1150x200-modo-header2-kopiera.webp

MoDo Hockey

SHL · 531059 inlägg · 4122 ämnen

Inlägg: 893296

Sv: Building the future, Silly Season 07-08
Jag hade lite funderingar om Morrison. Jag gissar att detta diskuterats till leda här och på andra ställen. Det finns ändå lite kvar att älta. Möjligen har jag också valt fel tråd...

Ibland glappar vissa allt för mycket antar jag, saker som kanske inte var menat att komma ut sipprar fram och snappas blixtsnabbt upp av fel öron. I slutet av finalserien kom det fram att MoDo-organisationen inte var nöjd med Justin. Man var visserligen nöjd med honom i medgång och som tung avslutare, men detta var bara i just medgång. Så fort det tog emot det minsta så gav han upp. Det gnälldes och ylades för minsta lilla smäll eller den enklaste förkylningen. ”Det går för fan inte bygga ett lag på spelare som ballar ur så fort det tar emot lite. Det är ingen slump att han inte spelar i slutspelet”, menade denna person.

Nog tror jag MoDo ville ha Morrison, men knappast till varje pris. Kanske hade man bestämt ett högsta pris som han fick kosta, allt däröver ansågs vara dåligt investerade pengar. Man kände till hans begränsning.

Kanske är jag bara besviken för att den spelare som hade det högsta poängsnittet inte valde att spela för MoDo, kanske är jag bara en vanlig dålig förlorare. Morrison var ohyggligt bra strax innan jul och en kort tid därefter. Kanske var Sundströmlinen Elitseriens bästa, åtminstone medan Justin var hel. Vem minns inte LHC borta, 8-1 mot brorsan, de två Frölunda-hemmamatcherna. Morrison var alltså kung mot ett Linköping som då låg elva, två matcher mot ett Frölunda på dekis och ett Timrå i fritt fall som gick runt på två backar och tre forwards samt mot Dalarnas bästa lag. Jag menar, kom igen, morsan är också rightskytt. Hon hade säkert också hängt några av Susse smörchippar.

Nej, ska vi sörja så bör det vara över Kuulsela, förmodligen MoDohistoriens effektivaste värvning. Här snackar vi extrem avkastning på satsade pengar. Speciellt kommer jag ihåg avsnittet av Hockeykväll när den där finske expertkommentatorn pekade in i TV-rutan och sa på samma underbara finlandssvenska som Muminpappan: ”Harald Lückner, jag har ett enkelt råd till dig. Spela Kristian Kuusela i slutet av matcher och avgörande tillfällen i slutspelet”

Visst gillade jag Morrison för sin majestätiska stil, sin tunga forchecking och sköna långa dragningar, men det är nog oklokt att deppa allt för mycket…

…och Justin, lycka till hos Bäckmans…