Noterar att Anders Lindbäck fått sparken av AHL-laget Ontario, efter bara fyra matcher med 87% räddningar.
Kanske läge för Näsan att slå till då? Enligt Mr Madhawk jagade ju Näsan Lindbäck rejält för att köpa honom till Apan och lade t o m fram ett färdigt kontraktsförslag. Och när Lindbäck sa definitivt nej, kom Näsan ut ur köpegarderoben bara en vecka senare och påstod att "Apan fått ett förslag de inte kunde tacka nej till": signade Ortio, sparkade hanses.
Personligen ansåg jag, liksom många, redan i slutet av våren att de vakter som Aplasse J lämnat Apan med genom nypåskrivna kontrakt: hanses och lindvall, knappast var på den nivå att Apan skulle kunna räkna med säkert vaktande i SHL.
Näsan delade uppenbarligen den uppfattningen och sökte tydligen närmast desperat efter en duglig ersättare och lyckades till slut.
Men det satte honom i en svår situation:
1. Ska jag erkänna att jag ljugit och att mina lögner har drabbat hanses?
2. Ska jag ljuga igen, påstå att jag var visst jättenöjd, men fick nu en NHL-vakt helt överraskande?
Vi inser ju alla att punkt 1 var med sanningen överensstämmande. Men Näsan valde att fylla på en lögn med en ny lögn, väl vetandes att ingen skulle tvinga honom att erkänna det, eftersom Apbladet Norran lyder Apan och supportrarna skiter i vilket medan de gläds att Näsan fixade en förstärkning.
Lögn på lögn alltså, och det accepteras i sekten.
Någon drabbas, men en sådan värdegrunnnnnd att man tar hänsyn till denne tycks inte finnas...
Och nu har också Bud Holloway fått sparken från sin KHL-klubb i Mockba.
Oddsen är med all sannolikhet extremt låga för att Apan mycket snabbt köper in honom med Näsans vanliga förklaring: Vi fick ett erbjudande vi inte kunde tacka nej till.
Jag hoppas att Näsan tar sitt samhällsansvar den här gången. Hur många ensamstående mödrar orkar Aparenans kiosker igen-kligen med, för att kunna fortsätta upprätthålla nödvändig service?
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (21)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Kanske läge för Näsan att slå till då? Enligt Mr Madhawk jagade ju Näsan Lindbäck rejält för att köpa honom till Apan och lade t o m fram ett färdigt kontraktsförslag. Och när Lindbäck sa definitivt nej, kom Näsan ut ur köpegarderoben bara en vecka senare och påstod att "Apan fått ett förslag de inte kunde tacka nej till": signade Ortio, sparkade hanses.
Personligen ansåg jag, liksom många, redan i slutet av våren att de vakter som Aplasse J lämnat Apan med genom nypåskrivna kontrakt: hanses och lindvall, knappast var på den nivå att Apan skulle kunna räkna med säkert vaktande i SHL.
Näsan delade uppenbarligen den uppfattningen och sökte tydligen närmast desperat efter en duglig ersättare och lyckades till slut.
Men det satte honom i en svår situation:
1. Ska jag erkänna att jag ljugit och att mina lögner har drabbat hanses?
2. Ska jag ljuga igen, påstå att jag var visst jättenöjd, men fick nu en NHL-vakt helt överraskande?
Vi inser ju alla att punkt 1 var med sanningen överensstämmande. Men Näsan valde att fylla på en lögn med en ny lögn, väl vetandes att ingen skulle tvinga honom att erkänna det, eftersom Apbladet Norran lyder Apan och supportrarna skiter i vilket medan de gläds att Näsan fixade en förstärkning.
Lögn på lögn alltså, och det accepteras i sekten.
Någon drabbas, men en sådan värdegrunnnnnd att man tar hänsyn till denne tycks inte finnas...