Jag gör ändå inte av med mer än jag tjänar, men jag brukar se till att göra av med nästan just allt vad jag tjänar. Varför ska man spara egentligen? Om jag skulle bli överkörd av en traktor imorgon skulle jag ju ha sparat till ingen nytta. Bättre då att ha kul för pengarna innan man blir för gammal för det eller man skaffar familj. Sedan anpassar man ju sin livsstil efter inkomsten. När jag pluggade åt jag sällan ute på krogen - nu lagar jag nästan aldrig mat hemma, lämnar klart mer kläder än jag skulle behöva till kemtvätt osv. Litegrann handlar det ju också om tid och vad man vill använda tiden till. Trots allt innebär ju jobbet att man inte direkt har ett överflöd av fritid och då vill man ju inte gärna ägna fritiden åt tråkiga måstesaker om man kan slippa.
Lulekickan: Så Du har oxå upptäckt 1,2-faktorn, dvs att man bränner 120 % av den disponibla inkomsten oavsett hur mycket (eller lite) man tjänar. Som student var det billiga kläder och pilsner i stora mängder, nu är det maltwhisky (Vissa nästan lika gamla som mig själv) och skjortor dyrare än mitt klädkonto för en hel termin. Om 10 år är det skräddarsydda kostymer...
Är det ngn som vet en bra privatekonomisk rådgivare..?
mike66: Alfons är bra. Ibland skulle man ha velat ha en sån däringa låtsaskompis man kunde skylla allt på. Faktum är att jag hittade på en låtsaskompis när jag var liten och fått idén från Alfons. Så fort jag gjort något bus sa jag till mina öräldrar att det inte alls var jag utan personen som bodde i ekskåpet som hade gjort det. Vet inte varför de aldrig ville tro mig - det tyder på att de var ganska fantasilösa tycker jag : )
Redax 2: Jag vet inte ens om jag la märke till några pengar som brann upp. Kanske är det därför jag har den inställning till pengar som jag har - om pengar var till för att hållas i skulle de vara försedda med handtag. Dessutom är det lika bra att man ser till att shoppa upp dem medan man har några kvar. Nog är det märkligt ändå att man knappt märker av att man får ut ca 3,5 ggr mer efter skatt nu än man fick under studietiden. Som om man blir lite fartblind.
Lulekickan: Såhär retrospektivt konstaerar jag att jag redan då var en liten äcklig yuppie. I avsnittet där Rävinge Sparbank brinner och man skall tycka det är rätt åt den gnidige räven tyckte jag istället synd om alla pengar som brann upp...
Redax 2: Jag hade nästan glömt Professor Drövel, hur jag nu kunde nästan glömma det. Det var ju hur bra som helst. Barnprogrammen var överhuvudtaget bättre förr, tror jag (i vart fall var de man såg ju bra då, medan dagens barnprogram är rätt kassa).
Något man aldrig växer ifrån är "Trolltyg i Tomteskogen". Du vet den där tecknade filmen med det tokiga trollet som klubbar ner flugsvampar i tron att det är små tomtar. -Kolla morsan, en hel tomtearmé.
lizzard hjälpte mig att få tag på den för ett tag sedan, så nu finns den i min dator. Tydligen var det fler år sedan än jag trodde sedan den gick på TV vid jul.
Lulekickan: Ja, visst är det hemskt att växa upp... Själv har jag länge lekt med tanken att försöka hitta ”Brødrene Dal og Professor Drövels hemmelighet” igen men vet inte om jag vågar. Vissa saker kanske är bäst i minnet...
mike66: Trolltider var väl t.om så bra att den visades TVÅ gånger som julkalender och denna ära har väl bara Teskedsgumman uppnått (...och då snackar vi klassiker..!)
65 Selander: Jag säger juh det juh - det var bättre förr. Då fick man juh t.o.m klistra in bilder i kyrkisboken också. Sitta i en ring och hålla varann i hand - nästan så man blir lite nostalgisk såhär på eftermiddagen.
Redax 2: Skulle väl inte vara helt fel att få ta del av allt fetskvaller lite oftare. Lite trolltidsinspirerat skvaller skulle var helt okej för mig. Jag anser fortfarande att denna utgåva av adventskalender var helt outstanding jämfört med 2000-talets intelligensbefriade utgåvor såsom "Kaspar i Nudådalen" dieselråttor och sjömansmöss."
mike66: Ja, åsså lägger vi lite fett skvaller typ ""Vad Ni inte visste om #XX" (och då smaskiga detaljer..!) bakom varje lucka så blir det riktigt spännande varje morgon...
Jag gör ändå inte av med mer än jag tjänar, men jag brukar se till att göra av med nästan just allt vad jag tjänar. Varför ska man spara egentligen? Om jag skulle bli överkörd av en traktor imorgon skulle jag ju ha sparat till ingen nytta. Bättre då att ha kul för pengarna innan man blir för gammal för det eller man skaffar familj. Sedan anpassar man ju sin livsstil efter inkomsten. När jag pluggade åt jag sällan ute på krogen - nu lagar jag nästan aldrig mat hemma, lämnar klart mer kläder än jag skulle behöva till kemtvätt osv. Litegrann handlar det ju också om tid och vad man vill använda tiden till. Trots allt innebär ju jobbet att man inte direkt har ett överflöd av fritid och då vill man ju inte gärna ägna fritiden åt tråkiga måstesaker om man kan slippa.