Clay.2: Precis, vi sprang på hösten upp till en tjärn för att se on det hafe frusit till is, för att kunna åka. Hem efter klubba och rör, för någon timmes match.
Essvikare: Försäsong à la 60-tal: landhockey i oktober innan kylan kom på den asfalterade bilparkeringen mellan hyreshusen (iaf ”nere” i Gävle) I brist på målbur ritade man en ribba och två stolpar på en slät betongvägg, som man sen idkade skotträning emot. Vilken skedde mot fullt utrustad målvakt utan grillor och ett skjutunderlag av plywood eller masonit. Det senares fördel var den blanka sidan som mest liknade ett isunderlag. Nackdelen var att skivan inte låg still utan måste flyttas tillbaka , där hade plywooden en fördel. Sen kunde man inte hålla sig till isen kunde spolas utan körde matcher på asfalten, till klubborna slipades ner till ”tandpetare” lagom till ispremiären. Håhåjaja, minnen minnen....😀
Essvikare: Kommer ihåg allt de ni beskriver!! Men en sak är säker jag tror inte många av dagens spelare skulle vilja ha en bröstvärmare mot sargen på en uterink med snö utanför (helt stumt) man aktade sig noga för många ggr så frasade friskt i brökorgen!! Jag klarade mig skapligt genom att jag var back men fick ju dela ut ibland. Vägde runt 80panner då o 1,79 lång men de e länge sen nu men fan va mkt roligt man hade!😁😊
· 
· 
