Frontschwein: Har du tänkt på att de nästan bara intervjuar Berglund när han för en gångs skull har gjort en okej insats? Sebbe, OP, Måns och gänget blir intervjuade även efter mindre bra insatser, men Bella är alltid spårlöst försvunnen.
Frontschwein: Det är sådant pinsamt alibispel. Att vi inte lyckas göra ett enda jävla mål när BIK har tagit ledningen är fruktansvärt pinsamt. Har vi överhuvudtaget någon plan när vi anfaller? Vad är det för tränare Hinken har valt egentligen?!
Frontschwein: Blir nog kafferep hemma hos Hinken med Pelle Hägglund, där Hinken beklagar sig över hur jobbigt det har varit för spelarna att spela under denna orimliga press. Det hela övergår till en diskussion om "hat och hot" på nätet, och en vädjan till fansen om att ha tålamod.
Sedan blir det såklart en mysstund med Strinnholm, där han förklarar vilket fantastiskt jobb Hinken har gjort och hur han har styrelsens fulla stöd.
I september, då vi fortfarande inte har en förstacenter, kommer Hinken gråta ut i media om att det är en "svår marknad".
Hinken kan göra oss alla en tjänst och sluta självmant. Det är säkert något filmbolag som vill casta honom till huvudrollen i "Kejsarens nya kläder".
Willow: Du fattar väl att ditt Bagdad Bob-försvar bara blir löjligare och löjligare för varje år som går? Han har misslyckats med att hitta vettiga tränare, han har misslyckats med i princip varenda nyförvärv trots konstant bra budgetar och han uttrycker sig ofta korkat i media.
Nu är vi återigen i ett mittenlag i Hockeyallsvenskan - som förmodligen är sämre än någonsin.
Willow: Vad spelar det för roll vad Hinken presterade för 3-4 år sedan? Hur är det relevant idag? Ska vi plocka in Skröder i förstakedjan, hann vann ju trots allt poängligan.
Willow: Din lojalitet gentemot Hinken är häpnadsväckande. Han har misslyckats med precis allt de senaste tre säsongerna men har fortfarande ditt fulla förtroende? Helt sjukt.
Willow: Man undrar hur vi tränar egentligen. Visst kan vi klandra Hinken för alla hans misslyckadee spelar- och tränarrekryteringar, men vi verkar ju även ha NOLL ork.
Framnäs: Jag är så jävla trött på det här pissgänget. Domarna låter Topping hämnas en gång och friar, men han ger sig fan på att åka ut så han trycker till igen.
Kelleher borde som andra varit inne på inte spela när vi är i ledning.
sundsasen: Spelar ingen roll om du ger Hinken 100 miljoner. Gissningsvis är han tvärtom mer som Nubben och är bättre med små medel och utan krav och förväntningar.
Thors 22: Varför hejar alla MoDoiter på Bajen? Har aldrig begripit det där. Södermalmsbor i regel snobbigare och mer fisförnäma än de som bor norr om stan. Känns som vissa har köpt hela bilden som Allan i Dalen målar upp i Percy Tårar, ungefär att Södermalm är en plats där sköna människor träffas och dricker pilsner på Kvarnen. I själva verket är Söder snarare en blandning av curlade rikemansbarn och hemlösa pundare.
JoJo2613: Varje år tänker jag att jag inte ska bry mig. Ställer in mig på förlust för att slippa bli besviken. Men.
Timmarna före en avgörande match är det som att världen stannar. Allt blir tyst. Fåglarna sluta sjunga. Lite som när vågorna upphör inför en tsunami.
Trots all kritik och hårda ord, så kommer det smärta när Rundblad meddelar att han lägger ner karriären, att Kelleher blir klar för Leksand och när Timrå presenterar Hermansson.
Och sedan börjar cirkusen om. Hinken kommer prata om vikten av att få in "bra karaktärer" och att de kan ha is i magen, "för det är inte i september vi ska vara som bäst!".
Sedan kommer det pratas om att man måste tänka långsiktigt för att inte äventyra ekonomin, men att målet ska vara att spela slutspel varje säsong.
Och till slut har alla funnit sig i att MoDo är ett mittenlag i HA.
Willow: Gerry and the Pacemakers tolkning av You Never Walk Alone är ingenting annat än ett musikaliskt mästerverk. Det blir lite som att säga att Michelangelos målningar i det Sixtinska Kapellet är "riktiga djävla skitmålningar" för att man inte gillar motiven.
Sedan får man såklart ha vilka åsikter som helst, men jag försöker uppskatta alla sofistikerade hantverk även om jag föredrar andra stilar.
I Sverige är det bara Crut som ger mig gåshud inför en viktig match.
Modo-Målet: Haha, kan man annat än älska Isabelle Palos sågning av "Viljans vackra namn"?
"Framför mig sitter en äldre man i röd-vit-grön virkad fiskarhatt. Utan att veta kan jag tänka mig att han alltid suttit här i arenan. Han tar upp sin Modo-halsduk och likt alla andra håller han den sträckt ovanför huvudet och den i stort sett fullsatta arenan sjunger med i Viljans vackra namn.
Det går att ta på stämningen som sprids. Och det må vara en vacker låt, men den är allt annat än peppande.
Är det meningen att motståndarna ska somna? Det låter i och för sig smart, men dock hade det snarare den effekten på Modo – med tanke på slutresultatet denna lördagskväll mot Karlskoga.
Den nuvarande låten skulle passa bättre på en efterfest klockan 04:00."
Stakkestad har för övrigt bäst poängsnitt i hela slutspelet. Lite nyfiken på om konsensus fortfarande här på forumet fortfarande är att Olofsson är överlägsen i offensiven...?
Vikingmodo : Laget har varit väldigt tråkigt att följa. Det är sällan man tänker "nu är spelare X på isen, nu blir det slagskott i krysset!", "nu är spelare Y på isen, nu kommer det proppas!" eller "Nu är spelare Z på isen, nu blir det quarterback-uppspel!".
Istället tänker man "Kelleher och Berglund inne samtidigt, då lär det kladdas i egen zon", "Jesper är inne, då blir skott i planket och dåligt kroppspråk" etc.
Vi har ingen Aagaard-typ som slänger käft och helt plötsligt gör hattrick. Det ser ut som att nästintill alla är sugna på semester och mest längtar bort från Övik.
Berg ska ha cred för att han försöker, men han kan inte bygga lagsammanhållning och sätta upp taktiken på egen hand...
Dexter : Det som sticker ut mest var väl att vi tappade 2-0-ledning mot både Malmö 1994 och Djurgården 1998, för att sedan tappa 2-1-ledning och 4-1 i matchen mot Brynäs 1999.
De senaste 25 åren är det väl egentligen förlusten mot Leksand som sticker ut. Men då många av oss har trauman från uppväxten kopplade till slutspelen på 90-talet, sitter det nog i ryggmärgen att tänka "Åh nej, nu händer det igen!!!".
Känner mig ändå förhållandevis lugn. Vi bör vinna detta. Och om vi mot alla förmodan inte gör det, ja, då har vi ingenting i en final att göra.
Ska man se nyktert på det hela blir det ändå lite kul med ett SHL med Luleå, Skellefteå, Björklöven och Timrå. Hatmöten mellan Skellefteå och Björklöven, det lär bli någonting det...! Och vi kommer äntligen kunna skryta om att vi är det nordligaste laget i hela HA.
Smurfen: Sedan har jag inte tagit med t.ex. "Stället går BANANAS!!!"-vinsten eftersom det var en serie och inte en direkt avgörande match... men även den vinsten skulle ju kunna användas som argument för att MoDo är bäst när det gäller...
Tyvärr så har vi ju även blivit fullkomligt överkörda i ett antal slutspel, så det faktum att att vi inte har förlorat så många matchbollar de senaste 25 åren kanske snarare visar att MoDo sällan har varit med och tävlat in i kaklet...
MEN! När vi väl har tävlat, så har vi vunnit väldigt ofta. Framförallt på bortaplan. :-)
Edit: Såg att det blev ett litet typo i mitt förra inlägg. 18 inslagna matchbollar ska naturligtvis vara 19, som jag skriver senare.
Smurfen: Frågan om hur många matchbollar MoDo har missat gjorde mig lite nyfiken, så jag grottade ner mig lite i det hela. Min definition av "matchboll" är att MoDo har en chans att avancera, även om det t.ex står 3-3 i matcher:
Vid första anblick kanske detta låter som att vi har varit dåliga på att vinna avgörande matcher. Men! Nu kommer det intressanta. De enda gångerna MoDo har förlorat trots matchboll är:
- 93/94: Final mot Malmö (3 missade matchbollar) - 97/98: Semifinal mot Djurgården (3 missade matchbollar) - 98/99: Final mot Brynäs (2 missade matchbollar) - 00/01: Kvartsfinal mot Luleå (1 missad matchboll) - 15/16: Negativt kval mot Leksand (2 missade matchbollar) - 21/22: Semifinal mot Björklöven (2 missade matchbollar)
Under motsvarande tid har MoDo gått vidare i 19 av 25 serier där vi har haft matchboll, dvs i 76% av fallen.
Så, narrativet att "MoDo skiter alltid ner sig i avgörande situationer!" stämmer faktiskt inte i realiteten. Tvärtom är vi rätt bra på att vinna avgörande matcher.
Men vad som kanske är ännu mer intressant att är att titta på hemma- och bortamatcher. i 63,2% av fallen har vi slagit in matchbollarna på bortaplan. Och tittar vi på de sex serier där vi misslyckades med att slå in matchbollen, så förlorade vi i 4 fall av 6 på hemmaplan. Senaste gången vi förlorade en direkt avgörande match på bortaplan var 1998, dvs för 28 år sedan. Vi har vunnit samtliga direkt avgörande bortamöten sedan dess.
MoDo har alltså spelat 14 avgörande matcher på bortaplan sedan 93/94 och vunnit 12 av dem. Detta innebär att vi har vunnit i 86% av fallen sedan 93/94, och i 100% av fallen under detta millenium...
Willow: Fast Hedman gjorde 4 poäng på 39 matcher när han var i Miltons ålder och var vad jag minns en katastrof i defensiven. Nu är han förvisso född sent på året, spelade i en högre serie och hade en stor kroppshydda, men ändå.
Elton är född tidigare på året än Milan och står på 0 poäng i slutspelet.
Och under säsongen du nämner så slutade Näslund 7:a i interna poängligan, Forsberg 8:a och Wernblom på plats 15. Givetvis inte dåligt med tanke på att de bara vara 17 år gamla, men likväl måste vi ha realistiska förväningar.
Hoppas verkligen Hermansson kör ett år till i MoDo, för jag tror att han skulle kunna dominera serien då.
Gavelo: Jag vet inte om jag håller med. Jag gillar inte den här nya filosofin om att bygga ett lag runt en centersida med relativt svagt spelsinne. Jag vill ha centrar som kan fördela spelet i powerplay och som kan stänga ner motståndarnas bästa spelare. Sundström-typer. De behöver inte vara supersnabba på rören, skjuta som en häst sparkar eller ha världens bästa teknik, men ska kunna läsa spelet bra över hela banan.
Jag kan tänka mig EN Fitz eller Topping, alternativt låta Topping centra typ en tredjekedja. Men jag vill ha en riktigt smart center i en av toppkedjorna.
k1m: Det man måste förstå är att en styrelse inte kan bestå av idel hockeykunniga personer. Det är fullt rimligt att ha med ledamöter med nischad kompetens, som t.ex. följer upp hur restaurangverksamheten fungerar eller hur souvenirförsäljningen går.
Vissa verkar leva i villfarelsen att typ Sammy Broqvist har varit med i beslutet att sparka Karlin, men så fungerar det inte i praktiken. Jag gissar att 95% av dessa beslut fattas av Strinnholm i samråd med VD och någon som är insatt i sporten (t.ex. Påhlsson eller någon som är helt utanför styrelsen). Sedan tar Strinnholm fram underlag för övriga styrelsen där han säger "Efter samtal med person X, har vi kommit fram till att det behövs en förändring på ledarsidan. Kan vi enas om att avsätta Mattias Karlin och ge Hinken i uppdrag att hitta en ersättare?".
Det är Strinnholm som är problemet. Styrelsen i stort gör nog ett helt okej jobb med tanke på att övriga delar av verksamheten verkar fungera väldigt bra.
Frågan är om man skulle kunna lämna ett motförslag där t.ex. Markusson blir styrelseordförande, att man plockar in Niklas Sundström för att utöka den sportsliga kompetensen och i nominerar övriga för omval?
Vargen: Ja. Det skulle finnas ett viktigt signalvärde i att bryta kontraktet med honom. Visa att hans spel inte är okej.
Samma sak med Olofsson. Han gör det "okej", men har gjort 1 mål på 18 post-season-matcher i MoDotröjan - Bjerselius har gjort 3 på 12. Jag hade kunnat acceptera det fall han faktiskt hade betett sig som en ledare, men han liknar bara en diva som tycks tro att han är klasser bättre än han faktiskt är...
Blake: Det är väl det positiva om vi åker ut i semin. Går vi till final kan man alltid säga "Det var Lövens år i år". Men åker vi mot BIK och sedan fortsätter haveriet nästa säsong, så kanske, kanske det finns inte liten chans att vi sparkar ut Hinken i förtid från föreningen för gott.
Gavelo: Fast vi klarar inte av att jaga. Det är soloåkning på soloåkning på soloåkning. Ibland är vi tillräckligt skickliga för att skapa ett läge ändå, men jag upplever ingen som helst desperation.