Bragd-Birger:
"Jag har väl aldrig förnekat mitt korståg mot de modoitiska väderkvarnarna? Även jag inser att det inte är helt hälsosamt.
Aber doch: jag pratar om kollektivet, du pratar om mig."
Ja, för du är ju den enda som skriver om MODO, banjos och att sätta på kusiner i Timrås GB.
" I'm on a mission from God."
Ja, Gud är en av de som hela tiden fjantar sig i ovanstående påståenden.
El Maco:
Nej, tydligen har det förbigått flera. Men det sköna med HS är att man kan skriva saker precis som man vill.
El Maco:
Det var väl det jag visste. Till slut skulle hela din fasad rasa. Du är ingen man som bott i New York, du är en fjortonårig flicka från Granlo.
Poffa: Äsch då. Jag har hånglat med en fjortonårig tjej från Granlo men då var jag själv i samma ålder. Enda gångerna jag får kontakt med högstadietjejer nu är när jag hänger på Lunar med användarnamnet *skitsnyggkille-92*
Wayne Gresky: Och där föll din mask sönder och samman fullständigt. Varför måste du bli sån? La jag nivån lika lågt i mitt svar tidigare?
En sådan "analys" av läget hos er länsgranne bevisar väl bara din egen okunskap på området.
Det är klart att MoDo är det bättre laget sett över en längre tid. Men den historia du vill knyta an till när du säger att MoDo mycket riktigt är långt före Timrå i maratontabellen visar ju samtidigt på att Timrå kommit ikapp MoDo de senaste säsongerna. Hur mycket bättre MoDo var för 25 år sedan kanske inte är riktigt jämförbart med hur läget är idag, eller vad tycker du?
Menar snarare någon typ av generell känsla, sprungen ur det som formar en supporterkultur. Enligt mitt förmenande har just Modos historia - i kombination med Örnsköldsviksk patriotism - format en särskild form av förhållningssätt till sitt eget lag. Och andras. En kultur som, tyvärr, är lite mer osympatisk och löjeväckande än de fula sidor andra lags supportrar lyckas frambringa.
Särskilt frapperande blir det när det kommer en uppstickare i omedelbar geografisk närhet. En konkurrent som förutom att vara lite bättre, lite snyggare och lite mer charmig i alla andras ögon, dessutom har supportrar som har mage att gå från ödmjuka-intill-självutplåning till modo-är-vår-lillasyrra-kaxighet på en säsong.
Så: nä. Visst finns det saker som förenar, men gradskillnaden omöjliggör teserna om 'vi är alla av samma skrot och korn, blabla'. Ni är helt enkelt lite fånigare än oss andra.