Det är ju tyvärr lite soppatorsk. Å bränslepriset är högt.
Det det här ser ut som en säker 3-0 seger.
Men vi har chansen! Plötsligt befinner sig någon där han inte trodde att han skulle vara och får pucken. Målvakt ut. Adrenalin och ett mål till, sen slumpen (igen) så vinner vi och tar två poäng.
Niederbach gjorde i alla fall en fantastisk fin passning ditt O'regan som inte förvaltades, tyvärr. Sen så dabbade han sig visserligen lite i egen zon ett moment senare.
Lika bra att ge honom chansen att bli bättre. Vad har vi fö rval?
Vi har en nivå till men vi verkar bromsas av direktiv för att inte spela med huvudena under armarna.
Det är såklart klokt om man skall vara realistisk, det blev för svårt att bara mala på som dårar.
Men ändå. Vi saknar understödet när vi anfaller numera, vi har inte funnit konceptet att spela klokt samtidigt som vi behåller de bra delarna så vi började säsongen med, i strävan att bli smartare.
Vi hade dessutom bättre spelvändningar på den tiden, nu fastnar vi i stället i evigheter i egen zon. Men jag tror på samma förklaring där som jag nämnde nyss.
Ska verkligen göra mitt bästa. Kommer ihåg när jag var typ tio år och en SAAB V4 körde om oss som en galning i vinterväglaget när familjen var på väg till Junsele. "Ojojoj! Tänkte jag, det där kan aldrig gå bra." En mil senare står en kvinna med sin bil i diket och gråter. Sen dess har jag alltid tänkt att jag borde sluta upp med att ha föraningar.
Det är ju fan! Jag hatar när intuitionen ger en sanningen innan det händer. Visualiserade att Linköping skulle göra mål på precis det läget några tiondelar innan det hände.
Gillar Södergran och skulle gärna vilja gilla honom mer framöver, men han krånglar till det för mycket framåt och känns desorienterad ut defensivt.
Han har en förmåga att inte ge sig i dribblingarna framåt förrän han knutit en kärringknut på sig själv.
Han började ju säsongen med en Lidners knäpp när han helt oväntat gick in rakt på mål i några matcher, men efter det har det blivit som det var förut igen. han verkar ha tappat lite självförtroende också för han lyckas inte skära igenom försvaren på det sätt han bevisligen kan så ofta längre.
Jag tror det mesta ligger mentalt. Frågan är om någon lyckas styra upp honom utan att han blir för uppstyrd och hindrad bara därför.
Tycker det märks mest just på Södergran i försvarszonen, har reagerat på det hela matchen. Han blir totalt passiv, tappar all aggressivitet. Flera gånger har han haft farten uppe och till synes grepp på sin motståndare för att helt plötsligt sluta jakten och försöka positionera sig i sin yta vilket blir helt meningslöst. I stället blir tillåts motståndarna öka trycket mot oss medan vi ser ut och och bara titta på med lite tafatta klubbor.
Man måste kunna kombinera zonmarkering medan den som faktiskt jagar och är nära den som kommer in med pucken fullföljer sin jakt.
Jönsson ville inte avslöja hur han skulle frysa Modos anfallsspel, men det skulle inte förvåna mig om det inte blir snortätt framför deras mål nu. Vi får väl se om vi kan fortsätta skapa chanser framför deras mål.
FAN! Så backar vi ihjäl oss låter deras spelare åka in fem meter till det blir perfekt oattackerat skottläge. Gång på gång.
Hutsko kanske kan få måla dit en ikväll. Han verkar ha spring i benen. Han verkar däremot hela tiden behöva dra långa dragskott i stället för att bara snäppa till en handledare när han har pucken framför kroppen. Det går för långsamt och han blir oftast upphakad.
Det är fan vad vi är tama i egen zon. Vårat jäkla zonförsvar ställer till det då vi hela tiden släpper killen som vi är på jakt efter när han lämnar vår spelares zon. Skulle föredra att man fortsätter att pressa man man i stället för att hela tiden ge dem fritt hela tiden.
Vi ser ju värre ut än Brynäs gjorde när linje 19 dominerade i anfallszonen i en av finalerna. Djoos stod och hängde på ena stolpen i ett par tre minuter.
När vi tar backskott skjuter vi rakt in i första stötande som är nästan rakt upp i ansiktet. I bästa fall skjuter vi långt utanför.
Åsså gör vi mål ändå- :)
När Oskarshamn skjuter är det evigheter till närmaste stötande som skall ha skottlinje och skotten styrs eller stoppas med nöd och näppe precis framför vår målvakt.
Det är ju något fel att vi är så jäkla senfärdiga.
Det visar i alla fall (eftersom jag inte vet regeln) hur jäkla viktig den tekningen är.
Spontant så var det första gången jag tyckte att Lehtinen var svag i det avgörande avslutet. Tyckte han var sen och för illa placerad. När jag såg reprisen så kanske det egentligen bara var otur av när det halvhårda slagskottet hamnade. Han kunde lika gärna ha räddat och då hade jag inte gnällt.
Karlin resonerar helt rätt i intervjun. Man får jobba efter de förutsättningar och det lag man har till handa. Drömma om andra spelare får man göra när de kommer till laget.
Det är bara att köra på och göra det bästa av situationen.
Du kan såklart ha rätt, men jag ser det på ett annat sätt. man läser spelet för dåligt på individbasis och tar det säkra för det säkra i stället. Dvs. man går in i sina grundpositioner hellre än att vara kreativ. man måste försöka inse vad varje situation kan ge för upphov, i stället för att följa förbeställt spelschema, precis som att det vore avgörande för vad som sker på isen.
När för många går in i det förutsagda schemat, grundspelet, så blir det inte förutsättningar för annat än att vänta på vad motståndarna skall göra.
Man har tappat initiativet, enkelt sagt. Man blir för lättlästa mot ett lag dom har fler kreatörer.
Hockey är schack. man måste kunna se ett par passningar innan det händer, även om det inte händer., Då är man beredd och kan handla i ställer för att bara stå kvar i förutbestämda mönster.
Tacklingar i all ära, men det funderar bara om det finns understöd. Och i spelvändningen, de som ser vad som är på väg att komma.
Tyvärr. Vi bara tittar på vad Leksand gör och åker efter dem hela tiden i stället för att tänka positivt och aggressivt.
Vi är rädda att förlora och vågar inte vinna.
Vi är på väg att ge bort de poäng vi kämpat oss till.
Vi har aldrig en extraspelare över när det gäller att erövra pucken, för de åker omkring och markerar sin yta i stället. Tajmingen i aggressiviteten blir helt lidande när andra eller tredjemannen hela tiden saknas.
Nu är det upp till våra spetsspelare att inte sjunka till den gemensamma känslan att vi bara måste försvara våra poäng. de måste göra skillnad så det inte bara blir en jämn smet av avvaktande inaktivitet.
Synd att de Modoiter som kommer fri med målvakten verkar tro att de är Pavel Bure och bestämmer sig för att dribbla pucken över mållinjen i stället för att ta avslut medan det finns vinkel. Tycker att det antyder lite brist på jävlar anamma. Att inte ta läget när det kommer utan vänta ihjäl sig till det är för sent.
Den här perioden var ju bättre, men mest bara för att det inte hände något. Så här kändes det som att första perioden borde ha utfallit också om vi inte mer eller mindre bjudit på målen.
Varför är vi så slöa? Ser så konstigt ut med så lite energi, så många dåliga passningar så usla passningsmottagningar. Ingen intensitet alls.
Man får bara hoppas på bättring i tredje. De måste få i sig en banan eller något.
:)
Ingenting är omöjligt i det här läget.