Brynäs IF

Samsung: Flyttade till Stockholm vintern 1976 pga utbildning till radiotelegrafist på Sjöbefälsskolan.

Allt började med en idrottsdag på Borgis gymnasium där vi hade en gymnastikdirektör som var golftokig (Göran Mårtensson) och jag valde förstås att prova på en av sporterna att välja på: Golf.

Och det eftersom jag och en kompis i Bomhus innan dess hade fastnat för just golf. Vi köpte en järnfemma på Jakob Wennbergs Järnhandel som låg väster om nuvarande Flanör.
Den delade vi på och klippte upp en green på Kyrkängen i Bomhus, som vi slog emot.

Efter ett tag kom vi på att det borde gå att tjuvspela ostörd på golfbanan om vi åkte ut tidigt på lördag eller söndag morgon, ungefär vid 5-tiden.
Det funkade bra i några hål innan vi inte vågade längre och vid 8-tiden började medlemmarna dessutom dyka upp för spel.
Då gick man istället caddie åt nån gubbe, helst åt nån som vi visste hade en rejäl slice eller hook. Det var många gratisbollar vi hittade, främst i dungen vid dogleggen till höger på dåvarande 15:e. Dom bollarna räckte för spel resten av "säsongen".
Sen fick man en Festis på flaska som belöning efter 18 hål.
Festisarna fanns i en sån där kyld drickabox i klubbhuset där flaskorna "hängde" i olika spår av metall beroende på drickasort och dom sköts åt ena sidan för att komma loss, efter att man lagt 1 krona i betalfacket. Ett klubbhus som då kändes modernt och funktionsdugligt men som idag väl är ett mindre förråd eller dylikt.

Jag var ju medlem i Gävle GK när bl.a Peter Hedblom, Adam Mednick och Kricken Härdin bara var små junisar. Och Wille var klubbens absoluta golfstjärna som man förstås beundrade mkt.
Minns att Wille (eller om det var Tumba) som lovade att krypa till hålet från tee om man gjorde HIO på 11:an under Fyris Neon Open, som tävlingen hette.
Det blev förstås ett HIO, men minns inte om det blev nåt krypande som utlovats..

Efter skoltiden i Gävle och flytten till Stockholm blev jag till sist medlem i Gävle GK år 1978. Jag har matrikeln kvar här hemma från det året. På framsidan poserar Wille Löfqvist med en målvaktsklubba nedstucken bland golfklubborna i sin bag.
Då fanns det nåt som hette "Non resident membership", dvs man fick reducerad medlemsavgift om man bodde mer än 15 mil från banan där man var medlem.
Innebar förstås att jag ändå fick betala greenfee (iofs reducerad) när jag skulle spela med kompisarna här i Stockholm, som nästan uteslutande var medlemmar i
Stockholms GK (Kevinge). Där jag sen blev och fortfarande är fullvärdig medlem sen 1981.

Bland det första som man tyckte var lite udda härnere på Stockholms GK var att dom hade två omklädningsrum, där det ena bara fick användas av äldre medlemmar som hade fyllt 50 år.
Det kallades lite galghumoristiskt för "Dödens väntrum" och var vid den tiden förstås nåt som man själv aldrig kunde tänka sig att man skulle tvingas byta om i. Nu är det rummet sen länge bara ett minne blott och man själv har fyllt 70.
Tänk vad tiden går fort (när man har roligt..)... ;-))