1150x200-modo-header2.png

MoDo Hockey

481017 inlägg · 4078 ämnen

Inlägg #1304520

Sv: Apropå ingenting...
Bad_Brett: Visst äre så, fråga Haiti, som blev lovad hur många biljoner som helst - de väntar fortfarande! Eller, iaf "the little people", regerinstjänstemän o andra skrupelfria typer har nog fickorna fulla. O titta på Afrika, tex Zimbabwe, presidenten vältrar sig i lyx o guld-palats, folket svälter, vi sänder pengar - till presidenten! Man blir matt, av hur snett bistånd går.
Röda Korset, Bengans födkrok. Sida, glidar-org som åker omkring i 1:a klass , Bai Bang o andra fem:ettor, listan blir hur lång som helst, som en känd person skulle sagt.
Kommentera

Svarskommentarer

Sv: Apropå ingenting...
zigge:

Japp, men det värsta är att det så ofta blir fel även när pengarna når rätt destination. Vi i väst tycker att vi gör dessa länder en jättetjänst när vi smäller upp fabriker, vårdcentraler, skolor och förbättrar infrastrukturen, men faktum är att lokalbefolkningen långt ifrån alltid uppskattar dessa insatser.

Detta vill emellertid den gemene svensken inte höra talas om. När han/hon skryter vitt och brett på Facebook om hur många procent av sin månatliga inkomst han/hon skänker bort till vårdcentralbyggen i Zambia, är han/hon givetvis inte intresserade av att 90% av de donerade pengarna försvinner på vägen via chefsarvoden, korruption och förskingring. Han/hon vill heller inte bli informerade om att de sista 10% går till ett bygge som är så ekonomiskt ogynnsamt eller som skapar så stor irritation hos lokalbefolkningen, att det inte ens kan slutföras.

Ett annat problem är att vissa länder tenderar att bli biståndsberoende. Ett klassiskt exempel är hur USA pumpar in så mycket spannmål i vissa länder att det är helt omöjligt för de lokala bönderna att ha en vinstdrivande verksamhet. Vad beträffar exporten så förväntar sig länder i väst ett någorlunda konstant pris på exempelvis kaffebönor, vilket gör att det räcker med missväxt i ett par år i följd för att katastrofen skall vara ett faktum. Jag såg länge ett hopp i rättvisemärkta produkter, men även där har man insett att pengarna förmodligen aldrig når bönderna. Kanske kan detta fungera i framtiden, men inte i dagsläget.

Att donera en massa pengar till välgörenhet utan att först läsa på ordentligt hur bistånd fungerar och i vilka situationer de har visat sig vara gynnsamma, är i princip att kasta pengar i sjön. Det kan liknas vid primitiva ritualer då mat och smycken offras till gudarna, i hopp om att få ett bättre liv. Den typiska välgöraren kämpar inte för att motverka fattigdom och svält - Den typiska välgöraren är ute efter att köpa sig fri från dåligt samvete.
Kommentera