1150x200-modo-header2.png

MoDo Hockey

474558 inlägg · 4078 ämnen

Inlägg #1895660

Plantskola fullt ut.
Slås ibland av tanken varför Modo inte längre är den "plantskola" som vi en gång i tiden var kända för. Visst, konkurrensen har ökat med fler gymnasium. Men egentligen, har vi - bortsett en gyllene generation där vi spottade ut NHL-spelare - verkligen varit särskilt dominerande?

Däremot tilltalas jag av tanken. Tänk att stoltsera med en av de främsta hockeyakademierna, och mest "hemvävda" representationslaget. Och i den andan roade jag mig - givet att ambitionen är detta - att fundera vad som krävs för att ta sig dit.

I grunden måste det vara att verkligen välja det som strategi. Och leva den fullt ut.
Och det jag landar i är en grundmurad policy;
- Rekryteringsbasen får enbart bestå av den egna akademien, och återvändare. Sundlöv och andra efterträdare får INTE ta andra genvägar.

En konsekvens å ena sidan, blir att A-laget inte blir lika konkurrenskraftigt (inledningsvis) och allt vad det innebär. Men det kanske vi har råd med i hockeyallsvenskan?

Men andra konsekvenser av en sådan strategi är att vi MÅSTE
a) Utveckla hela klubbens förädlingsförmåga av talanger.
b) Utveckla vår förmåga att scouta de största och mest utvecklingsbara talangerna.
c) Utveckla vår förmåga att odla och bibehålla relationer med MoDo:iter som lämnat klubben för större uppgifter.

Vi kommer förstås bli den klubb där flest talanger släpps fram till A-laget. För vad annat kan man göra när det är förbjudet att göra annat? Spelare som växer med uppgiften, och utvecklas snabbare och bättre än i andra miljöer. En sådan klubb blir attraktivare för en 16-åring som står i vägskälet, och över tid kommer vi locka till oss de största talangerna på nytt.

Istället för att ägna all tid att leta och övertyga spelare på transfermarknaden, så ägnar vi all energi till att utveckla vår akademi. Systematiskt. Steg för steg. Och förmodligen investera mer pengar i fler platser för att hitta den optimala balansen mellan intag, och slutligen förädlade SHL (och NHL)-spelare.

En stor fördel med den "egna produkten" är att de vant sig vid klubben, lärt sig älska den, och dessutom hunnit med tvåtusen träningstimmar, i den spelfilosofi som klubben valt att spela efter.

Och publiken, tror jag, skulle älska det. Kommer ihåg när Malmö, av ekonomiska skäl släppte fram ett gäng juniorer - "Baby Redhawks". Det blev valpigare. Men det blev fartfyllt. De blev ostabilare. Men de sålde ut arenan. Och appropå läktare och publik. Även här tycker jag man behöver ändra synsätt. Publiken är inte "kund". Laget är inte "produkt". Det är en enhet. Läktarkultur och laget är ett. Vi är MoDo. Även här kan klubben jobba mer tillsammans. Varför inte organisera "läktarträning" för ståplats under försäsäsong? Kraftsamla. Jobba tillsammans. Att möta MoDo är också att möta en fullsatt Lya. En best med fradga.

Vill man på riktigt bli - en plantskola. Att till motsats till andra klubbar, bli självförsörjande av spelare. Då är det precis det man behöver bestämma sig för att bli.

Naivt? Absolut.

Men jag tror på att man ska följa sin övertygelse. Full ut.


ZZ
Låst ämne

Svarskommentarer

Sv: Plantskola fullt ut.
ZZ-Top: Grannens grabb delux måste jag säga och knappast förenligt med att sätta upp mål om att vara ett SHL lag. Ta och tagga ned och sätt istället en lägre ribba som att minimum 10 spelare skall komma från den egna akademin så kanske det kan fungera.
Låst ämne

Sv: Plantskola fullt ut.
ZZ-Top: Det känns som en utopi. För att kunna genomföra någonting sådant måste man vara mycket högre upp i näringskedjan än vi är. Jag tror att vi kan försöka göra vårt bästa och hoppas att en del ändå väljer att stanna, men det är för mycket omsättning i allsvenskan för att kunna ha ett sådant mål.

När vi fick fram våra gyllene årgångar fanns det fyra riktiga HG i Sverige. Skellefteå, Göteborg och Västerås var de andra tre. Det började med att Anders Melinder och Kent Forsberg slog sina huvuden ihop och rekryterade ihop en samling spelare baserade på tv-pucken. Sedan ställde Kent som juniortränare och Anders som hockeygympedagog betydligt större krav på spelarnas utveckling. Både fysiskt och taktiskt på ett sätt man inte gjort tidigare.

Att göra någonting sådant igen misstänker jag att ingen i branschen tror på. Förutsättningarna med att alla lag i de två högsta serierna med självaktning har ett eget hockeygym gör det väldigt mycket svårare. Dessutom har träningslära och allt annat utvecklats till den grad att det är snudd på omöjligt att revolutionera utvecklingen av juniorer. Visst, Skellefteå, Frölunda och senast Djurgården har haft sina ljusa stunder, men det är inte som när Modo vann J18-finalerna med 15-3 och 12-1...
Låst ämne