Salle: När jag tänker efter så spelade jag in merparten av "80-talsnatt" (ja, bandade versioner av televisionen som artform fungerar, då jag själv kan välja när jag vill titta) och torde väl då ha med "101"-konserten på köpet, så att säga. Visst är den filmad ur några fans perspektiv, med delar både före under och efter själva konserten?
Ojoj, -80-talet gick s.a.s fetbort vad gäller Depeche. Åtminstone till en början. Då hårdrock/heavy metal redan i tidig ålder tog mig i ett järngrepp så var det knappast acceptabelt bland mina likar att på något sätt röra sig i kretsarna av "de andra". Vad jag menar med de andra tror jag du anar. Kort sagt, all musik som i första hand skapades med hjälp av elektronik lyssnade jag inte på. Inte då, men oj vilken förlust det hade varit om jag inte vänt på klacken och borstat bort gruset som täckte både mina ögon, men framför allt mina hörselgångar. En av mina kompisar var givetvis synthare, så influenser hade ju på inga sätt saknats i min uppväxt. Det var nog kring 1987, då man släppte Black Celebration som det svängde runt. Inledningen på låten "Stripped", i en riktigt bra ljudanläggning, gick helt enkelt inte att motstå. Hela den plattan spelades nog sönder den sommaren när man var 16 bast och livet log mot en konstant. Jag har dock aldrig sett dom live. Jag kanske har missat något, men det känns lite som att man borde ha sett dom tidigare. Gruppen är väl lite over the top som det känns just nu iaf.
Ojoj, -80-talet gick s.a.s fetbort vad gäller Depeche. Åtminstone till en början. Då hårdrock/heavy metal redan i tidig ålder tog mig i ett järngrepp så var det knappast acceptabelt bland mina likar att på något sätt röra sig i kretsarna av "de andra". Vad jag menar med de andra tror jag du anar. Kort sagt, all musik som i första hand skapades med hjälp av elektronik lyssnade jag inte på. Inte då, men oj vilken förlust det hade varit om jag inte vänt på klacken och borstat bort gruset som täckte både mina ögon, men framför allt mina hörselgångar. En av mina kompisar var givetvis synthare, så influenser hade ju på inga sätt saknats i min uppväxt. Det var nog kring 1987, då man släppte Black Celebration som det svängde runt. Inledningen på låten "Stripped", i en riktigt bra ljudanläggning, gick helt enkelt inte att motstå. Hela den plattan spelades nog sönder den sommaren när man var 16 bast och livet log mot en konstant. Jag har dock aldrig sett dom live. Jag kanske har missat något, men det känns lite som att man borde ha sett dom tidigare. Gruppen är väl lite over the top som det känns just nu iaf.