Runt 2001 var det ett lag som stack ut med en underhållande, snabb hockey. De var inte bäst, men fasen vad kul att se laget på isen. Där och då kröp Timrå in i mitt hockeyhjärta. Ett lag med relativt små medel som charmade mig (och många andra).
Det dröjde faktiskt ända till ca 2012 innan jag såg en hemmamatch med laget och är på plats ungefär lika ofta tyvärr. Laget trillade ur och var på väg i konkurs, men på något sätt blev hjärtat för Timrå bara större. Att jag sen bor i Uppsala och hade möjligheterna att ha cykelavstånd till arenan när Timrå var på besök gjorde att jag fick lära känna laget bättre och med det växte också hjärtat för klubben.
Visst fan gör det ont och det känns smått hopplöst som Timråsupporter, men vad ska man göra? Hjärtat är där för klubben, jag kommer aldrig känna på samma sätt om jag vänder mig bort ifrån Timrå och "väljer" något annat. Timrå har rotat sig i mitt hockeyhjärta och det är den enkla sanningen.
Ja det gjorde ont när vi trillade ur förra och förrförra gången, det gör ont när vi spelar som ett gäng sopor, det gör ont när andra krislag agerar och lyfter. Men hjärtat säger Timrå, för det är mitt gäng sopor!
Montén Python: Att ”bojkotta” att köpa säsongskort för att man inte förstår sig på ett lagbygge i början på april är givetvis rakt av patetiskt. Inte minst när inte ett enda spelarkontrakt är presenterat. Någon jävla måtta får det ... | Läs mer
Runt 2001 var det ett lag som stack ut med en underhållande, snabb hockey. De var inte bäst, men fasen vad kul att se laget på isen. Där och då kröp Timrå in i mitt hockeyhjärta. Ett lag med relativt små medel som charmade mig (och många andra).
Det dröjde faktiskt ända till ca 2012 innan jag såg en hemmamatch med laget och är på plats ungefär lika ofta tyvärr. Laget trillade ur och var på väg i konkurs, men på något sätt blev hjärtat för Timrå bara större. Att jag sen bor i Uppsala och hade möjligheterna att ha cykelavstånd till arenan när Timrå var på besök gjorde att jag fick lära känna laget bättre och med det växte också hjärtat för klubben.
Visst fan gör det ont och det känns smått hopplöst som Timråsupporter, men vad ska man göra? Hjärtat är där för klubben, jag kommer aldrig känna på samma sätt om jag vänder mig bort ifrån Timrå och "väljer" något annat. Timrå har rotat sig i mitt hockeyhjärta och det är den enkla sanningen.
Ja det gjorde ont när vi trillade ur förra och förrförra gången, det gör ont när vi spelar som ett gäng sopor, det gör ont när andra krislag agerar och lyfter. Men hjärtat säger Timrå, för det är mitt gäng sopor!