Smokey: Nu börjar detta likna höjden, ska jag säga!
Trodde du var seriös i din dröm om att få spela hockey men där bedrog man sig å det bestämda. Använda Checking, det är direkt fegt.
Min absolut första klubba var just en sådan och jag hade just glömt historien hur jag bedrog mina föräldrar på sanningen om hur den gick sönder. Hur många sömnlösa nätter tror du jag har grubblat mig genom sedan vintern 69/70? Svara inte, för så här var det;
Jag hade fått min första "riktiga" hockeyklubba. En alldeles ny Checking, jag stammade ett tack av förvåning när fadern överlämnade den magiska pinnen. Drog raskt ihop skridskor, hjälm och lovikavantar och sprang genom skogsdungen till skridskobanan vid Vendelsömalms skola (Stockholm). Där samlades alltid de stora grabbarna, dom som gick i sexan och så. Själv gick man i fyran men just den kvällen var självförtroendet på topp. Det skulle precis till och väljas lag när jag kom och när dom fick syn på mej så sa dom; -Du som har en så ny och fin klubba kan väl stå i mål, du kommer nog att ta alla skott. Man kunde ju inte annat tro än dom tyckte jag var världsbäst med en alldeles ny Checking. Honken, here I come!
Det gick ungefär sex sekunder innan första pucken kom farandes över isen mot mitt mål. Eftersom jag var världens bästa målvakt så skulle jag elegant stoppa pucken. Jag lät klubban ta stöd mot min vänstra skridsko och trissan stannade precis enligt ritningarna vid mina fötter. Problemet var bara att klubban var i två delar. Naturligtvis var det nått fel på klubban, det sa alla de stora grabbarna när jag tyst gled av isen och bytte om till kängor för att gå hem. Du får nog en ny om du går till affären och säger till, sa dom och log sådär knepigt. Kom tillbaka och stå i mål igen när du har en ny klubba, hörde jag dom ropa när jag lufsade hem med tårar i ögonen.
Jag kom hem med en klump i halsen och försökte komma på nån nödlögn att säga men kom inte på något utan gick och la mej. Inte förrän våren kom och förrådet skulle städas inför sommaren kom farsan och frågade vad som hänt med klubban. Jag sa att den hade kommit i kläm i dörren sista gången jag skulle ställa in den. Vet inte om han gick på den men han sa inget.
Jäkla Smokey..........Nu stundar återigen många sömnlösa nätter och grubblande. Vilket nummer ska du , din sabotör. Bara så jag vet vem som ska få smaka den bittra medicinen.
T T: tveksamt, men gör han det så vinner vi, det är ju en hockeyestetisk naturlag.
Gött med uppehåll, men mysigt att det drar igång igen. I synnerhet på bortaplan, mot en motståndare som på alla sätt bör betraktas som "bättre än oss". Läs mer
Trodde du var seriös i din dröm om att få spela hockey men där bedrog man sig å det bestämda. Använda Checking, det är direkt fegt.
Min absolut första klubba var just en sådan och jag hade just glömt historien hur jag bedrog mina föräldrar på sanningen om hur den gick sönder. Hur många sömnlösa nätter tror du jag har grubblat mig genom sedan vintern 69/70? Svara inte, för så här var det;
Jag hade fått min första "riktiga" hockeyklubba. En alldeles ny Checking, jag stammade ett tack av förvåning när fadern överlämnade den magiska pinnen. Drog raskt ihop skridskor, hjälm och lovikavantar och sprang genom skogsdungen till skridskobanan vid Vendelsömalms skola (Stockholm).
Där samlades alltid de stora grabbarna, dom som gick i sexan och så. Själv gick man i fyran men just den kvällen var självförtroendet på topp. Det skulle precis till och väljas lag när jag kom och när dom fick syn på mej så sa dom; -Du som har en så ny och fin klubba kan väl stå i mål, du kommer nog att ta alla skott.
Man kunde ju inte annat tro än dom tyckte jag var världsbäst med en alldeles ny Checking. Honken, here I come!
Det gick ungefär sex sekunder innan första pucken kom farandes över isen mot mitt mål. Eftersom jag var världens bästa målvakt så skulle jag elegant stoppa pucken. Jag lät klubban ta stöd mot min vänstra skridsko och trissan stannade precis enligt ritningarna vid mina fötter.
Problemet var bara att klubban var i två delar. Naturligtvis var det nått fel på klubban, det sa alla de stora grabbarna när jag tyst gled av isen och bytte om till kängor för att gå hem. Du får nog en ny om du går till affären och säger till, sa dom och log sådär knepigt. Kom tillbaka och stå i mål igen när du har en ny klubba, hörde jag dom ropa när jag lufsade hem med tårar i ögonen.
Jag kom hem med en klump i halsen och försökte komma på nån nödlögn att säga men kom inte på något utan gick och la mej. Inte förrän våren kom och förrådet skulle städas inför sommaren kom farsan och frågade vad som hänt med klubban. Jag sa att den hade kommit i kläm i dörren sista gången jag skulle ställa in den.
Vet inte om han gick på den men han sa inget.
Jäkla Smokey..........Nu stundar återigen många sömnlösa nätter och grubblande.
Vilket nummer ska du , din sabotör. Bara så jag vet vem som ska få smaka den bittra medicinen.
SUNDSVALL HOCKEY - LAGET I STAN!