Alltså, jag tänker på ett ord: ynnest. Det är fan en ynnest att få hålla på detta lag. Vilken underbar match dom gör. FBK blev fullständigt uppkäkade. När Timrå forecheckar så vackert som dom gjorde idag - och trummar på så innihelvete bra i skridskoåkningen, tänkte ni på förstaskären? Duracell! - spelar det ingen roll vad motståndarna heter. Dom blir helt lamslagna.
Tre komponenter som fällde avgörandet: frenesi, attityd och - framförallt - lagkänsla. Blev fanimej rörd när Sanny Lindström och Jonte uttalade sig med en sådan uppenbar respekt och stolthet för laget. En stolthet som sannerligen visade sig även på isen. 2-2 sekvensen var talande, och helt underbar. Först ett mål i numerärt underläge, och sedan en fortsatt tokpress i boxplay, helt idiotisk självklart, men...attityden kan man bara älska. Dom kunde inte hålla sig tills det var fem gubbar inne.
Också vackert att se att ingen spelare faller ur ramen. Mange Nilsson börjar äntligen se ut som den powerforward han en gång värvades som, även om jag gärna ser mer av hans tacklingar. Har länge känt en viss, odefinierbar skepsis mot Warg och hans egentliga kapacitet. Måste säga att skepsisen släpper alltmer. Han kan fanimej ta det där sista klivet och spela riktigt, riktigt stort centerspel. Dom där patenterade inspelen till en framrusande Jonte vill - och bör - vi se mer av. Frågan är om dom inte ska liras ihop även när Pärssinen är tillbaka?
I övrigt, som sagt: klockrent. Låt oss alla falla på knä och vända huvudet mot Nubben-land. Morgon, lunch och kväll. Sicket lagbygge. Det kan fan bli något stort av den här säsongen. Jag förväntar mig det inte, jag tror det inte riktigt, men...likväl. Det kan fanimej ske.
Åh, så gott jag kommer sova i natt. Så jävelusiskt, underbart, överjävligt gott.
· 
Tre komponenter som fällde avgörandet: frenesi, attityd och - framförallt - lagkänsla. Blev fanimej rörd när Sanny Lindström och Jonte uttalade sig med en sådan uppenbar respekt och stolthet för laget. En stolthet som sannerligen visade sig även på isen.
2-2 sekvensen var talande, och helt underbar. Först ett mål i numerärt underläge, och sedan en fortsatt tokpress i boxplay, helt idiotisk självklart, men...attityden kan man bara älska. Dom kunde inte hålla sig tills det var fem gubbar inne.
Också vackert att se att ingen spelare faller ur ramen. Mange Nilsson börjar äntligen se ut som den powerforward han en gång värvades som, även om jag gärna ser mer av hans tacklingar.
Har länge känt en viss, odefinierbar skepsis mot Warg och hans egentliga kapacitet. Måste säga att skepsisen släpper alltmer. Han kan fanimej ta det där sista klivet och spela riktigt, riktigt stort centerspel. Dom där patenterade inspelen till en framrusande Jonte vill - och bör - vi se mer av. Frågan är om dom inte ska liras ihop även när Pärssinen är tillbaka?
I övrigt, som sagt: klockrent. Låt oss alla falla på knä och vända huvudet mot Nubben-land. Morgon, lunch och kväll. Sicket lagbygge.
Det kan fan bli något stort av den här säsongen. Jag förväntar mig det inte, jag tror det inte riktigt, men...likväl. Det kan fanimej ske.
Åh, så gott jag kommer sova i natt. Så jävelusiskt, underbart, överjävligt gott.