Att hitta flytet, lyder tidningsrubriken i bifogade länktips. Där skrivs att "flow" uppnås bäst om motståndaren är aningen bättre. Som Timrå IK, förra säsongen, eller?
Efter kvällens match och spelarnas inställning till den viktigaste händelsen för kommunen och dess innevånare sedan 14 april 2000 har jag tappat all tillit och förtroende jag byggt upp sedan premiären för såväl tränare och lag. Hur tar man Timrå Ik på allvar?
Detta så anrika, kulturella lilla samhälle norr om storstaden som så stolt visade upp ett lag med slagkraft och ambition som verkligen stavades "duga"- i våras?
Nu skulle vi minsann bygga ett lag som aldrig skulle åka ur, därmed basta! Alla (vill jag påstå) vaggades in i en tro att inget, absolut ingen skulle ta ngt i från oss. Allt började så bra. En förlust förvandlades till något positivt som man lätt kunde övervinna, ett "break even" var en vinst- inget annat. Jag, likt spelarna, föll tillbaka i en tro att det nog skulle ordna sig.
Sedan kom förlusterna i en enorm fart. Jag och andra började så smått se vad det skulle sluta. Fler och fler, i synnerhet på denna sida, nästan krävde förändring- men inget har gjorts förutom några tafatta nyförvärv... som om man tror att ett helt lag i total frustration kan förändra allt med några nya namn!?
Mysteriet Timrå ik lär inte sluta här, men det är en del detaljer man bör vara medveten om: Trots många alltid så positiva röster i detta forum så är det kris. ( Det är första gången jag tar det i min mun, trots att jag tidigare definierat kris på annat sätt.) Handlingskraft är bara förnamnet.
För mig är spel i lägre divisioner inte det största problemet, utan sättet vi tar oss dit. Kan man inte- åtminstone försöka spela i ES även nästa år? Detta miljonprojekt, Timrå ik, kräver mer än att några handfallna personer inte agerar. Det är dags kära vänner att samtliga ansvariga tar sitt ansvar. Tycker att vi (supportrar) gjort vårt med viss modifikation. Men man kan ju kräva mer av de som kan påverka mer än oss.
Just nu är jag så besviken, så frustrerad, så oerhört likgiltig till allt vad Timrå ik innebär.
Det är tur att en tikare ALDRIG går ensam. Annars vette gudarna vad detta skulle leda till.....
timraw: Vad göra en julifredag mitt i semestern med ett självklart bad avklarat? Ja, på väg hem från Vivstavarvstjärn tog jag en avstickare förbi Sörberge kyrkogård där jag utan att känna till var spelare #5 ligger begraven tog mig an ... | Läs mer
