Timrå IK

Laken: Snackar vi supporterminnen så slår ju den resan och den stämningen ut precis tamefan allting. Intrycksmässigt rankar jag nästan den högre än självaste avancemanget mot NH90 hemma t.o.m. just av det skälet att det var så oväntat.

I en direkt avgörande match med en biljett till Elitserien i potten så förstod ju varenda som¨har någon som helst feeling för hockey att det skulle bli fullsatt.

Men vem hade ens i sin vildaste fantasi kunnat drömma om 850 Timråsupportrar i Västerås och en förkrossande seger med 5-0.

Helt jävla otroligt alltså. Jag fick gåshud. Jag rös av välbehag. Så vackert att inte tårarna var långt borta.

Ni som missade den matchen, säger jag - stackars jävlar! Det var POESI.

Konstnärligt på alla sätt och vis.

Frågan är väl om det ens går att kopiera det vi gjorde då? Skall väl vara en avgörande finalmatch på bortais då?

Men....näe! Jag tror inte det! Jag har iaf ett säkert kort i bröstfickan att berätta för barnbarnen om när den tiden är kommen.