Kul att du nämnde Event Horizon, stötte på den nere på Rocks här i Umeå och lyckades impulsköpa med den hem och vilken positiv överraskning man fick, helt klart en av de bättre i sin genre på senare tid! Bra skådisar dessutom (Neill och Fishburne)
Lumber Jack: Dataanimeringen har inte bara förstört skräckfilmsgenren, utan även mkt annat i filmväg. Det blir dött och livlöst på ngt sätt. Jämför t.ex Disneys tidiga tecknade filmer, innan datorerna tog över, med dagens stereotypa smörja. Stackars barn, säger jag... Det är rena skämtet. Inte ens i masscener, där tidigare många statister användes, blir det bra. Autenciteten försvinner helt.
Min favorit alla kategorier är "Blazing Saddles" (Det våras för sheriffen).
Tror jag har sett den åtminstone 15 gånger, och den är (nästan) lika rolig som då jag såg den första gången. Helt sjuk Mel Brookshumor, med bra skådisar och en helknasig story.
Jag såg faktiskt Rymdinvasion i Lappland när jag läste Filmkunskap i höstas och visst håller jag med om att den är en dålig film, men den levde inte upp till ryktet om sin uselhet, stundtals känns det som vilken film som helst från den tiden, även om de övernaturliga inslagen blir pinsamma.
Hmm. Förmodligen inte tidernas bästa, men den bästa svenska film jag sett är i alla fall Torsk på Tallin. Helt underbar! Ännu roligare blev det när en av mina arbetskamrater berättade att dansbandstönten i filmen är baserad på en av hans gamla grannar från Karlstad.
Har väl aldrig slagit igenom som ngn större skådis, och hade väl aldrig några ledande roller under sin karriär. Iaf inte som filmskådis. Måste kännas lite underligt att ha slitit ett helt liv utan att bli känd, och sedan vet alla vem man är pga en såpa i TV. Undrar om han inte brukade spela polis i Åsa-Nissefilmerna? Det borde väl du som smaulänning känna till? ;-)
Håller med dig precis. Hajen bygger mycket på den filmmagi som Hitchcock skapade. Massvis med otäcka mord men knappt en droppe blod.
Har även sett Hajen i modern tid och reflekterade då på hur jävla lite haj det egentligen var. Nästan så man skulle stämma dem för falsk marknadsföring :-)
Sedan gillar även jag effekter men då skall det helst upplevas på bio. Gladiator eller den tidiga Spartacus är magnifik på bioduk.
Et tu Brute: Enligt mig har dessa evinnerliga dataeffekter förstört en hel genre, nämligen skräckfilmens. Förr byggde filmerna på förutom ett taskigt manus, ljud, musik och ljussättning, och jävlar vad man hoppade till i biomörkret. Nu är det overkill i allt. Finns inget kvar av rysarkänslan i de mörkare filmerna, även om det finns undantag, Event Horizon exempelvis.
Skall man tala om några tidiga filmer som lämnat ett stort intryck så får det bli Hajen (den första alltså) och Midnight Express.
Kan väl idag betraktas som riktiga lågbudgetfilmerna i en jämförelse. Det handlar inte om påkostade effekter utan hyfsat uppbyggda historier som räcker hela filmen ut.
Du får snacka om vad du vill, men snacka helst inte resor i en tråd som handlar om filmer. Längst upp till höger har du "Starta nytt ämne". Där kan du starta en tråd som handlar om precis vad du vill (nästan).
Det sämsta som visats på tv i modern tid måste vara Vilse i Pannkakan med Staffan Westerberg, dock inte en film men det barnprogrammet förstörde en hel generation, tycker i alla fall jag!!
En av de sämsta filmerna, men som blivit en kultklassiker:
"Rymdinvasion i Lappland"
Svenskt försök till Science Fiction från 1959. I rollerna bl.a Britta Borg.
"Själva handlingen är ganska kryptisk. Ett starkt ljussken på himlen skrämmer slag på samerna i närheten av skidorten Riksjärvi. Snart svämmar tidningssidorna över med artiklar om meteornedslag i Lappland. En samling misstänkt engelskspråkiga (filmen är en svensk-amerikansk samproduktion) vetenskapsmän från "Royal Academy of Science" åker upp för att sammanstråla med amerikanske professor Wilsons brorsdotter på skidhotellet. Intervjuer av samer som talar rappakalja snarare än samiska och förbiflygningar vid kraschplatsen ger ledtråden att något inte står rätt till med den förmodade meteoren. Mystiska snöras och en mellan tre och fem meter hög luden wookie-wannabe bidrar till filmens smakrika kompott. Utan att avslöja för mycket kan jag meddela att filmens handling och särskilt upplösningen är skvatt obegriplig, men charmfaktorn är desto högre. Det som talar allra mest för den här filmen är dess längd. Den är faktiskt bara en timme och tio minuter lång, vilket är ett kvalitetstecken i dessa dagar. Till och med om den vore helt urbota kass skulle man klara av att sitta igenom den. Klippte man bort lite skidåkningscener och en omotiverad nakenscen skulle filmen kunna klocka in på under trekvart - lika långt som ett avsnitt av "Arkiv X" och minst lika roligt.
willysson: Tyvärr Willyson. Hitta Nemo är sämre än Shrek. Det har Dragan Institute of Cinematic Analysis kommit fram till. Däremot är Hitta Nemo bättre än Reine och Mimi i fjällen. Här har institutet struntat i animationskriteriet och helt enkelt fastställt att så är fallet