MoDo Hockey

Basti: Det jag vänder mig lite emot är balansen. Det är som den eviga diskussionen Zlatan i fotbollslandslaget. Han har varit Sveriges bästa spelare under väldigt lång tid, men landslaget har inte alltid presterat bättre med honom i laget. I det fallet så kan behovet vara större av att ha en anfallare som löper mycket defensivt och som springer för att skapa luckor vara viktigare, än en targetplayer som är stark i boxen (lite raljant).

Lite samma sak här. Det handlar inte bara om att hitta riktigt bra spelare, utan man måste få en balans där spelarnas individuella styrka höjs av de omgivande spelarna. Lite som att Skröder gick från en bra anfallare, till att bli seriens kanske vassaste powerforward med Susse bredvid sig. Jag slår vad om att om Svenningsson fått 2008 års Susse bredvid sig, så skulle han öst in poäng (vilket nog ingen motsäger). Nu får Svenningsson inte de puckarna han så väl behöver, utan oftast får han pucken ganska stillastående alldeles för långt ned i banan.

Och tyvärr är inte Svenningsson ensam heller. Olsson är vass när han antingen får forechecka med understöd eller när han får ligga lite på rulle och kontra. Nu hamnar han oftast helt ensam i omställningen eller forecheckar med resterande laget redan på väg att backchecka.