Paddan: Det tyder kanske på att prov inte är det ultimata sättet att mäta kunskap. Att då basera betyg efter det kanske inte heller är det ultimata.
Jag tänker så här. Jag skiter i vilket sätt mina barn blir lärda i skolan så länge det ger önskvärt resultat och att det sker på ett humant värdigt sätt.
Om betyg är vägen. Fine.
Så verkar det ju om man lyssnar på betygförespråkarnas reklam för metoden.
Utan betyg som graderar elever - från misslyckad till synnerligen lyckad, i en skala - så kan man inte uppenbarligen inte få eleven att motiveras att vilja vara intresserad av pedagogen.
Om man däremot ger eleven ett slutomdöme i form av betygsstämpel så kommer eleven att förstå att han fick skylla sig själv och felet är hans eget om det gått åt helvete. (Om man vill vinkla det lite finare så får föräldrarna skylla sig själv.)
(För det framgångsrika, motiverade spelar systemet inte så stor roll egentligen för de kommer ju att ta sig fram till nästa nivå utan problem oavsett.)
Läget och problemet nu, är alltså att flumskolan låter elever som inte kan något passera ungefär som om de upnått målen. Men! Hade betygen funnits så skulle man inte missa de här individerna av någon outgrundlig anledning.
Som du säger paddan. "har klarat sig förbi de nationella proven i femman och till årskurs åtta tyder på att något är allvarligt fel."
Hur skall man då upptäcka dem? Uppenbarligen inte genom nationella prov allena det säger du ju själv. Men kan det vara så att ni (lärare) sitter på lösningen på vilka ingridienser som skall tillsättas utöver nationella prov ändå? För om ni inte vet det så går det ju liks förbannat inte att betygsätta dem innan åttan just pga. moment 22 som du presenterat. De passerar förbryllande nog utan adekvata kunskaper.
Om ni vet lösningen hamnar vi i ett annat läge. Eleven fångas upp tidigt och hinner därför lära sig upp till förväntad nivå i åttan. Men då dyker ett annat moment 22 upp. Om de hinner lära sig så måste man ju inte ha ett betyg för att piska fram dem, för då finns de ju inte. I alla fall inte i samma utsträckning.
"”Tydliga kunskapskrav gör att elever, föräldrar och lärare ser vad eleverna förväntas lära sig. Dessutom blir det lättare att upptäcka de elever som behöver extra stöd och hjälpen kan sättas in tidigt”, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande." -----------------------------
Jodå, jag tycker att det här låter jättebra. Det innebär ju att man kommer att koncentrera resurserna för att få upp eleverna upp till godkänd nivå, man vill uppnå samma sak som trafikens nollversion.
Alla skall klara minst G i alla ämnen och eftersom vi kommer att upptäcka de misslyckade tidigt så kommer nödvändiga resurser att tillsättas just till den gruppen elever.
Det innebär ju iofs. mindre resurser till de som klarar sig bra, men det är ju faktiskt en ren socialistisk metod. Bra alltså. Mer till de behövande.
Björklunds ord sätter ju dessutom standard för vad lärare skall lyckas med. När nationella prov och betyg används så skall resurser tillsättas så att lärare inte skall kunna misslyckas med att lotsa sina elever till G-nivå.
Lyckas inte det så är frågan om det är eleven eller läraren som inte uppnått sitt mål. De lärare som inte uppnått sitt mål är inte värda en högre lön tyvärr.
Jag tänker så här. Jag skiter i vilket sätt mina barn blir lärda i skolan så länge det ger önskvärt resultat och att det sker på ett humant värdigt sätt.
Om betyg är vägen. Fine.
Så verkar det ju om man lyssnar på betygförespråkarnas reklam för metoden.
Utan betyg som graderar elever - från misslyckad till synnerligen lyckad, i en skala - så kan man inte uppenbarligen inte få eleven att motiveras att vilja vara intresserad av pedagogen.
Om man däremot ger eleven ett slutomdöme i form av betygsstämpel så kommer eleven att förstå att han fick skylla sig själv och felet är hans eget om det gått åt helvete. (Om man vill vinkla det lite finare så får föräldrarna skylla sig själv.)
(För det framgångsrika, motiverade spelar systemet inte så stor roll egentligen för de kommer ju att ta sig fram till nästa nivå utan problem oavsett.)
Läget och problemet nu, är alltså att flumskolan låter elever som inte kan något passera ungefär som om de upnått målen. Men! Hade betygen funnits så skulle man inte missa de här individerna av någon outgrundlig anledning.
Som du säger paddan. "har klarat sig förbi de nationella proven i femman och till årskurs åtta tyder på att något är allvarligt fel."
Hur skall man då upptäcka dem? Uppenbarligen inte genom nationella prov allena det säger du ju själv. Men kan det vara så att ni (lärare) sitter på lösningen på vilka ingridienser som skall tillsättas utöver nationella prov ändå? För om ni inte vet det så går det ju liks förbannat inte att betygsätta dem innan åttan just pga. moment 22 som du presenterat. De passerar förbryllande nog utan adekvata kunskaper.
Om ni vet lösningen hamnar vi i ett annat läge. Eleven fångas upp tidigt och hinner därför lära sig upp till förväntad nivå i åttan. Men då dyker ett annat moment 22 upp. Om de hinner lära sig så måste man ju inte ha ett betyg för att piska fram dem, för då finns de ju inte. I alla fall inte i samma utsträckning.
---------------------------
Angående nationella prov tidigt:
sydsvenskan.se/sverige/article331038.ece
"”Tydliga kunskapskrav gör att elever, föräldrar och lärare ser vad eleverna förväntas lära sig. Dessutom blir det lättare att upptäcka de elever som behöver extra stöd och hjälpen kan sättas in tidigt”, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande."
-----------------------------
Jodå, jag tycker att det här låter jättebra. Det innebär ju att man kommer att koncentrera resurserna för att få upp eleverna upp till godkänd nivå, man vill uppnå samma sak som trafikens nollversion.
Alla skall klara minst G i alla ämnen och eftersom vi kommer att upptäcka de misslyckade tidigt så kommer nödvändiga resurser att tillsättas just till den gruppen elever.
Det innebär ju iofs. mindre resurser till de som klarar sig bra, men det är ju faktiskt en ren socialistisk metod. Bra alltså. Mer till de behövande.
Björklunds ord sätter ju dessutom standard för vad lärare skall lyckas med. När nationella prov och betyg används så skall resurser tillsättas så att lärare inte skall kunna misslyckas med att lotsa sina elever till G-nivå.
Lyckas inte det så är frågan om det är eleven eller läraren som inte uppnått sitt mål. De lärare som inte uppnått sitt mål är inte värda en högre lön tyvärr.