Zappaholic: Visst kostar den, men kan man historien och den är bäst för dig är den självklart aldrig för dyr.
När det gäller Trappistöl har vi från fransktalande Belgien • Rochefort och • Chimay
Samt från flamländska delen • Vestmalle • Vestvletaren • Orval
och sedan från Nederländerna Flamländskt trappist också.
Jag har alltid föredragit de franska trappist med Chimay Grand Cru som favorit, fast på senare tid börjar jag luta mot Rochefort.
Dessa öl är extremt fulladdade med alla möjliga smaker och att njuta dem är som en orgasm för gommen.
Trappisterna förekommer vanligen i tre styrkor, 6%, 8% och 10-12% alkohol och de njuts bäst i högsta styrkan eftersom det också innebär fler och djupare smaker.
Orval, däremot har bara en styrka, måttlig.
Trappistölen har etablerats i trappistkloster senaste 0-200 år sedan med undantag för Rochefort som jag har för mig etablerades redan under medeltiden.
De flamländska trappistölen har en smalare smak med betoning på mindre beska och sötma och därmed som ett riktigt gott bröd; ganska unikt för öl överhuvudtaget och strålande gott.
Har gillat den unika smaken av de flamländska trappistölen också, även om Orval som är svagare generellt inte når de andra. Har inte testat flamländskt så mycket att jag haft speciell favorit, men blev överraskad när jag för några veckor sedan för första gången testade nederländska La Trappe - riktigt gott.
När man talar om alkoholstarka öl är det bara fånigt att jämföra mycket avancerade och komplexa trappist som fått utvecklats under lång tid, med enklare lager som givits hög alkoholhalt, Har smakat en del men det mesta har varit bara skit, a la dansk Elefantöl, som bara smakar som enkla öl i vilka man hällt på med brännvin.
Några håller faktiskt, där man kombinerat god smak med alkoholstyrka; t ex Norrlands Djup och Mariestads Ox.
Sedan har vi förstås också dubbelbrända ale etc från Belgien och Tyskland. Mycket goda dessa.
Och så förstås Duvel som av många inklusive mig själv då och då, anses vara världens bästa öl: Ger intrycket av en lugn lager bara, men när man tar första klunken inser man att den har så mycket karaktär att det finns inget liknande.
Men Trappistöl har en särställning. Inget man dricker sig berusad på men snarare som att ta en konjak framför elden att njuta läppjande, mums!
Och där sätter Malmet 3-1 och vinner tre poäng mot Luleå.
Skit samma. Vi vet ju hur läget är och när vi plockat innan den femma av fixstjärnor vi ska ha in, blir det ett helt annat Luleå som kan gå hur långt som helst.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
38% (22)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
· · 
När det gäller Trappistöl har vi från fransktalande Belgien
• Rochefort och
• Chimay
Samt från flamländska delen
• Vestmalle
• Vestvletaren
• Orval
och sedan från Nederländerna Flamländskt trappist också.
Jag har alltid föredragit de franska trappist med Chimay Grand Cru som favorit, fast på senare tid börjar jag luta mot Rochefort.
Dessa öl är extremt fulladdade med alla möjliga smaker och att njuta dem är som en orgasm för gommen.
Trappisterna förekommer vanligen i tre styrkor, 6%, 8% och 10-12% alkohol och de njuts bäst i högsta styrkan eftersom det också innebär fler och djupare smaker.
Orval, däremot har bara en styrka, måttlig.
Trappistölen har etablerats i trappistkloster senaste 0-200 år sedan med undantag för Rochefort som jag har för mig etablerades redan under medeltiden.
De flamländska trappistölen har en smalare smak med betoning på mindre beska och sötma och därmed som ett riktigt gott bröd; ganska unikt för öl överhuvudtaget och strålande gott.
Har gillat den unika smaken av de flamländska trappistölen också, även om Orval som är svagare generellt inte når de andra. Har inte testat flamländskt så mycket att jag haft speciell favorit, men blev överraskad när jag för några veckor sedan för första gången testade nederländska La Trappe - riktigt gott.
När man talar om alkoholstarka öl är det bara fånigt att jämföra mycket avancerade och komplexa trappist som fått utvecklats under lång tid, med enklare lager som givits hög alkoholhalt, Har smakat en del men det mesta har varit bara skit, a la dansk Elefantöl, som bara smakar som enkla öl i vilka man hällt på med brännvin.
Några håller faktiskt, där man kombinerat god smak med alkoholstyrka; t ex Norrlands Djup och Mariestads Ox.
Sedan har vi förstås också dubbelbrända ale etc från Belgien och Tyskland. Mycket goda dessa.
Och så förstås Duvel som av många inklusive mig själv då och då, anses vara världens bästa öl: Ger intrycket av en lugn lager bara, men när man tar första klunken inser man att den har så mycket karaktär att det finns inget liknande.
Men Trappistöl har en särställning. Inget man dricker sig berusad på men snarare som att ta en konjak framför elden att njuta läppjande, mums!