och stämningen i truppen. Samtliga har pekat mot ett och samma håll och har varit nästan f-ö-r bra för att vara sanna, så jag har tagit dom med en nypa salt. Efter resultaten laget visat på försäsongen samt intervjuerna man läst med spelare och ledare verkar det som rapporterna var sanna! Laget h-a-r fått en enorm nytändning. Man har tränat hårdare än någonsin förr, det gamla gardet satsar 110% och nykomlingarna gör allt för att visa vad man går för. Orsaken bakom detta kan så gott som tillskrivas en enda man, Esko Nokelainen. När han kom in i bilden så rördes grytan om, plötsligt ställde tränaren k-r-a-v, både av spelare och ledare. Alla måste göra sitt yttersta, i alla lägen. Disciplin blev nyckelordet och det lät han alla få fullt klart för sig. Man kan tycka att de "gamla rävarna" skulle ha mest svårt med detta (svårt att lära gamla hundar sitta), men inte då. De har Brynäshjärta och har sedan länge insett att detta krävs och att alla måste dra åt samma håll för att BIF ska bli bäst. Det som var bra att Esko kom in var att alla spelare var nollställda i hans ögon, dom var tvungen att bevisa för honom att de skulle få spela - även det gamla gardet. En andra sak som ändrats är att tränaren faktiskt fått något att säga till om när det handlar om nyförvärv. Visst, han har en ekonomisk ram att hålla sig till såklart, men det är han som under sommarens uppbyggnadsskede fått skräddarsy laget på det sätt han vill ha det genom att värva dom spelare han vill ha. Roger Melin hade tyvärr inte mycket att säga till om när det kom till nyförvärv, han hade inte rätta auktoriteten. Men det har Esko, och det det har han fått visa.
För mig överväger de förhoppningsfulla känslorna i magtrakten de negativa idag. Serien är lång och avslutas inte förrän om sju månader. Jag är övertygad om att BIF är bland de åtta första lag som tar sig till slutspel. Väl där så v-e-t jag att det finns en kapacitet i det här gänget att slå världen med häpnad (för att ta till min favoritpoet Socker-Conny) och spela hem det 13:e guldet. Vid ett fulltaligt lag (där Björne och Kösa är friska) ser jag framför mig en laguppställning där alla kedjor är ett snäpp bättre än förra året. Ett lag där vi för första gången på många år kan ställa upp med fyra kedjor som håller elitserieklass eller mycket god sådan. Ett lag som verkar helt nytt enbart tack vare en ny tränare som sett saken ur en helt ny synvinkel. Ett lag som känns som en underbar blandning av årgång 98/99 och 92/93. Jag har mao fullt förtroende för Brynäs IF:s elitserielag 2002/03 och Esko Nokelainen.
(Ledsen att det blev ett sådant långt inlägg. Det beror mest på 12-årig Bowmore och Newcastle Ale, men vad ska man göra åt en sådan perfekt kombination? Kommentarer kan lämnas via mail eller helst här i Hockeysnack.)