Luleå HF

Cardigan Daffipoff: Intressanta tankar! Har inte varit så säker tidigare, men när det nu kom i tryck blir det tydligt: det är inte rimligt att domarna ska ta beslut på bråkdelar av sekund, samtidigt som tränare, spelare och publik på läktare och i TV kan få upprepade repriser från olika vinklar på jumbotron/stor-TV för att göra sin bedömning – samtidigt som domarna ”inte får se på repriserna”.

Bra domare förklarar ju för tränare/lagkapten att de gjorde ett misstag och det köper ju de flesta. Medan mindre bra inte klarar av sådant utan vägrar kommunicera, vilket retar upp tränaren och då börjar det klia i ”abuse-utvisningskortet ”i domarfickan. Inom parentes sagt: när abuse utdöms, beror det i mina ögon som regel på att domarna innan dess misslyckats att hålla kommunikation med lagen på rimlig nivå och/eller känner sig pressade av publik och spelar/tränar- press. Visst finns det tränare som är extra ”duktiga” på att sätta tryck på domare, med stöd av hemmapublikens yttringar.

Men grundproblemet är ändå detta; att alla utom domarna får chans att modifiera beslut med den teknik vi idag har tillgång till.

Är det rimligt?

Föreställ er motsatsen: att det var DOMARNA som fick snabb-se repriser från olika vinklar för att eventuellt ändra på beslut på isen av mindre utvisningar som t ex tripping. Men inte publiken (om nu inte domarna beslutar att göra det, i speciella fall).

Vi åskådare skulle förstås förlora vår ”chans” att uppleva att vi bedömer situationer ”bättre än domarna”.

Men det ska man väga mot att dömandet med all säkerhet skulle bli bättre.

Jag tror att jag omedelbart skulle vara beredd att ta det. Kanske köra en säsong som prov och utvärdera sedan?

Och det skulle definitivt motverka det orättvisa domarföraktet där de måste besluta på en bråkdel på en sekund medan vi andra får alla fördelar.

Skulle det förlänga tiden för en match? Nja. Inte säkert.

Känns som att det är en självklarhet. Och att i efterhand var det fel att välja det motsatta – att domarna inte fick det stöd de kunde fått.

I vilket fall måste alla kunna vara överens om att domarna och dömandet idag ÄR bättre än tidigare. Två huvuddomare, krav på viss nivå av fysisk kapacitet, tekniskt stöd v b. Men rejält mycket oftare utskällda av publik etc.

Hur skulle det vara att fortsättningsvis reducera allt domarförakt och evinnerliga klagomål på domarna?

Vi kan ju tänka oss att ersätta buanden och visslingar med att i stället äska och stödja vårt lag. Skulle inte det ge oss en hockey vi skulle uppskatta mer?

Vidare skulle gruppen av spelare kunna inhämta kompetenser efter behov. T ex för att modifiera ”checking to the head”. Vid en tackling mot ett huvud sätts hjärnan i gungning och om huvudet då direkt utsätts för ytterligare våld (slår mot isen eller mot sarg eller åker på en rak höger) riskeras de riktigt allvarliga skadorna. Där hjärnskakningar leder till större blödningar, eller mikroblödningar. Vilket leder till de hjärnskador som, när det sker tillräckligt många gånger, lär vara orsak till de svåra konsekvenserna på längre sikt med hjärnskadesyndrom, psykiska och missbruksproblem och tidiga död som vi sett från NHL, NFL m m.


Det dröjde ju innan SHL införde kraftåtgärder mot dessa hjärnskador, delvis eftersom s k TV-experter ylade ”heads-up” alltför länge,

Men för närvarande bedöms inte sällan inledningsvis beskrivna allvarliga dubbel-trauman som likvärdiga med liten snudd på visir eller haka. Har tänkt att kanske det är OK att så rejält markera att checking to the head absolut inte är tillåtet. Men nu har vi sett för mycket av det där och speciellt då svart-eller-vitt omdömeslöse lärlingen tillåts ha sådant inflytande.

Också intressant när du menar att förstärkning-filmning ofta kan övergränsa varandra. Tycker fortfarande att utvisning ska vara kvar, men mycket mer ofta ta uy båda spelare – såväl den som är där med klubba som den som ramlar. Kör många fler sådana utvisningar när båda bedömts ha felat; fortfarande är det ovanligt så man får vänja sig. Och det påverkar spelet betydligt mindre än enkelutvisningar riskerar göra. Låt lagen, inte domare, avgöra alltså.

Fast som du säger kan det finnas rejäla inslag av filmning i samband med förstärkningar. Men då så. Då riskerar dessa som fuskar bli identifiera och åka på avstängning. Det skulle öka det interna trycket från klubben samt att det skulle drabba spelarna ekonomiskt: och kanske motverka att spelare medvetet drar förstärkningar för medvetet fuskigt.

• Fler dubbelutvisningar för regelbrott följt av förstärkning.
• Gör avstängning och böter till möjliga straff vid rent fusk-filmning.

Sven.Savage: Det är absolut en orimlig situation att vi kan göra bedömningarna med hjälp av all upptänklig teknik och låta vår besvikelse gå ut över den som måste fatta beslut mitt i situationen och utan samma teknik. De är ju chanslösa i realiteten.

Jag retar mig ofta på att det är ett svartvitrandigt skrälle i vägen i spelet, jag upplever att det inte riktigt finns utrymme för en fjärde domare på isen. Utöka möjligheterna för linjemännen att assistera huvuddomaren och sätt den överblivne domaren framför en skärm i ständig radiokontakt med huvuddomaren med uppdraget att jama högt om det är en situation som håller på att bli fel. De gånger han håller med om sin skridskoburna kollegas snabba beslut behövs ingen åtgärd och spelet kan fortlöpa, men finns det en tveksamhet påkallar han uppmärksamhet och de kan titta ihop så det hela blir rätt. Många gånger skulle nog den domaren även kunna hitta en tvåa för förstärkning på ett rättssäkert vis innan spelet hunnit sättas igång igen, utan tidsspillan.

Jag tror att man skulle ha mer fördragsamhet med att det kunde ta lite extra tid, än att det blir fel och att det enklare går att filma och förstärka sig till fördelar.