Jag är inställd på noll poäng i kväll. Det är en sådan vecka då det inte riktigt vill sig väl för oss. En poäng på de två senaste matcherna är ju rena hånet.
Det ligger onekligen något i vad du skriver. Delad glädje = Dubbel glädje kan aldrig bli densamma i något annat sammanhang. Vi måste ta steget upp tillsammans!
Roligt så länge det varar. Om Timrå fortsätter i samma stil lär väl även de allra mest svårflörtade medgångarna från förr dyka upp till slut. Men det får tiden utvisa...
Exempel på ett gigantiskt antiklimax ur minnesbanken:
Tredje omgången i Allsvenskan 1999. Efter två raka segrar med sammanlagt 11-1 i målskillnad var det upplagt för fest mot IFSH i Isstadion. Mycket folk och även TV var på plats. Det började bra med ett tidigt 1-0, men sedan drog vi på oss en massa utvisningar och föll till slut med osannolika 2-6. Luften tycktes därmed gå ur den årgången och det blev inget avancemang till Elitserien den våren. Förvisso snart 19 år sedan nu, men man glömmer inte så lätt.
Varför blir du arg efter en sådan skön seger?