Det är mitt fel att det går som det gör. Jag började försöka känna någon form av vinnarmentalitet och blicka uppåt. Hoppades att vi lagen ovanför skulle tappa poäng för att vi var så heta. Det anstår inte en Timråit...Förlåt.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
