Stigsson: Tror nog inte att omställningen spelade in så mycket! Om ens mamma dör och frugan lämnar en, plus att någon skriver en bok om han dopat sig, då känner man sig nog jävligt låg!
Sannes: ...särskilt som de kände till att han hade självmordstankar. I ett sådant fall ska de se till att det inte finns något de kan använda för att skada sig själva med (vissa får inte ens ha sängkläder eftersom det går att tillverka snaror av dem), och inte lämna dem obevakade.
Det är så jäkla tragiskt, och så onödigt att det känns helt overkligt.
Tack Ljungberg för all glädje du skänkte folket. I våra hjärtan finns du alltid kvar.
Stigsson: Jovisst, är det så. Är nog svårt att hantera det lugna livet utan träning och blir man dessutom drabbad av personliga tragedier som Ljungberg gjorde då blir det nog än svårare.
Men jag finner det mycket märligt att en psykavdelning på ett sjukhus har så dålig koll på sina patienter att de kan ta sitt liv. Man har ju hamnat där för att man är sjuk och behöver hjälp.
Sannes: Ytterligare en idrottsman som fick problem med omställningen från idrottslivet till vanligt Svensson liv. Det är nog svårare än vad många kan föreställa sig.
Har själv varit med om nåt liknande när det tog över två år att ställa om mentalt. Detta trots att jag själv aldrig var någon skidåkare av hög klass.
Bilden på en strålande glad Ljungberg som efter OS-guldet, vid en fotosession tillsammans med kungaparet, får sig en rejäl omfamning av Kungen kommer över en.
· 
· 
· 
· 
· 
· 
· 
