Nylin skrev: "det är klart det var rätt att Bulla stannade kvar på center-platsen..."
Gjorde han verkligen det och i så fall när? Jag grävde fram Årets Ishockey av årgång 1982. I den ES-säsongens, TIK, står han uppsatt som back och då snackar vi om andra säsongen efter att han återvänt från HV.
Och visst kunde Bulla spela back. I ES 81/82 vann han både skytte som poängligan för backar, något som han inte mäktade med i konkurrensen bland forwards. Visserligen tvåa 71/72, men då kraftigt distanserad av BIF:s Håkan Wickberg.
Som back i HV fick Bulla oerhört med utrymme för sin teknik. När han snappade upp pucken i egen zon så brukade inte Klapp & Klang var sena. "Tingelinge linge, tåget går, ut i vida världen, den som 50 öre har, får följa med på färden..."
Efter en höftvickning och två axelryckningar som var han plötsligt ren med målvakten och gjorde sällan något misstag. Signifikativt var att det alltid var närmsta vägen mot målet, motståndarna däremot försvann i alla väderstreck.
Egentligen har jag inte mycket att jämföra med. Bulla som forward har man bara sett lite på TV, mest minnesvärt var väl tråcklamålet mot Tjeckoslovakien. (kanske t o m var hans debut i Tre Kronor?).
Men att vara poängbäste back i en ES med 10 lag, känns något vassare statistiskt, än när div 1 innehöll två regionala grupper om 8 lag. Att TIK dessutom kom klockrent jumbo 81/82, gjorde inte saken sämre. Klar Lassila-klass på den prestationen.
· 
Gjorde han verkligen det och i så fall när? Jag grävde fram Årets Ishockey av årgång 1982. I den ES-säsongens, TIK, står han uppsatt som back och då snackar vi om andra säsongen efter att han återvänt från HV.
Och visst kunde Bulla spela back. I ES 81/82 vann han både skytte som poängligan för backar, något som han inte mäktade med i konkurrensen bland forwards. Visserligen tvåa 71/72, men då kraftigt distanserad av BIF:s Håkan Wickberg.
Som back i HV fick Bulla oerhört med utrymme för sin teknik. När han snappade upp pucken i egen zon så brukade inte Klapp & Klang var sena. "Tingelinge linge, tåget går, ut i vida världen, den som 50 öre har, får följa med på färden..."
Efter en höftvickning och två axelryckningar som var han plötsligt ren med målvakten och gjorde sällan något misstag. Signifikativt var att det alltid var närmsta vägen mot målet, motståndarna däremot försvann i alla väderstreck.
Egentligen har jag inte mycket att jämföra med. Bulla som forward har man bara sett lite på TV, mest minnesvärt var väl tråcklamålet mot Tjeckoslovakien. (kanske t o m var hans debut i Tre Kronor?).
Men att vara poängbäste back i en ES med 10 lag, känns något vassare statistiskt, än när div 1 innehöll två regionala grupper om 8 lag. Att TIK dessutom kom klockrent jumbo 81/82, gjorde inte saken sämre. Klar Lassila-klass på den prestationen.