dr dängroth: Sen får man fokusera på uppgiften som ligger för handen. Och det är att tampas med Sundsvall Hockey. Klart jag känner att vi EGENTLIGEN BORDE tampas med Modo och att vi är alldeles för fina för att möta bobbarna. Hua...
Men laget och klubben är nedbultad i allsvenskan med besked. Vi kan ju vifta med maratontabellen i elitserien hur mycket vi vill när vi åker runt på bortamatcherna - och där är vi ändå inte högst i serien som bekant - utan att det ger en poäng.
Vi får förhoppningsvis bygga på våra styrkor allt annat lika. Timrå har en bättre och numer finansierad arena än bobbarna, vi har en bättre ungdoms- och juniorverksamhet, vi har haft en enormt mycket större inflöde av nya supportrar under elitserieåren och har 100 gånger större intresse för klubben utanför medelpad. Inget av det här är något framgångsrecept som garanterar att vi alltid kommer ligga före men det är klart att vi har ett försprång och något bra att bygga på. I slutet av 90-talet när klubben byggdes upp för elitserien var klubbens kommunikation helt inriktad på: vi har hockeykulturen. Minns matchannonserna och matchprogrammen med "välkommen till Kulturmagasinet" och "Kvällens föreställning" med Hamlettema med mera.
Sen är det ingen annan förening i Medelpad som har fler anti-supportrar heller tror jag. Bobbarna så klart, de vet att de inte kommer någonstans med oss kvar. Många Giffare tycker att hockeyn (dvs Timrå) tar för mycket plats. Många är förbannad över hur ekonomin skötts och lösts. Giffarna, Dragons och bobbarna själva kan inte uppmana de känslorna. Jag tror att vi behöver möta sundsvall några gånger med lite heta känslor och annat skit för att ett riktigt bobcatsförakt ska väckas i Timråleden igen.
El Maco: man vinner aldrig något på gamla meriter. Skridskorna åker aldrig av sig själv. Varje hundradel måste innebära taggtråd, i varje match. Parollen inte hata, bara älska som jag mkt tidigt hörde inom timrå supporterklubb innebär inget nederlag, tvärtom. Det märkliga som jag minns Sundsvalls fans (generaliserad bild) var att de var unga o så fulla av hat. Omoget uppträdande och synnerligen osexigt. Inte förvånad att de fört en tynande tillvaro... Nu möts vi igen, troligen äldre och mer visa men lika taggade. Timrås supporterkultur har ju varit stark och känt för det! I nuläget kan ju några medgångssupportrar alltid slukas in i heta derbystämningar.
Mika Hyvärinens ord: Laget är väldigt bra, organisationen känns bra, ligan är bättre, allt känns lite bättre. I love it so far. Allt känns bra, säger han.
· · 
Men laget och klubben är nedbultad i allsvenskan med besked. Vi kan ju vifta med maratontabellen i elitserien hur mycket vi vill när vi åker runt på bortamatcherna - och där är vi ändå inte högst i serien som bekant - utan att det ger en poäng.
Vi får förhoppningsvis bygga på våra styrkor allt annat lika. Timrå har en bättre och numer finansierad arena än bobbarna, vi har en bättre ungdoms- och juniorverksamhet, vi har haft en enormt mycket större inflöde av nya supportrar under elitserieåren och har 100 gånger större intresse för klubben utanför medelpad. Inget av det här är något framgångsrecept som garanterar att vi alltid kommer ligga före men det är klart att vi har ett försprång och något bra att bygga på. I slutet av 90-talet när klubben byggdes upp för elitserien var klubbens kommunikation helt inriktad på: vi har hockeykulturen. Minns matchannonserna och matchprogrammen med "välkommen till Kulturmagasinet" och "Kvällens föreställning" med Hamlettema med mera.
Sen är det ingen annan förening i Medelpad som har fler anti-supportrar heller tror jag. Bobbarna så klart, de vet att de inte kommer någonstans med oss kvar. Många Giffare tycker att hockeyn (dvs Timrå) tar för mycket plats. Många är förbannad över hur ekonomin skötts och lösts. Giffarna, Dragons och bobbarna själva kan inte uppmana de känslorna. Jag tror att vi behöver möta sundsvall några gånger med lite heta känslor och annat skit för att ett riktigt bobcatsförakt ska väckas i Timråleden igen.