liepins: Jo det har Du förvisso rätt i men detta var bara en tanke som flög i genom skallen på hur man skulle kunna komma till rätta med problemet!
Sedan så har ju både Göteborg och Stockholm ett betydligt större upptagningsområde att plocka sina talanger ifrån och har på så sätt ett bredare utval att få fram dom bästa talangerna i närområdet med omnejd. Att "lilla" ska kunna mäta sig med VF och MoDo är nog att ta i och begära lite för mycket men visst fasen borde man kunna kräva att fler juniorer fick chansen i A-laget med tanke på att det knappt är någon underifrån som fått chansen på senare år...
I år har dock i vartfall Mats Hansson, Erik Tägtström och Niklas Zetterström erbjudits A-lagskontrakt vilket jag ser som väldigt positivt i i mina ögon sett.
Låt hoppas att denna utveckling bara är början på något nytt i Timrå på en överskådlig framtid.
Vi har så fina ungdomar och idrottsledare i Timrå som besitter sådan kunskap att dom tillsammans kan försätta berg. Men se så låt oss då ta tillvara på denna guldgruva. Låt entusiasmera och uppmuntra talanger till att välja Timrå och ge dom inga vaga löften om ES-spel utan visa med handlingskraft att vi faktiskt menar allvar. Men är det någonting som det finns gott om i Timrå så är det - visionärer! Alla tycks ha idéer om vad som bör förbättras och vad som bör återställas till sitt ursprungliga skick och vad som bör förädlas i nuvarande form. Svårare är att få dessa sk "visionärer" att lyfta på häcken och verkligen göra någonting utav alla sina idéer. Det går bra väldigt bra att skissa, rita, skriva, ändra, lägga till, dra ifrån och sedan på OH slänga fram morgondagens utseende utan en tanke på hur nu detta ska gå till?
Vaddå hjälpa till? Ska jag? Nej herregud det går inte, det gör jag inte. Det är för jobbigt, jag har inte tid. Men fråga någon annan, återkom lite senare.
Ja ungefär så är det jargongen går i kretsarna. Ingen tycks ha tillräckligt med råg i ryggen att ställa sig upp och knyta näven i byxfickan och själv bidra med någonting för att få någonting gjort. Ständigt ett klankande på allt och alla. Det går jävligt bra att gnälla och skälla och såra och fälla, men hjälpa till - inte alls!
När ska folk lära sig att hålla igen käften? Jag menar det är helt okej med konstruktiv kritik och jag är för nyanseringar, förbättringar och omorganiseringar till det bättre. Jag ställer mig helhjärtat upp och kan tänka mig jobba, men för detta krävs engagemang. Engagemang föder engagemang heter det och det stämmer mycket väl. Jag menar är en organisation och där alla har sina givna roller då funkar som regel det mesta till belåtenhet. Men flippar någon ur då sinar så sakteligen också inspirationen, glöden och viljan hos dom andra att verka också ut.
Felet hos många är nog att man tar alldeles för lätt på saker och ting. Man tar det liksom för givet utan en tanke på vilket enormt arbete som ligger bakom för att sjösätta ett projekt och ro det i hamn.
Nej vi ALLA måste sträva mot ett samhällsklimat och det gäller på alla plan. Vi måste respektera varandra, ha en fungerande kommunikation mellan generationer och utbyta erfarenheter. Kunna uppskatta våra medmänniskors hårda arbete för att saker och ting skall fungera till belåtenhet och till glädje för många. Våga berömma, kritisera men gör det i doserade mängder och glöm ALDRIG bort vilket slit som regel ligger bakom.
Vi måste tro på en blomstrande framtid men som sagt var för det krävs - engagemang och åter igen engagemang!
Sedan så har ju både Göteborg och Stockholm ett betydligt större upptagningsområde att plocka sina talanger ifrån och har på så sätt ett bredare utval att få fram dom bästa talangerna i närområdet med omnejd. Att "lilla" ska kunna mäta sig med VF och MoDo är nog att ta i och begära lite för mycket men visst fasen borde man kunna kräva att fler juniorer fick chansen i A-laget med tanke på att det knappt är någon underifrån som fått chansen på senare år...
I år har dock i vartfall Mats Hansson, Erik Tägtström och Niklas Zetterström erbjudits A-lagskontrakt vilket jag ser som väldigt positivt i i mina ögon sett.
Låt hoppas att denna utveckling bara är början på något nytt i Timrå på en överskådlig framtid.
Vi har så fina ungdomar och idrottsledare i Timrå som besitter sådan kunskap att dom tillsammans kan försätta berg. Men se så låt oss då ta tillvara på denna guldgruva. Låt entusiasmera och uppmuntra talanger till att välja Timrå och ge dom inga vaga löften om ES-spel utan visa med handlingskraft att vi faktiskt menar allvar. Men är det någonting som det finns gott om i Timrå så är det - visionärer! Alla tycks ha idéer om vad som bör förbättras och vad som bör återställas till sitt ursprungliga skick och vad som bör förädlas i nuvarande form. Svårare är att få dessa sk "visionärer" att lyfta på häcken och verkligen göra någonting utav alla sina idéer. Det går bra väldigt bra att skissa, rita, skriva, ändra, lägga till, dra ifrån och sedan på OH slänga fram morgondagens utseende utan en tanke på hur nu detta ska gå till?
Vaddå hjälpa till? Ska jag? Nej herregud det går inte, det gör jag inte. Det är för jobbigt, jag har inte tid. Men fråga någon annan, återkom lite senare.
Ja ungefär så är det jargongen går i kretsarna. Ingen tycks ha tillräckligt med råg i ryggen att ställa sig upp och knyta näven i byxfickan och själv bidra med någonting för att få någonting gjort. Ständigt ett klankande på allt och alla. Det går jävligt bra att gnälla och skälla och såra och fälla, men hjälpa till - inte alls!
När ska folk lära sig att hålla igen käften? Jag menar det är helt okej med konstruktiv kritik och jag är för nyanseringar, förbättringar och omorganiseringar till det bättre. Jag ställer mig helhjärtat upp och kan tänka mig jobba, men för detta krävs engagemang. Engagemang föder engagemang heter det och det stämmer mycket väl. Jag menar är en organisation och där alla har sina givna roller då funkar som regel det mesta till belåtenhet. Men flippar någon ur då sinar så sakteligen också inspirationen, glöden och viljan hos dom andra att verka också ut.
Felet hos många är nog att man tar alldeles för lätt på saker och ting. Man tar det liksom för givet utan en tanke på vilket enormt arbete som ligger bakom för att sjösätta ett projekt och ro det i hamn.
Nej vi ALLA måste sträva mot ett samhällsklimat och det gäller på alla plan. Vi måste respektera varandra, ha en fungerande kommunikation mellan generationer och utbyta erfarenheter. Kunna uppskatta våra medmänniskors hårda arbete för att saker och ting skall fungera till belåtenhet och till glädje för många. Våga berömma, kritisera men gör det i doserade mängder och glöm ALDRIG bort vilket slit som regel ligger bakom.
Vi måste tro på en blomstrande framtid men som sagt var för det krävs - engagemang och åter igen engagemang!
Glöm inte det!
Ta hand om er!
TIMRÅ IK - ETT SÄTT ATT LEVA!!!