Luleå HF

Sven.Savage: Off topic men hur lyckades du släktforska bak till 1100-talet? Du kommer ju bara cirka 300 år med kyrkböcker och man brukar normalt sett komma till 1500-talet med andra källor så som jordeböcker, skatt- och mantalslängder. Eller pratar du om DNA-prov nu?

Peja: Hej, Peja.
Jag kunde ungefär det du beskriver för ett år sedan men har nu lärt mig mer.

Jag tror att du kan vara seriöst intresserad och ger här en lite längre beskrivning samt info hur du kan göra själv om du vill.

I Mormonkyrkan tror man att medlemmar retroaktivt kan döpa sina redan döda förfäder och därigenom rädda dem till himmelen, förutsatt att man känner namn samt födelse- och dödsdatum.

Så för 60-70 år sedan åkte mormoner världen över för att skaffa sådana data och agerade ungefär som de gjorde i Sverige. Erbjöd sig att åka runt i landet och fotografera av alla kyrkböcker och liknande. Dessa data sparades som så kallade mikropunkter i grottor i Utah, och som tack för hjälpen gav de Sverige kopior på dessa mikropunkter.

Nu har mormonerna gjort all sin data gratis tillgänglig för vem som helst på nätet, och gjort informationen fint sökbar och användarvänlig.

www.familysearch.org/

På så sätt kan du alltså hitta all sådan information snabbt och slipper själv söka upp kyrkböckerna etc (även om även de lagt ut mycket på nätet, men inte lika användarvänlig. Man behöver ju tyda handstilar hundratals år gammal t ex.). Mormonerna har tolkat handstilarna och gjort det duktigt, även om det ibland blir lite feltolkningar).

De har lagt ut den information de har med undantag för avseende nu levande personer.

För varje person man letar upp kan man finna uppgifter som föräldrar, syskon, makar, barn etc, så har du en person är det bara att klicka sig vidare.

En annan bra site är geni, som innehåller ungefär samma info samt mer tillagt av manuella släktforskare som ger länkar, visar ofta omfattande släktträd, samt lägger in text som kan beskriva enskilda personer av intresse, samt vid tolkningsbesvär visar vilka data de tagit fram och hur de tolkat dessa.

www.geni.com

Därutöver kan man förstås testa sitt DNA – det har jag också gjort – och så kan de matcha mot sina register (världens mest omfattande) samt meddela ”släktingar” de säkrat. En jäkla massa får man reda på – jag har själv f n genetiskt visade >15 000 släktingar. Med enstaka undantag blir det från tremänningar ≤ 3-4% delat Dna och snabbt betydligt mer avlägsnare släktingar. Men de finns vanligen tillgängliga med namn. Fast det gäller ju då nu testade, dvs senaste decennierna.

Men DNA-testning kan ju visa annat också. T ex att Savage till 90% genetiskt kommer från norra Sverige samt är rakt nedstigande led kommer från Jamanayafolket som för knappt femtusen år sedan kom till Sverige och Europa från slätterna norr om svarta havet och kaspiska havet. Jamnayamännen var två meter långa, blonda, blåögda, var ena jäklar på att slåss, kunde brygga öl, tålde laktos, hade kärror med hjul och naturligtvis kom de snabbt att utgöra den manliga delen av befolkningen i vårt land.

www.ancestry.com/

Men för släktforskning bakåt.
Säkrast finner man data bak till 1500-talet, som du säger. Och det beror ju på att då initierades nationell kyrkobokföring etc och det mesta av sådant finns kvar.

Och utöver det finns det ytterligare data bakåt i vissa fall. Speciellt vid adliga förfäder eftersom dessa släkter ofta förde ordentliga data, även om det kan vara tveksamt ibland eftersom man inte har genetiskt säkrad vem som var far, och ibland inte heller mor. Speciellt under tidiga medeltiden lär ”fina vanor” ha varit viktiga och ”förbättringar” i böckerna kan ha skett. I efterhand, 800 år senare, finns det ofta inte tillräcklig information sparad för att kunna visa att det ljugits. Men ibland går det och sådana möjligheter kommer med all säkerhet att förbättras. T ex kan man identifiera DNA-segment som ärvts t ex far till son till son sedan lång tid och sedan testa nu levande människor för att bekräfta eller dementera att de delar förfader. Ibland kan man också själv lyckas visa på icke korrekta påståenden om släktskap på medeltiden eftersom man kan ha tillgång till jättemycket information från många håll, något som dåtidens ”förbättrare” av en adelskalender aldrig kunnat föreställa sig möjligt på sin tid där alla dokument var handskrivna.

Jag upptäckte dessa möjligheter själv tidigt i våras och tänkte köra det i botten. Utgick från att man kunde komma bak till 1500-talet (som du också tänkte) och designade ett excelblad för att föra in person, född och död när och var samt föräldrar).

Det blev i excelbladet 14 rader där understa raden var en ruta (jag), nästa rad två rutor (mina föräldrar) och så vidare. De betyder alltså att på rad 14 hade jag drygt 8000 rutor, ca 3 cm per ruta och alltså ett excelblad som var 250 meter brett! Majoriteten av rutorna var förstås tomma, eftersom fullständiga data inte var säkrade bak till 1500-talet, men bortåt 1000 rutor blir nog ifyllda (har ca 20% kvar att gå igenom). Satt och jobbade på en liten laptop från början, men till slut satt jag med flera stora monitorer, för att kunna ha öppna flera olika sites och kolla data parallellt för att kunna identifiera felaktigheter.

Kunde följa svärdsidan (min far, farfar, farsfarsfar och så vidare) hela vägen bak till slutet av 1400-talet och fann att jag hade 12 generationer i rad i byn Norrfjärden mellan Luleå och Piteå, och svärdsidan rörde sig inte mer än 3 km under 4 sekler😉 Men de var hemmansägare hela tiden och ägde alltså sin gård och sitt land så de lär ha varit hyggligt trygga all denna tid. Sedan sket det sig när prästen berättade för farfarsfar att min farfar hade läshuvud och borde gå kvar i skolan och han hamnade till slut på Uppsala universitet. Vilket jag senare slagit med hästlängder förstås.

Har också funnit 30 släktled bak till Buresläkten. De är ju ordentligt kartlagda och syskom som inte kunde överta gårdar gifte sig ju åt andra håll i landet och eftersom mina släktingar hade det hyggligt valde Buresläkt att gifta sina döttrar och söner till bland andra oss när de inte fick plats i Bureå.

Även om jag alltså registrerade bak till 1500-talets början fanns det ju i vissa fall kartlagt släktgrenar längre tillbaka, men jag fick inte plats med dem, så de fick egna träd. Har nog över hundra sådana släktled som fortsätter bak till 1400-talet och ett anta långt tidigare. Där hittade jag kung Valdemar I den store av Danmark, exempelvis. Är det korrekt? Vet ej, men det stämmer med den information som finns. Inte för att jag bryr mig speciellt.

Känner mig mest stolt för alla Savages i Norrfjärden under alla dessa sekler. Ger mig rysningar av de tanker som ges av Thoureau i ”Skogsliv vid Walden”. Man finner sin position i släkten bakåt och kan se den också framåt och inser att mycket av alla erfarenheter och kanske de viktigaste delar vi alla.

Detta om detta. Vill du testa själv så föreslår jag identifiera namn och födelsedatum på någon eller några av dina nu döda släktingar. Sök upp dem på mormonernas familysearch.org och Vips är du inne i det!